Svar till fråga 1
Standardförklaringar: Industrialiseringen som tog fart i Storbritannien innebar ökad efterfrågan på svensk skog och malm. Sverige gynnades av att stå utanför världskrigen.
Kompletterande förklaringar: Institutionella reformer runt mitten på 1800-talet så som stabilt betalnings- och bankväsende, tydliga äganderätter, förutsägbar statsmakt, skråväsendets avskaffande, folkskolans införande, kvinnors arvsrätt (se Faktaruta 1, s 32)
Standardförklaringen om exportledd tillväxt förklarar inte timingen: Om det var Storbritanniens tillväxt som drog med sig Sverige, varför utvecklades den svenska ekonomin så svagt mellan 1780 och 1860? Och varför ökade Sveriges tillväxt runt sekelskiftet 1900 när den brittiska ekonomin utvecklades långsammare?
Svar till fråga 2
Fackföreningar och kollektivavtal, tidiga socialförsäkringsreformer, grundskolereformer på 1800- och 1900-talet och en jämlik resursfördelning efter skiftesreformer inom jordbruket.
Svar till fråga 3
Skiftesreformerna, den kvinnliga arvsrätten och skråväsendets avskaffande var reformer som ökade jämlikheten genom att fler kunde delta på lika villkor i marknadsekonomin – men de var också nyttiga för den ekonomiska aktiviteten genom att de ökade konkurrensen och skapade större möjligheter till arbetsdelning.
Svar till fråga 4
De väldigt höga marginalskatterna runt 1980 skapade stora snedvridningar exempelvis genom att anställda belönades med obeskattade tjänsteförmåner istället för via lönekuvertet. De höga marginalskatterna gav därför ganska små skatteintäkter till en stor samhällsekonomisk kostnad, och i praktiken bara en liten effekt på jämlikheten.
Svar till fråga 5
För: Sverige har efter 19190-tals krisen haft god ekonomisk tillväxt trots höga skatter. De reformer som genomförts har förmodligen minskat effektivitetsförlusterna av att ha höga skatter. Även om skatterna är fortsatt höga har marginalskatterna sänkts, så drivkrafterna för arbete är starkare nu än de var på 1970- och 1980-talet.
Emot: Sverige kommer i framtiden att få fler äldre och färre arbetande, vilket gör det svårt att hålla hög nivå på servicen i exempelvis äldreomsorgen. Höga skatterkilar är ett större problem inom tjänstesektorn än i industrisektorn, och det är tjänstesektorn som behöver växa i framtiden när industriproduktion flyttar utomlands.