Omslagsbild: Paradiset finns om hörnet

Översättare: Peter Landelius
Utgivningsdatum: 2003-09-16
ISBN: 978-91-1-301219-3

Paradiset finns om hörnet

Till 100-årsminnet av målaren Paul Gaugins död kommer en stor roman om honom och hans mormor Flora Tristán, en gripande saga om utopins nödvändighet och omöjlighet.

Mario Vargas Llosas nya stora roman är ett projekt som sysselsatt honom de senaste femton-tjugo åren. Det är en berättelse som väver samman målaren Paul Gaugins och hans mormor Flora Tristáns livsöden. En rikt orkestrerad, mångfacetterad roman som handlar om utopins nödvändighet och omöjlighet, om viljan att förändra världen och uppfinna sig själv, gestaltat genom dessa båda färgstarka, bångstyriga och skapande personligheter. Flora Tristán, oäkta dotter till en peruansk officer och en fransk mor, var en på 1830-talet verksam utopisk socialist och feminist som var långt före sin tid i sina försök att mobilisera kvinnorna och arbetarna. Dottersonen Paul var målaren och outsidern som försökte förverkliga sin paradisdröm i Söderhavet. Bådas livsprojekt hade höga personliga insatser och slutade tragiskt, men berättelsen om dem blir en vacker och gripande saga om sökandet som livshållning.
Mer om författaren

Mario Vargas Llosa föddes 28 mars 1936 i Arequipa i södra Peru. Han växte upp i Cochabamba, Bolivia och i Piura, Peru, med sin mor och sina morföräldrar, eftersom föräldrarna separerat kort tid före hans födelse. Vid 10 års ålder fick Mario träffa sin far för första gången då familjen slog sig ner i huvudstaden Lima.
Efter en misslyckad tid som kadett vid Perus militära akademi Leoncio Prado , skildrad i den debutromanen Staden och hundarna (sv. övers Jan Sjögren, 1966), hoppade Vargas Llosa av den militära banan och inledde i stället studier i humaniora och juridik vid San Marcosuniversitetet.

Vid den här tiden gifte han sig som omyndig 18-åring med sin morbrors f.d. hustru, Julia Urquidi, som var tio år äldre än han själv. För att försörja sig och hustrun upprätthöll han en mängd olika ströjobb vilket skildras med en stor portion humor i romanen Tant Julia och författaren (sv. övers: Jens Nordenhök, 1981). 1958 avreste Vargas Llosa till Madrid på ett doktorandstipendium från Complutenseuniversitetet och han kom efter sin doktorsexamen att tillbringa stora delar av 60- och 70-talen i Europa, främst i Paris, London och Barcelona.

Vid mitten av 60-talet fick Vargas Llosa sitt stora internationella genombrott med den sinnrikt konstruerade romanen Det gröna huset (sv. övers. Jens Nordenhök, 1979) som belönades med Latinamerikas främsta litterära pris, Premio Rómulo Gallegos och översattes till en mängd språk. Vid den här tiden hade Mario gift om sig med Patricia Llosa, som han har tre barn med, Álvaro, Gonzalo och Morgana.

1976 blev Vargas Llosa ordförande i PEN och under hela 70-talet undervisade han vid en mängd olika universitet, främst i USA och Storbritannien men senare också i Spanien och Tyskland.

1983 utsågs Mario Vargas Llosa av den peruanska regeringen till ordförande för en kommission med uppgift att utreda morden på åtta journalister, vilka misstänktes ha fallit offer för gerillarörelsen Sendero Luminoso. Erfarenheterna från arbetet i kommissionen resulterade i romanerna Den sanna berättelsen om kamrat Mayta (sv.övers. Jens Nordenhök, 1987), Vem dödade Palomino Molero (sv. övers. Jens Nordenhök, 1989) och Döden i Anderna (sv. övers. Annika Ernstsson, 1998).

Efter det att Vargas Llosas entusiasm för den kubanska revolutionen svalnat i och med affären Padilla och att hans arbete i PEN kommit att omfatta kubanska politiska fångar blev han i mitten av 80-talet aktiv politiker och var med om att grunda rörelsen Movimiento de Libertad, som drev liberala idéer. I det peruanska presidentvalet 1990 ställde han upp för koalitionspartiet Frente Democrático (FREDEMO) mot Alberto Fujimori, som vann valet trots anklagelser om valfusk.

Sedan 1993 är Mario Vargas Llosa bosatt i Spanien med sin familj och har dubbla medborgarskap. Han har mottagit både Premio Planeta (1994), Premio Príncipe de Asturias (1986) och Premio Cervantes (1994), det senare Spaniens främsta litterära utmärkelse. 2010 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.

Mario Vargas Llosa har främst gjort sig känd som romanförfattare men han har skrivit ett flertal novell- och berättelsesamlingar, intervju- och reportageböcker samt uppskattade essäsamlingar (bl.a. om Miguel de Cervantes, Gustave Flaubert och Victor Hugo). Han är också verksam som dramatiker och manusförfattare och en flitig medarbetare i den spanska dagstidningen El País.

Vargas Llosas romaner finns utgivna i dryga trettiotalet länder.
Läs mer om författaren på www.mvargasllosa.com och på www.vargas-llosa.com

Mer om författaren

Fler titlar av samma författare

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.