Omslagsbild: Kommer aldrig att få veta om hon hör

Utgivningsdatum: 2009-03-12
Recensionsdatum: 2009-03-30
ISBN: 978-91-1-301897-3

Kommer aldrig att få veta om hon hör

Hur berättar man när det knappast finns några minnen kvar och ingenting efterlämnat? Det börjar med en bild. Ett spädbarn ligger på ovanvåningen i ett hus och skriker. På nedervåningen ligger en mor som är svårt sjuk. Hon hör men kan ingenting göra. Eller hör hon?
Det är där det måste börja. Ur den bilden växer berättelserna fram. Den om modern, Estrid, som flyttar till den lilla byn för att ta tjänst som skollärarinna och om hennes möte med bondsonen Johannes. Om barnen de får. Om bröstcancern, som så totalt förändrar deras liv. Men också den om det skrikande barnet, hon som lämnas bort medan syskonen får stanna hos fadern. Det är hon som i vuxen ålder försöker skriva sin familjs historia.

Det handlar om längtan efter att få ingå i en berättelse, en helhet, och hur bristen på detta präglar en kvinnas hela liv.

Mer om författaren
65 kr Nedladdningsbar bok - Epub
Utgiven: maj 2009

SENASTE RECENSIONERNA

Pressröster om Kommer aldrig att få veta om hon hör "I sin precisa och varsamt antydande prosa ger Kerstin Norborg ödesmättade interiörer från de skånska och hälsingska miljöer där hennes gestalter rör sig och laddade bilder från ett föreställt, men ändå reellt liv. "Kommer aldrig att få veta om hon hör" är en mycket vacker roman."Magnus Eriksson, Svenska Dagbladet"Norborgs litterära karriär inleddes med två diktsamlingar - även på prosa är hon poet. Receptiv och sensibel, utrustad med det slags osockrade sinnlighet som aldrig blommar ut i estetiserande sensualism. Det är en känslighet som hör samman med hennes psykologiska - eller socialpsykologiska - blick och öra. En lyhördhet för små glidningar hos en röst, en vaksamhet för den aningen överdrivna rörelsen, gesten. Om det finns en dissonans, eller bara en knappt förnimbar stämningsförskjutning, i ett rum eller hos en människa, så fångar Norborg upp den. Som hade hon ett prosans absoluta gehör. /.../ Fastän mättat finns det i hennes bildspråk ingen övermättnad. Trots det prövande draget - alla dessa frågor och inre dialoger - är stilen klar och frisk som källvatten." Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar"Hon är knäckande bra. Lika omskakande som i den prisade ”Min faders hus”, varifrån mycket känns igen. Den exakta, poetiska prosan, de vilsna karaktärerna."Anneli Jordahl, Sydsvenskan "Språket är som alltid hos Kerstin Norborg glasklart och poetiskt. I mycket av det hon skriver finns en ödesmättad ton, och så är även fallet med den nya romanen. Men även om detta är en bok genomsyrad av vemod och melankoli så är den också fylld av ljus och framtidstro."Catrin Ormestad, UNT"Det finns så mycket sorg hos Kerstin Norborgs människor, inte tomhet men avsaknad av något viktigt som Norborg med ett språk som ligger lyriken nära, är en begåvad skildare av." Jane Betts, Blekinge Läns Tidning"Men så är det något som händer när jag läser, en nästan kännbar påtaglighet, en värld som sluts omkring mig. Inga stora ord, inga stormande passioner att leva med i, inga förfärliga tragedier att gråta till. Men det är något i den stillnade sorgen och de exakt framskurna detaljerna som berör och bygger en effektfull (fiktiv) autenticitet: som pianolärarinnans armband och handskrivna kvitton, som faderns poserande på farstubron, som de borgerliga solskyddade salongerna längs de fina gatorna i Lund, som domkyrkans klang en dimmig höstkväll i Lundagård."Ingrid P Bosseldal, Göteborgs-Posten"Sammantaget är dock Kommer aldrig få veta om hon hör en mycket välskriven bok. Jag känner igen den lågmälda tonen och flera familjerelaterade teman från Min faders hus. Kerstin Norborg använder skickligt berättelsens form för att försvara berättelsens plats i människornas tillvaro." Oskar Broberg, alba.nu"Norborg har ett personligt tilltal med en sprödhet som liksom väver sig fram. Varpen är utanförskapet, inslaget är minnesfragmenten. I jakten på det förflutna är hon borrande och djupt allvarsam."Lisa Berg Ortman, Helsingborgs Dagblad"Och det är en förtjusande berättelse som lockar till reflektion och där orden är stramt uppradade och ger varandra betydelse. Det är oerhört befriande att möta en författare som inte har behov av den vanliga ordutfyllnaden och det säger en hel del om författarens tro på att ord faktiskt betyder något. /.../ Kerstin Norborg har skapat en stillsam, djup berättelse om vårt behov av minnen som varken skorrar eller är tillgjord. Däremot originell."Maria Ehrenberg, Kristianstadbladet

Kerstin Norborg är född 1961, uppvuxen i Lund, och idag bosatt i Stockholm. Hon debuterade 1994 med diktsamlingen Vakenlandet och har sedan dess publicerat diktsamlingar, noveller och romaner. Debutromanen Min faders hus (2001) blev en stor kritiker- och läsarframgång och nominerades till Augustpriset. Hennes senaste roman Marie-Louise utkom 2015.

Mer om författaren

Fler titlar av samma författare

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.