Omslagsbild: En station från Paradiset

Utgivningsdatum: 2009-08-17
Recensionsdatum: 2009-09-07
ISBN: 978-91-1-302201-7

En station från Paradiset

Oknytt är en ung man, i alla fall säger hans kropp det. Kläderna och sminket säger eventuellt något annat. Sexuellt duger kvinnor likaväl som män. Fysisk smärta är en del av förutsättningen för att hitta den mest äkta känslan av kärlek. På en gång våldsam och ömsint. Och ofta oväntat vacker.

Hans liv utspelar sig i ett Stockholm där bara de likasinnade har en plats. Där möter han orm som tillhör Varg. orm blir Oknytts väg in i ett kollektivt förhållande styrt av regler, av dominans och underkastelse.
De kallar sig en fyrklöver; Varg och lo, Oknytt och orm. Visst har de vanliga namn men inte i den tillvaro där de lever tillsammans. Ledaren är Varg, till honom är de andra bundna genom lydnadskontrakt. Här är det inte viktigt vem som är man eller kvinna, här är det ritualerna, rollspelet och tillbehören som är viktiga. Korsetter och masker, gummi och rakknivar. Sår, ärr och blåmärken vittnar om deras hemliga förbund. Deras kärlekslek handlar om att hitta den mest äkta och innerligaste känslan, fysisk smärta är en del av förutsättningarna.
Ändå bestämmer sig Oknytt för att bryta upp. Han har tidigare förlorat sin familj och har bara sin moster, ägaren av kaféet Paradiset. När han också förlorar sitt arbete vill han vidare, pröva sina egna vingar. Flykten tar honom till Amsterdam där han driver runt i stadens labyrinter, på klubbar och bakgator, pank och sårbar.
Mötet med den mystiske mannen Vogel och hans dotter Rafael blir ödesdigert. Ännu en gång skrivs ett kontrakt, men utan krav på våldsamt eller sexuellt innehåll, däremot på absolut lydnad. Oknytts uppgift är att tillbringa tid med Rafael som aldrig får lämna huset och inte informeras om händelser ute i världen. De tillbringar merparten av sin tid i biblioteket i det svarta huset vid kanalen. Men månaderna går och Oknytt får allt svårare att hålla sitt löfte. Det kan bara sluta med en katastrof och ett nödvändigt återvändande.
Oknytt måste tillbaka, återse fyrklövern som han flydde ifrån, men också möta sitt eget förflutna.
Mariette Glodecks nya roman är en modern saga. På en gång våldsam och ömsint, spännande och provocerande. Och ofta oväntat vacker.
Mer om författaren
"en djupt fascinerande ond saga" "Ännu en svensk roman i huvudstadsmiljö om unga människors trasiga liv och extrema känslolägen, kryddat med perversa sexlekar? Nej. Intrigen har förvisso karaktären av ett sadomasochistiskt rollspel, men berättelsen växer till en djupt fascinerande ond saga som når sin kulmen i ett gammalt gotiskt skräckhus ­ i Amsterdam."Magnus Persson, Svenska Dagbladet
Intervju med Mariette Glodeck Eva Gedin ställde några frågor till Mariette Glodeck som är bokaktuell med En station från Paradiset.Hur fick du idén till den här berättelsen?Jag tror att jag ville göra något vackert av min egen oförmåga till lycka. Jag är ett mollstämt instrument. Jag ville skriva en vacker bok om en av vår tids folksjukdomar. Om den där milda grå vardagsdepressionen, den som kan ligga som ett konstant duggregn över livet och som jag är övertygad kommer ur oförmågan att hitta sin egen plats i tillvaron. Varför vi finns här. Urgamla frågor, med andra ord. Slitna tankar kanske en och annan säger. Men jag tror inte på originalitet.Jag ville skriva en modern saga, med kraft hämtad ur de riktiga sagoikonerna. Trollkarlen från Oz har t ex fått bilda en lös stomme kring min historia, där Dorothy måste flyga i väg till en annan värld för att lära sig att ”there’s no place like home” – att både problem och lösning finns hos en själv. Med mig i arbetet fanns också Törnrosa som sover bakom törnroshäck och Snövit som till synes död läggs i glaskista. För mig är de sagorna starkt förknippade med depression. Om att vara instängd i sig själv och inte bli nådd av livet. Så uppfann jag min moderna prinsessa: Oknytt, en pojke, som liksom Törnrosa blivit sårad och närmast sover sig genom livet. Oknytt är känslomässigt avstängd för att skydda sig. I den avstängdheten blir till sist vakuumet värre än den ursprungliga smärtan. BDSM-världen blir hans sätt att slå små hål i sin glaskista så att han kan andas. Tills det en dag inte räcker det heller.Fanns det någon förebild till Oknytt?När jag först började skriva var Oknytt ett fantasifoster. Hans namn var också ett annat då. Men en sen natt på en klubb i Stockholm så stod han där. På riktigt. Den var väldigt drabbande, känslan av att det var han, att det var pojken i min historia. Till sist kände jag att jag var tvungen att släppa det jag redan hade producerat och börja om, släppa in den här pojken i min saga. Jag kontaktade honom. Hans nick var Oknytt och han var både nyfiken och galen nog för att låta mig låna delar av honom. I ungefär ett år lät jag den Oknytt var, och den han ville vara, påverka min text. På köpet fick jag en speciell vän som fortfarande finns kvar. Men sedan var jag tvungen att frigöra mig från den verkliga Oknytt och göra min egen figur igen. Jag tror att det här nödvändiga men krångliga sättet att arbeta lade ett extra år till skrivtiden. Och också ett moraliskt dilemma. Jag kände ett sådant ansvar inför den här personen som också var så mycket yngre än jag. Vad skulle han tycka? Hur kunde det jag gjorde påverka honom? Också verklighetens Oknytt har varit på en resa dessa år. Jag är väldigt glad att deras vägar skilts åt så mycket som de har gjort. I början av mitt skrivande upplevde jag dem så lika att jag ofta visste svaret redan innan jag frågade. Men verklighetens Oknytt är så mycket starkare och har också så mycket mer talang att ösa kraft ur än min bokkaraktär. Huvudpersonerna i boken lever i en polyrelation. Hur funkar den?Bokens Oknytt lever i en fast bdsm-relation som en gång tagit sin början i tonårsförälskelsen orm. Om orm är en man eller kvinna får man aldrig veta. orm var redan då de först träffades engagerad i ett förhållande med ett par: kvinnan lo och mannen Varg. Och dessa tre driver också en fetisch-klubb tillsammans: Miss Lolos Budoir Bizzarre.  Oknytt blir en del av deras gemenskap och når därmed omedelbart ända in i stadens innersta bdsm-krets. (Förkortningen bdsm står för bondage, dominans, disciplin, submission och sado-masochism för den som inte vet.)Varg har den dominanta rollen i förhållandet och de andra har lämnat över rätten att själv bestämma  i hårt reglerade slavkontrakt som dock inbördes är individuella. Det är en skyddad värld där sexualiteten kan utforskas under kontrollerade former och där den vanliga penetrerande sexakten knappast har en plats. Här finns också kärlek. Äkta och nära. Men den som själv satt sig i glaskista känner den knappast. Oknytt ser den inte. Han söker kickar och det är därför också allt han får.Var utspelar sig romanen? Vilka miljöer? Har du gjort research?Som nämnt så rör sig en stor del av bokens handling i fetisch-kretsar. Det är inte en främmande miljö för mig, men visst har jag gjort en del resarch. Staden Amsterdam kände jag t e x inte från början. Jag har också varit väldigt noga med att respektfullt sätta mig in i även de fetischer och filier jag personligen inte upplever som positivt sexuellt laddade. Men om man vill ha en guidad tur till fetisch-Stockholm så måste jag göra läsaren besviken. Det finns ingen Miss Lolos Budoir Bizzare, inte heller Stoephoer finns på riktigt. Däremot finns förstås verkliga motsvarigheter: en mängd olika klubbar, lite mindre vackra och lite skitigare i hörnen än mina sagoversioner för den som vill gå på upptäcksfärd. Men dessa vill inte jag berätta om. Tycker du om det finner du vägen dit. Det ska inte vara för lätt att följa den vita kaninen ner i hålet. Var ligger Paradiset?I boken är Paradiset namnet på ett kafé som ägs av Oknytts moster. Förlagan till det kaféet kan man finna i Stockholm Sibirien på ett taxifik, och i ett annat vasastan-sjapp som heter Miraklet. Och så på en vägkrog i Hasslerör där en kvinna kallad ”Morsan” dag efter dag gav kontinuitet åt lastbilschaufförerna: ”hennes grabbar”.Men för oss som inte hittat ett sätt att hantera livet än så ligger nog Paradiset alltid en station bort. Vad är det viktigaste temat? Röda Vita Rosen kretsade kring vänskap. När jag hade skrivit klart den ville jag skriva en bok med riktigt högromantisk kärlek som tema. Jag har en stark drift att skapa förståelse. Jag drivs av tanken på att kärlek och förlåtelse som är de största av mänskliga egenskaper kommer ur förståelse. Ja, det är säkert en aning naivt. Men förståelse är min religion. Mitt skrivande är inte främst drivet av språklig upptäckarlust och jag har inte heller vetenskapsmannens vilja att tänja berättandet till dess yttersta gränser. Originalitet har som sagt inget större värde. Människor är inte så originella tycker jag. Vi är rätt lika. De enda som tycks ”normala” är de man inte känner tillräckligt väl än. Jag drivs inte av att bräcka, knäcka, eller klättra. Jag vill bjuda in människor i min värld. Överföra det jag känner så att vi kan dela inre värld. Jag önskar mig en slags samhörighet i texten. Den där täta underbara känslan man kan få när man är mitt uppe i läsandet och just då upplever boken som lika verklig som världen man lever i. Jag ser det som en slags kärlekshandling. Man uppgår i en annan människa tankar.  Dit vill jag nå. Det är min strävan som författare och idémänniska. Jag är nog lite Anne på Grönkulla. Sedan ställer jag mig som skribent gärna frågor. Klarar jag att skriva en bok med många karaktärer som alla går att relatera till, som i Röda Vita Rosen? Kan jag skriva en gotiskt saga som jag hade accepterat eller till och med tagit till mitt hjärta när jag var 17-18 år? Kan jag skriva om en karaktär utan att någonsin nämna könstillhörighet? Jag tycker om att ge mig själv sådana uppgifter att lösa. Hur skriver du? Var sitter du? Vad lyssnar du på? Hur fördelar du tiden mellan ditt vanliga jobb och ditt författande?Röda Vita Rosen skrev jag med en mängd bilder framför mig som påminde om mina karaktärer, bilder på skådespelare och miljöer, och jag lyssnade mycket på karaktären Fridas skivsamling.En station från paradiset skrev jag med hjälp av oerhörda mängder Nine Inch Nails, Depeche Mode och Vast i hörlurarna. (Jag mådde stundom alldeles otroligt dåligt under bokens tillkomst.) Nu är jag så överdosad på svartsyn och gotisk romantik att jag bara lyssnar på swingjazz. Det jag arbetar med just nu kräver tystnad. Jag tror stenhårt på arbetsdisciplin. Själva hantverket tar tid och måste få göra det. Och det är ju inte roligt jämt. För mig är det oftast så att jag har några smekmånader med en ny idé då allt känns möjligt. Sedan övergår hoppet i frustration och hårt arbete, ofta med känslan av att jag aldrig kommer att kunna lösa min uppgift, att skorna jag satt på mig är för stora. Så en dag landar allt och det blir väldigt njutningsfullt igen. Allt sitter, kvar finns bara slipandet, finjusteringarna. Där någonstans kommer min nästa bokidé också. Och jag känner mig enormt handlingskraftig och kreativ. Sen är det dags för ett och ett halvt års frustration igen...  
"Hon tråkar inte ut mig." "För det är just det som är Glodecks styrka. Hon tråkar inte ut mig. Jag har läst tillräckligt många böcker om unga män som söker sig själva för att veta hur ovanligt det är. En stor guldstjärna för det."Marika
bokbloggen.com
Jessika i Bokhora om boken "Först hade jag lite svårt att förhålla mig till boken och visste inte riktigt vad jag skulle tycka men när handlingen sedan tar oss till Amsterdam släpper denna tvekan och jag börjar uppskatta den avsevärt mycket mer. Den är av den där typen av böcker som gör att man inte slutar tänka på karaktärernas öde när man läst sista sidan, utan historien fortsätter att dyka upp i tankarna långt efter." 
www.bokhora.se
50 kr Nedladdningsbar bok - E-bok
Utgiven: maj 2009

Mariette Glodeck är född 1967 och bor i Stockholm. Hon arbetar som copywriter. 2005 romandebuterade hon med Röda Vita Rosen. Hennes senaste bok var En station från Paradiset.

Mer om författaren

FLER TITLAR AV SAMMA FÖRFATTARE

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.