Omslagsbild: Mandarinerna

Översättare: Åsa Moberg-Boije
Översättare: Adam Inczèdy-Gombos
Utgivningsdatum: 2013-03-01
Recensionsdatum: 2013-03-18
ISBN: 978-91-1-303883-4

Mandarinerna

Julen 1944: Paris har befriats och andra världs­kriget kommer snart att vara slut. Efter fyra år av underjordisk kamp kan franska motståndsrörelsen äntligen börja att se framtiden an.

Chefredaktören för tidningen L'Espoir, Henri Perron, längtar efter att få ge sig ut i Europa i jakt på material och tackar ja till en föreläsningsturné i Portugal. I hemlighet planerar han att samtidigt bryta med sin livskamrat Paule eftersom hennes kärlek tynger honom. Med på resan följer i stället dottern till hans goda vänner Robert och Anne Dubreuilh, den artonåriga Nadine. Men återkomsten till Paris blir inte vad Henri har väntat sig: Paule vill inte acceptera brytningen och Nadine svärmar för honom medan starka krafter verkar för att radikalisera hans tidning och knyta den till kommunistpartiet.

Nadines mor Anne Dubreuilh hör till de vänsterintellektuella kretsarna i Saint-Germain-des-Prés. Hennes man är den tjugo år äldre universitetsläraren Robert som nu vill hjälpa revolutionen på traven genom att starta ett nytt parti. Anne känner sig klämd mellan Nadines tonårsuppror och Roberts politiska engagemang och hon längtar efter att få bli sedd. Av en händelse får hon tillfälle att resa till USA på en konferens och upplever en passionerad kärlekshistoria med en amerikansk författare, Lewis Brogan. Men skillnaderna i deras personligheter uppväger inte förälskelsen och Anne väljer att återvända. Tillsammans med Henri, Robert och deras kamrater hör hon till "mandarinerna", den grupp människor som i kölvattnet på freden vill förändra världen.

Simone de Beauvoir ville absolut inte att Mandarinerna skulle läsas som en nyckelroman, men idag, när så mycket publicerats om hennes liv, inte minst av henne själv, är det svårt att inte läsa in porträtt av Albert Camus, Jean-Paul Sartre, henne själv och Nelson Algren i romanen. Mandarinerna belönades med Goncourtpriset 1954.


Mer om författaren
"Läs denna bok, läs Simone de Beauvoir!"
dagensbok.com
"Vad är det jag älskar med samtalen i ”Mandarinerna”?" "Vad är det jag älskar med samtalen i ”Mandarinerna”? Jag tror det har med erfarenhet av sanning att göra. Vad de än har för idéer, dessa intellektuella med sina sorger och privilegier, så är det åtminstone ingen av dem som säger till en annan att allt är i sin ordning. Att vi lever i den bästa av världar, några små korrigeringar av undantag och rötägg så har alla möjlighet att göra sig till sin egen lyckas smed. Det är befriande att den lögnen är frånvarande i ”Mandarinerna”. Hur kunde då de Beauvoir fullkomna den här boken, som har allt (vilket läskigt uttryck om en roman), som tar de mest intima ögonblick på lika stort allvar som de globala händelserna? Som förför med sin elegans och förkrossar med sin hjälplöshet? Svaret söker jag i det faktum att hon var både prosaist och filosof. I ”Mandarinerna” är de Beauvoir lika konsekvent som i sitt övriga skrivande. Genom hennes verk löper en orubblig beslutsamhet: den att hålla samman estetiken och etiken, stilen och filosofin. Hon gick aldrig med på att utesluta skönheten ur tankearbetet, hennes filosofi är litteratur och vice versa."
www.svd.se
"Simone de Beauvoirs perspektiv på omvärlden och frånvaron av koketteri glädjer Maria Küchen"
www.sydsvenskan.se
"Amanda Svensson rekommenderar en ingång till Simone de Beauvoirs skönlitterära värld" /Kvällsposten

Författaren och filosofen Simone de Beauvoir föddes den 9 januari 1908 i en katolsk adelsfamilj i Paris.  Efter universitetsstudier i humaniora och matematik ägnade hon sig uteslutande åt filosofistudier vid Sorbonne och blev kurskamrat med Jean-Paul Sartre, som hon lärde känna 1929. Samma år avlade de båda examen i filosofi vid École Normale Supérieure, han som kursetta, hon som tvåa, men som en av de första franska kvinnorna att avlägga denna examen.  Under åren 1929-1943 undervisade Simone de Beauvoir  i filosofi vid en rad läroverk runt om i Frankrike - i Marseille, Rouen och Paris.

1943 inleddes Simone de Beauvoirs skönlitterära författarskap med debutromanen Den inbjudna  ( sv. övers. 2009) som blev en omedelbar fram gång och som genast följdes av andra romaner: De andras blod, Ingen är odödlig, båda starkt präglade av hennes existentialstiska filosofi, samt Mandarinerna 1954 (sv. övers. 1992) belönad med det prestigefyllda Goncourtpriset samma år.

Det är dock för sin epokgörande studie Det andra könet, utgiven i två delar 1949, (fullständig sv.övers. 2002) om den västerländska kvinnans levnadsvillkor och kamp för frigörelse och likaberättigande som Simone de Beauvoir nådde internationell ryktbarhet. Boken brukar kallas  för feminismens bibel och var utgångspunkt för den moderna feministiska rörelsens utveckling.

Under åren 1958-1972 publicerade Simone de Beauvoir sina memoarer. Serien inleddes med En familjeflickas memoarer och kom att omfatta ytterligare fyra böcker på svenska, De bästa åren, Världen öppnas, Världens gång och Allt som allt. Men det självbiografiska projektet innefattar även Avled stilla (om moderns död) samt La cérémonie des adieux (1981) och Lettres au Castor (1983) där merparten av Sartres och Beauvoirs korrespondens återfinns. De gavs ut efter Jean-Paul Sartres död.

Ända till sin sista dag i livet, 14 april 1986, fortsatte Simone de Beauvoir att arbeta aktivt med den tidskrift hon och Sartre grundade 1945, Les Temps Modernes.

Mer om författaren

Fler titlar av samma författare

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.