Författare:
Århundradets kärlekskrig
En punktroman
Svenska
2016-03-16
Utgivet av: Norstedts
Läs mer
Beskrivning
Detaljer
Hållbarhet
Kategori
Romaner
Författare
Recensionsdag
2016-03-21
Publiceringsdatum
2016-03-16
Formgivare omslag
Lotta Kühlhorn
Klimatpåverkan
Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar vid behov med utsläpp från skogsbruk, transporter och elförbrukning.
Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el, fjärrvärme, olja och naturgas per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.
Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. För vägfrakt baseras beräkningen på en genomsnittlig lastbil med dieselmotor. För sjöfrakt baseras beräkningen på fartyg vid långväga frakt (container) och frakt över Östersjön (lastbilstransporter).
Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen baserat på ett genomsnittligt utsläpp för tryckeriets transporter, energiförbrukning och val av papper. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut i genomsnitt mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.
Läs mer om hållbarhet
Recensioner
”Ett kärlekskrig med höga stil poäng! Betyg:5” /Femina
”Som litterär gestaltning av härskarteknik blir boken en vän att ta med. Jag säger faktiskt: Genialt!”
”Läs den, gärna två gånger med olika identifikation om ni törs.” /UNT
"Men en sak vet jag: berättelsen förtjänar att tas på allvar. Det är en mångbottnad och grym saga om ett förhållande som tidigt fick estetiska dimensioner, som utnyttjas i karriärer och som argument. Läs den, gärna två gånger med olika identifikation om ni törs. Och lägg för all del inte all vikt vid titelns sista stavelse! För en sak är säker: få i samtida svenskt kulturliv tror på kärleken som Ebba Witt-Brattström. Det är både märkligt och fantastiskt."Amanda Setterwall Klingert
”Men om man läser det som en skildring av hur en kärleksrelation blir en härdsmälta, är det i stora stycken alldeles lysande.”
"Inom kulturvärlden kommer det att betraktas som det kungliga parets olika versioner av förnuft och känsla. Men går man utanför den världen, har Ebba Witt-Brattström skrivit en roman som många kommer att känna igen sig i: En utforskning av äktenskapets skärseld där flammorna riskerar att sluka både kropp och själ. Och ändå stannar så många kvar.Här är en bok för er. Bryt upp, bryt upp!"Rakel Chukri
”Man skulle också kunna beskriva ”Århundradets kärlekskrig” som en aforismsamling från avgrunden. Och som sådan är den bitvis strålande …”
"Ebba Witt-Brattström har på ett finurligt och fruktbart sätt varvat dialogpartierna med inskjutna, korta citat, popsånger, pjäser, dikter och operor. I en intervju med Matilda Gustavsson i Dagens Nyheters boklördag jämfördes boken just med en opera. Det är mitt i prick. Det är förstås så man ska läsa texten, som ett operalibretto."Per Svensson
”Det är dags för kvinnor att ta sig ut ur de destruktiva relationernas slutna rum. Så följ Witt-Brattströms exempel: Håll aldrig käften och var söt. Dölj inte blåmärken, varken bildliga eller bokstavliga. Låt dem tala.”
”Replikerna i en vanlig löpande text hade sett helt alldagliga ut, nu laddas de, drar nytta av en läsning som saktas ner, blir de djupa, stämningsfulla. Ibland, konstigt nog, rent av vackra.”
"Att välja läsart är som sagt inte lätt. Jag föredrar till slut att läsa denna punktroman som det drama den ser ut att vara. En poetisk pjäs, en dialog där hennes skräck för hans våldsamhet är verklig, där den heterosexuella kärlekens alla krumbukter friläggs.Formen – det monotona upprepandet av han sa och hon sa, det korta, diktlika radfallet – speglar de stora anspråken som titeln utsäger. Replikerna i en vanlig löpande text hade sett helt alldagliga ut, nu laddas de, drar nytta av en läsning som saktas ner, blir de djupa, stämningsfulla. Ibland, konstigt nog, rent av vackra."Ulrika Stahre
”Men texten gör vad den ska: får en att reflektera över hat, kärlek och liv; den kommer att inlemmas jämte Tikkanens bok i den feministiska kanon Witt-Brattström själv varit med att forma.”
”Hon är en vulkan, oövervinnerlig i sin råstyrka och sin precision. Hatten av för Ebba Witt-Brattström!” /Tranås Tidning
"'Århundradets kärlekskrig' är en mogen debut, tonsäker och rytmisk. Witt-Brattström kan alltså även detta, skriva skönlitterärt så att det går rätt in i hjärtat. Språkkonstnären Witt-Brattström citerar flitigt kvinnliga poeter som Edith Södergran, Anna Achmatova och Karin Boye. Men där Boye ville kasta sina vapen, slipar Witt-Brattström sina."Ulla Strängberg
Böcker av författaren
Om boken
Ebba Witt-Brattströms bok Historiens metoo-vrål tjuvkopplar en tvåtusenårig tradition av vittnande om sexuellt våld mot kvinnor med dagens metoo-utsagor.
Med stöd i några av litteraturhistoriens viktigaste kvinnoröster samlar hon här en ny kategori vittneslitteratur. Det kan handla om japanska postorderbrudars fasansfulla bröllopsnätter i 1920-talets USA, eller sexuellt våld mot arbetarflickor under samma tid, om den miljon tyska våldtäktsoffer som betalade nederlagets pris 1945, om en konkubins liv i 1800-talets Kina, om pedofila övergrepp i 1000-talets japanska hov, eller i det slutande 1800-talets Katrineholm, om pedofil incest i 1900-talets Sverige, Norge, Danmark eller i en högt bildad engelsk överklassmiljö kring förra sekelskiftet.
"Det är en händelse för oss kvinnor när Ebba Witt-Brattström ger ut en bok. Jag blir modig, upprymd, glad. Systrar, kvinnokampen lever!" Yvonne Gröning, Dala-Demokraten
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Historiens metoo-vrål
Om boken
Kort svar: högsta värdeindikator på kulturbörsen, narcissistisk sexist, symbol för den patriarkala självgodhet som fortfarande verkar i kulturen. Alltid på bekostnad av Kulturkvinnans lika geniala insatser.
Sega strukturer är förnamnet. Men hav hopp, här har jag samlat jag texter som belyser den briljanta och dråpliga envig som pågått för öppen ridå sedan Kassandra genomskådade den mångförslagne Odysseus.
Välj sen: enkönat eller mångkönat kultursamtal, hel- eller halvbildning?
Vad är Kulturkvinnan?
Kort svar: Kulturmannens utmanare, fruktade kollega och ständiga skugga. Och därtill en storhet i sin egen rätt, som med auktoritet gått lös på kulturpatriarkatet sedan den heliga Birgitta installerade Varannan Damernas i himlen 1372. Kulturkvinnan föredrar helbildning framför halvbildning, är en mästerlig skildrare av komplexa mänskliga relationer och ser dialogen mellan könen som kulturens poäng. Faktum är att historien vimlar av briljanta Kulturkvinnor som genom sin blotta närvaro, sin innovativa verksamhet samt inte minst, sin intellektuella laserblick ifrågasätter Kulturmannens anspråk på att män är intressantare än kvinnor. Orsaken till att hon är undervärderad eller bortglömd är att Kulturmannen inte tål kritik och konkurrens i strålkastarljuset.
Men förtvivla icke! Här återupprättar jag könsdialogen och samlar texter som visar hur viktig Kulturkvinnans expertis, bildning och helhetssyn på mänskligheten har varit för kulturens utveckling. Have fun!
Med vänliga hälsningar,
Ebba Witt-Brattström
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Kulturmannen & Kulturkvinnan
Om boken
Men förtvivla icke! I den här boken återupprättar jag könsdialogen och samlar texter som visar hur viktig Kulturkvinnans expertis, bildning och helhetssyn på mänskligheten har varit för kulturens utveckling. Have fun!
Ebba Witt-Brattström
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Kulturkvinnan
Om boken
Två röster: en kvinna och en man som levt tillsammans i ett halvt liv. Genom orden hörs de sista, bultande hjärtslagen i en gemensam tillvaro. Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp.
"Han sa:
Om du överger mig
har du bara livslångt hat
att vänta.
Hon sa:
Tror antingen jag eller du
måste dö."
Århundradets kärlekskrig är en punktroman, influerad av Märta Tikkanens klassiker Århundradets kärlekssaga från 1978. En strindbergsk dödsdans, i vår samtid.
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Århundradets kärlekskrig
Om boken
Kort svar: högsta värdeindikator på kulturbörsen, narcissistisk sexist, symbol för den patriarkala självgodhet som fortfarande verkar i kulturen. Alltid på bekostnad av Kulturkvinnans lika geniala insatser.
Sega strukturer är förnamnet. Men hav hopp, i den här boken samlar jag texter som belyser den briljanta och dråpliga envig som pågått för öppen ridå sedan Kassandra genomskådade den mångförslagne Odysseus.
Välj sen: enkönat eller mångkönat kultursamtal, hel- eller halvbildning?
Med vänliga hälsningar,
Ebba Witt-Brattström
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Kulturmannen och andra texter
Om boken
Men när 70-talet klingade ut kom den könspolitiska dimension som kännetecknat tidens litteratur i vanrykte. Litteraturhistoriens dom blev hård, i bästa fall generaliserande men oftast direkt orättfärdig: 70-talet var ideologiskt korrekt med "bekännande" kvinnor och flata män, och därför föga litterärt givande.
Ebba Witt-Brattström visar att decenniet tvärtom var både livaktigt och litterärt innovativt. Upp på scenen kliver vardagskvinnan som vill vara hjältinna i sitt eget liv, men där anas också en ny manstyp som drömmer om befrielse från könskriget. Kvinnohistoria, sexuella tabun, flicksocialisering, manskris, mor-dotterdynamiken, depressiv feminism, slaget om moderskapet och andra centrala teman kännetecknar perioden.
Det här är en tematiskt upplagd, personligt skriven litteraturhistoria som återupprättar, omtolkar och övertygar om att 70-talsfeminismen var banbrytande för litteratur skriven av såväl kvinnor som män.
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Stå i bredd
Om boken
Ebba Witt-Brattström finner hennes rötter i den livaktiga miljön i skolårens Petersburg, där också den politiska kampen mot tsaren men inslag av messianism och terrorism är viktig. Ediths jag placerar Södergrans debut på tiotalets livaktiga kvinnolitterära scen i Europa med namn som Lou Salomé, Ellen Key, Zinaida Hippius, Else Lasker-Scüler och Anna Achmatova. Edith Södergrans högstämda period tolkas som ett försök att vara Nietzsche - som kvinna. I västerländsk kultur är "den sköna kvinnans död" ett älskat motiv. Ediths jag visar hur Södergran använder sig av det för att skapa det starka "jag" som utmärker hennes diktning.
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Ediths jag
Om boken
"Sjuttiotalsfeminismen var ett gigantiskt kunskapsprojekt, en kvinnornas egen motståndskultur som rymde såväl Aleksandra Kollontajs historiematerialism som Erica Jongs knapplösa knull. Vi bedrev medvetandehöjning från topp till tå, analyserade kvinnoförtrycket under senkapitalismen, praktiserade feministiskt moderskap och diskuterade våra kroppar, våra jag.
Vi demonstrerade, gjorde nattliga raider mot porrklubbar, stödde strejkande städerskor, satte ihop Kvinnobulletinen, arrangerade kvinnokulturfestivaler, kvinnoutställningar, skrev kollektiva sånger och böcker. Vi var socialfeminister, kulturfeminister, kvinnofrigörelsefeminister. Heterosexuella, bisexuella, lesbiska. Vi trodde på den personliga erfarenhetens kollektiva sprängkraft. Jag vet, för jag var med.
1972 började mitt kvinnoliv. Då gick jag, arton år på det nittonde, med i Grupp 8. Under en period i livet när en ung kvinna vanligtvis famlar efter en identitet, och depression kan vara ett normaltillstånd, fick jag chansen att känna min betydelse. Tillsammans med hundratals andra kvinnor lärde jag mig att utveckla en åsikt och stå för den. Jag fick en kropp som gick med stora steg och skrattade högt. Ändå var det också en tid fylld av konflikter: systerskapet var inte alltid så lätt att leva upp till, och männen var inte alltid sjysta kamrater. Men vi var bergfast förvissade om att vi skrev historia: 'Systrar i hela världen, förena er!' Och vi nådde långt med vårt budskap. Kvinnobulletinen sålde i 15 000 ex och internationella kvinnoåret 1975 såg 100 000 hänförda människor Jösses flickor.
Å alla kära systrar! handlar om min tid som ung kvinna i denna rörelse, men jag har också intervjuat några som var med Grupp 8, Lesbisk Front, Befria Mannen. Allt kryddat med mängder av denna tids rekvisita: instamaticfoton, fittsymboler, klistermärken, affischer, paroller, spekulum med mera oumbärligt för en äkta sjuttiotalsfeminist."
Ebba Witt-Brattström
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Å alla kära systrar!
Om boken
Dekadens är ett mångtydigt begrepp, kanske mest använt för att beteckna allmänt moraliskt förfall. Men dekadens är också en litterär och estetisk riktning som föddes i Frankrike i slutet av 1800-talet, en reaktion mot den tidiga industrialismens framstegstro, materialism och masskultur. Husguden var Baudelaire, och J.K. Huysmans roman Mot strömmen var den skandalösa kultboken. Andra berömda dekadenter var Oscar Wilde och Rainer Maria Rilke. Men om den svenska dekadensen och dess betydelse för den europeiska litteraturen är mycket litet skrivet. I Ebba Witt-Brattströms studie möter vi det "litterära banditparet" Ola Hansson och Laura Marholm. Han, en skånsk skald, och hon, en balttysk dramatiker, översättare och introduktör av skandinavisk litteratur, möttes midsommaren 1888 och gifte sig i september 1889 i Köpenhamn och levde sedan i frivillig exil resten av sina liv.
I Dekadensens kön belyser Ebba Witt-Brattström hur Ola Hansson tack vare deras förening blev en europeisk kritiker och en av 1890-talet mest uppmärksammade tyskspråkiga författare. Laura Marholm, å sin sida, tecknas som "Ny kvinna" och skandalomsusad författare med stor betydelse för tidens feministiska debatt, bland annat genom efterföljarna Ellen Key och Lou Andreas-Salomé.
Ebba Witt-Brattström beskriver paret Hansson-Marholm som nyckelpersoner i tidens dekadens och svarar på frågan varför deras popularitet upphörde så brådstörtat vid 1900-talet början. Hon visar också att dekadensens tänkande lever vidare i könsfrågan och än idag är en viktig underström i feminismen.
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Dekadensens kön
Om boken
Ur könets mörker Etc. befäster hennes ställning som en av de ledande och mest läsvärda litteraturvetarna. Texterna är en blandning av artiklar och föredrag mellan åren 1983 och 2003, en del välkända klassiker, andra tidigare opublicerade. Frågeställningarna är fortfarande desamma: vad betyder könet som social konstruktion, som drivkraft och inspiration för skapandet? Vilken betydelse har skillnaderna mellan könen - både vid verkens tillkomst och mottagande?
Läs mer
Ebba Witt-Brattström
Ur könets mörker etc.
Nyheter