De vuxnas lögnaktiga liv

En ny roman av Elena Ferrante, författaren till Min fantastiska väninna.

I De vuxnas lögnaktiga liv befinner vi oss i det rika Neapel högt uppe på kullarna och det fattiga nere i gränderna. Här möter vi en rad Ferrante-typiska karaktärer men framför allt kretsar romanen kring Ferrantes nya protagonist Giovanna.

Den tolvåriga Giovanna får under en middag höra att hon liknar sin faster, en kvinna hon aldrig träffat. Det visar sig att Giovannas pappa inte alls är den välbeställde akademiker med gedigen borgerlig bakgrund som Giovanna alltid trott, utan att han vuxit upp i Neapels fattigkvarter. Giovanna söker upp sin faster och blir snabbt invigd i vuxenvärldens mörkare sidor där sanning och lögn lever sida vid sida.

Min fantastiska väninna var startskottet för Elena Ferrantes fyra romaner om vännerna Elena och Lila - och en litterär världssuccé. Neapelkvartetten blev snabbt ett fenomen och fann en stor skara hängivna läsare. Bara i Sverige har Elena Ferrantes böcker sålt i över en miljon exemplar vid det här laget. Världen över har hon sålt 14 miljoner böcker.

Leda har för en tid sedan gått igenom en skilsmässa och lever för sitt arbete som engelsklärare, när hon inte ägnar hon sig åt sina två döttrar. När dessa är stora nog att flytta hemifrån väljer de att förena sig med sin far som är bosatt i Kanada. Leda fasar för att bo själv och tror att hon ska lida av ensamhetens gissel. Tvärtemot vad hon föreställer sig, blir ensamtillvaron en befrielse och hon känner sig helt enkelt lättad över att slippa ansvaret. Leda beslutar sig för att åka på semester vid havet, till en liten badort i södra Italien för att riktigt rå om sig själv. Men efter några dagars avkoppling i lugn och ro börjar saker hända som hotar hennes jämvikt. En skrikig och påflugen familj gör entré på stranden och de gör hotfulla utfall mot de övriga badgästerna. När ett av barnen i famljen tappar sin docka på stranden utlöses en räcka händelser som överskuggar hela semestervistelsen. Leda börjar rannsaka sig själv och de val hon gjort som maka och mor, kanske inte alltid vad man förväntar sig av en mamma.

"En eftermiddag i april, alldeles efter lunch, meddelade min man att han tänkte lämna mig". Med de orden inleds Dagar av ensamhet av Elena Ferrante - en av tre kortromaner i en löst sammanhållen trilogi, Cronache del mal d´amore, Berättelser om obesvarad kärlek - som vi nu ger ut på svenska.

Den som berättar är Olga, 38 år gammal och tvåbarnsmor. Chockad och övergiven står hon kvar i ruinerna av den familj hon och maken Mario byggt upp tillsammans. Olga har i tjugoårsåldern givit upp en spirande författarkarriär för att vara hemma med barnen och detta är alltså tacken för allt hon gjort! Olga hamnar i en djup personlig kris men klarar inte av att släppa taget om Mario utan blir alltmer handlingsförlamad och fixerad vid honom och hans nya kvinna. När Mario dyker upp på sina sporadiska besök i hemmet bemöter hon honom föraktfullt och hänsysnlöst och kastar glåpord efter honom. Förfallet tilltar när Olga varken kan betala el- eller telefonräkningarna och hon isolerar sig och barnen alltmer i lägenheten. Så småningom skymtar en väg ut ur mörkret när Olga inleder en relation till en granne i huset och plötsligt är det som hon som har övertaget.

Elena stöter under ett författarframträdande på Nino Sarratore som hon i hemlighet varit förälskad i under hela sitt liv. Lila har efter sitt misslyckade äktenskap börjat ett nytt liv med Enzo Scanno och bor med honom och sin son Gennaro i en förstad till Neapel. På kvällstid lär sig Lila allt hon kan om datorer och programmering för att på så sätt skapa sig en ny och bättre tillvaro.

Lila och Elena försöker var och en på sitt sätt navigera genom det italienska 70-talet med all dess politiska oro, sexuella frigjordhet och sociala förändringar. Båda känner sig vilsna i den moderna världen och söker sig till varandra. Elena befinner sig i ett vägskäl i sitt äktenskap och Lila blir på nytt hennes förtrogna.

I en hyreskasern nära landsvägen i femtiotalets Neapel växer de båda flickorna Elena Greco och Lila Cerrullo upp och blir vänner för livet. Det är efterkrigstid, nödår och våldet präglar fortfarande Italien i form av lönnmord och godtyckliga avrättningar. Lila är den självklara ledaren, den snabbfotade, den våghalsiga, den kvicktänka och den elaka. Det är också Lila som slår Elena ur brädet som skolans bästa elev, hon har lärt sig läsa själv och kommer etta på alla prov. Skolgången utgör ett löfte om en bättre framtid för dem båda, men Lila, dotter till skomakaren Fernando och hans hustru som båda är analfabeter, är den som tvingas ge upp studierna medan Elenas far, som är vaktmästare i stadshuset, ser till att dottern får fortsätta att gå i skolan.

Lila gifts i stället bort vid 16 års ålder med Stefano Carracci, son till den mördade maffiabossen, Stefano som driver familjen Carraccis livsmedelsbutik med framgång i kvarteret. Elena, däremot, fortsätter sin utbildning, och drömmer om att skriva. Båda flickorna känner sig i hemlighet dragna till Nino Sarratore utan att de avslöjar något för varandra och blir därmed varandras rivaler. Nino växer också upp i hyreskasernen och är son till järnvägsarbetaren och poeten Donato Sarratore som en gång förfört änkan Melina Cappuccio men övergett henne varpå hon försökt ta sitt liv. Nino är studiebegåvad, men utan mål i livet eftersom han hatar sin far. Nino kommer så småningom att spela en avgörande roll i båda flickornas liv.

Elena Ferrantes storslagna romanepos i fyra delar om Lila och Elena tar sin början när de båda kvinnorna hunnit bli sextiosex år och Lila försvunnit spårlöst. Lilas son Rino tror att hans mor gömmer sig hos Elena, som nu är bosatt i Norditalien och en etablerad akademiker, men Elena och Lila har inte haft kontakt med varandra på ett tag. I ett slags desperat försök att nå Lila, börjar Elena skriva romanen om deras gemensamma uppväxt och liv, för att på så sätt rädda Lila undan glömskan och i hopp om att få möta henne igen.