Ruiner Första häftet I-XXII utgör första delen i en tänkt serie av böcker som på olika vis är upptagen av en graviterande rörelse nedåt, mot undergången och underjorden. I bokens texter - som är ett växelbruk mellan poesi och prosa - står tillväxtens och framåtskridandets baksidor i fokus. Skildringar av nattliga besök på hemlighetsfulla, exklusiva klubbar, liksom utsiktslösa upptäcktsresor i upplysningens tjänst, varvas med mer poetiska partier där ruiner synas med en såväl saklig som figurlig blick.
Fredrik Nyberg är en av de mest framstående poeterna i sin generation, ständigt kritikerhyllad och flerfaldigt prisbelönt. Ruiner Första häftet I-XXII markerar en kursändring i, och en expansion av, författarskapet.
”Mest av allt älskar jag när dikterna i Ruiner blir sångbara. När de uppgår i den ljudburna lättheten, snubblar fram genom upprepningar och förskjutningar som på samma gång är humoristiska och brutala. Jag vet ingen annan som kan skriva så. Med en undran så genuin att den gränsar till det banala, samtidigt som den trycker på mänsklighetens smärtpunkt.”
”Jag har alltid anat att en skicklig prosaist dolt sig bakom poesin.”
”Ruiner är en nervös och förtvivlad bok. Men också buren av artisteri och hängivenhet – skrivandet är för Fredrik Nyberg ett blitt och oblitt öde, njutning och besatthet. Det stänger inte om sig, hittar tvärtom öppningar mest överallt.”
”...i Ruiner: Första häftet finner vi också Nyberg när han är som bäst, kanske till och med bättre än han någonsin varit förut.”
Fredrik Nyberg (f. 1968) är en av de mest framstående poeterna i sin generation, ständigt kritikerhyllad och flerfaldigt prisbelönt. Han är lektor i Litterär gestaltning vid Akademin Valand, Göteborgs universitet, där han 2013 disputerade med en avhandling om poesins akustiska uttrycksformer.