Ingenbarnsland

Katapultpriset 2013 - juryns motivering

"Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland överrumplar läsaren med ett konstruktivt raseri, där de invanda ordboksorden bänts sönder och satts ihop igen i språklig protest. Med lika delar omtanke och aggressivitet är romanen en rapport från villkorslöshetens nollpunkt, ett stycke intensivt frätande litteratur om hur man växer utan att förminska andra, ett bångstyrigt frankensteinfuckyoufinger rakt upp i samhällets bortvända ansikte."

"Årets absoluta romanskräll" /.../ "en fantastiskt fin klasskildring" /Yukiko Duke, Gomorron Sverige
Babels bokcirkel om "Ingenbarnsland"
Eija Hetekivi Olsson intervjuas i SVT Babel
"en helt nödvändig bok att läsa /.../ framförallt kan hon skriva människan" Yukiko Duke i Gomorron Sveriges boktips till sommaren
REPORTAGE Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland i Babel
"en kraft som suger in läsaren, tvingar oss att helt ut dela Miiras förvirrade, förtvivlade hunger och raseri." Alexander Skantze, Tidningen Vi
"En blivande klassiker!" /Yukiko Duke, Vi Läser 2/2012

"Det är ett sådant ursinnigt driv i den stilsäkra texten, en sådan nattsvart smärta i berättelsen. Det är, helt enkelt, en alldeles strålande debut. En blivande klassiker!"

"Eija Hetekivi Olsson behöver ingen mognadsprocess i sitt författarskap, redan här sätter hon tonen, och den är mycket originell."

"En debutroman förväntas sällan vara perfekt. Ändå händer det emellanåt att någon skriver en så fantastisk roman att den tar sig igenom bruset och bara skiner för sig själv. Eija Hetekivi Olsson behöver ingen mognadsprocess i sitt författarskap, redan här sätter hon tonen, och den är mycket originell."
Jessica Johansson

 

"en rolig, skruvad, sorgsen berättelse om 80-talet och samtidigt en arbetarroman från nuet"

"Eija Hetekivi Olssons debutroman "Ingenbarnsland" är en rolig, skruvad, sorgsen berättelse om 80-talet och samtidigt en arbetarroman från nuet."

"Betyg 5" /Liv Beckström
"Jag önskar verkligen att Eija Hetekivi Olssons debutroman Ingenbarnsland inte kändes så hjärtskärande aktuell."

"Den här romanen borde läsas inte minst av lärare, socialarbetare, politiker och andra som har möjlighet att hjälpa eller stympa ungar för livet. Det är ingenting annat än skrämmande att den faktiskt utspelar sig under en tidsperiod när välfärdssamhället väl peakade, och att klyftorna bara ökat sedan dess."
Ella Andrén

"Stark klass-skildring för vår tid"
"Jag vill ropa hallå Jan Björklund, Erik Ullenhag och Namko Sabuni, läs den här boken!"

"Ingenbarnsland är inte ännu en rapport i romanform om en taskig barndom. Den är något mycket större och viktigare. Jag vill ropa hallå Jan Björklund, Erik Ullenhag och Namko Sabuni, läs den här boken! /.../
Britt Jakobsson

 

"Väldigt bra!"

"Eija Hetekivi Olsson skriver med ett ordflöde och en intensitet som är både stilsäkert och fängslande. Hon kan miljöerna och låter i berättelsen en samhällsanalys växa fram som stämmer till eftertanke. Väldigt bra!"
Jakob Carlander

 

"Det är ett rasande, och gripande väl genomfört, porträtt av hur en liten människa gör sig illa på ett samhälle." /Gunilla Kindstrand
"En ovanligt stark debutroman." /Lars Landström
"Det här är mer än en lovande debut" /QX
"Oj, så väl gestaltat"

"Fuckyou-fingret som hon gång på gång riktar mot överheten är så befriande kaxigt att det är omöjligt att inte svepas med och heja på henne. /.../ Samtidigt som min läsning av Miiras vedermödor gör mig upprymd eftersom hon framstår som så rakryggad och levande, gör Ingenbarnsland mig bedrövad. Boken må utspela sig för 25 år sedan men inget tyder på att något egentligen har förändrats. /.../ Ingenbarnsland är en väldigt stark debut. Och jag hoppas verkligen att det gick bra för Miira."
Daniel Åberg

"Det tränger sig fram och skriker i öronen: Lyssna tjockskalle! Det är så här det är! Fatta!"
"mycket skicklig och förkrossande debutroman"

"Dessutom är romanens ärende, utan att vara pamflettprosa, mycket politiskt. Hela Miiras tillvaro bygger på att Sverige är ett klassamhälle. Och en påminnelse om det, förklädd till mycket skicklig och förkrossande debutroman, är alltid på sin plats." Rebecka Åhlund

 

 

"Henne vill jag verkligen läsa mer av!"

"Ingenbarnsland är i sin fräna realism en underbart vital debutroman, fylld av drastisk språklig fantasi, och med ett intelligent genomfört grodperspektiv på det svenska klassamhället för tjugofem år sedan.
Det ser nog inte annorlunda ut i dag.
I en intervju läser jag att Eija Hetekivi Olsson brinner av lust att skriva fler böcker. Så Bra! Henne vill jag verkligen läsa mer av!"
Lennart Bromander

"Romanen är sprängfylld av underbara nykonstruktioner och oväntade vändningar."

"Romanen är sprängfylld av underbara nykonstruktioner och oväntade vändningar. Att det inte alltid och överallt är problemfritt att leka med språket är dock något som Miira bittert får erfara. Som när hon efter att ha gjort praktik i åttan får i uppgift att skriva om hur det var och vad hon har lärt sig. Hon gör uppgiften, men skriver inte som läraren önskar och får tillbaka texten med följande kommentar:

”Du stökar till det svenska språket och hittar på egna ord. Det ska du inte göra. Du ska följa skrivreglerna.”

Jag anar att Eija Hetekivi Olsson har lånat den episoden, liksom mycket annat i romanen, från sitt eget liv. Och jag hoppas att hon tänker fortsätta att stöka till – och berika – det svenska språket."
Eva Johansson

 

"Djävulskt starkt. "Ingenbarnsland" en statarroman för vår tid."

"Hennes berättelse är oavvislig i sitt sätt att göra uppväxtskildring: glöm aldrig att barndom, bortom allt lull, handlar om att överleva. Det här är en djävulskt stark debut. /.../
Sällan har jag läst en lika glasklart skarpsinnig, samtida skildring av den extrema utsatthet som oskyddade barn lever i. /.../
"Ingenbarnsland" är en statarroman för vår tid, och kunde gott skapa en politisk debatt om fattigdomen i dag."
Malin Ullgren

"Hoppfull vrede i romandebut"

"En bultande vrede - det är den som för romanen Ingenbarnsland framåt med sånt jäkla driv - den som sliter och drar i huvudpersonen Miiras flickkropp.
/.../
Vad Hetekivi Olsson bidrar med till miljonprogrogramslitteraturen är sin alldeles egna språkbehandling, den intensiva energi och haltande helhetsyn som det med huvudpersonen så lojala språket skapar.
/.../
Och då är Miiras vrede en så underbart hoppfull kraft som slår sig fram i den snåriga skog av tafsande vuxna män, hånskrattande lärare och grå utsatthet som vill stoppa henne från att sticka näsan utanför betongghettot och slå världen med häpnad."
Jenny Aschenbrenner

"drastiskt uppskruvad och språkligt påhittig"

"Ingenbarnsland drivs av både berättarlust och vilja till uppgörelse, den är drastiskt uppskruvad och språkligt påhittig. /.../
Jag har svårt att lämna den mognande alltmer seende Miira, hennes kamp med sin stolthet och explosiva temperament och den gradvisa ”invecklingen” i ett ”perverst vuxensamvete” Jag hoppas helt enkelt på en lika känsloladdad fortsättning."
Pia Bergström

"Det är ett våld som, kombinerat med det levande språket, faktiskt gör mig lycklig."

"Det är så skönt att läsa om en städerska och en Volvoarbetare/fastighetsskötare som varken är avgrundsapatiska, alkoholister eller lever i en misshandelsrelation. Berättarrösten i den här boken är ingen deprimerad masochist med smygnarcissistiskt skuldbeläggarbehov, vilket en berättarröst enligt den billigaste konventionen för litterär underklasskildring i samtidslitteraturen förväntas vara.

Hetekivi Olsson har skrivit fram en ursinnig flicka i en värld där flickors våld leder till framtida framgång på ickevåldets område. Det är ett våld som, kombinerat med det levande språket, faktiskt gör mig lycklig."
Aase Berg

 

"Rasande röst från förorten"

"- Min bok är inte skriven till en specifik grupp av människor. Den handlar om oss alla, om förortsliv upplevt utifrån ett barn- och elevperspektiv och den är till för alla."
Erika Josefsson/TT Spektra

"synliggör samhälleliga maktstrukturer."

"I Ingenbarnsland går Hetekivi Olsson mycket långt i denna riktning. Och det är i huvudsak härigenom som Ingenbarnsland blir en politisk roman. Genom att tematisera den position från vilken romanen beskriver världen – en position som är underordnad, men också präglad av vägran att acceptera maktens världsbild och av en stark vilja till uppror – synliggör Hetekivi Olsson samhälleliga maktstrukturer."
Magnus Nilsson

 

"varje mening rör om i läsaren med sin brutala rättframhet och energi"

"Eija Hetekivi Olsson har ett alldeles eget uttryck där Göteborgsdialekt och vitsar blandas med råheter och finska svordomar, och varje mening rör om i läsaren med sin brutala rättframhet och energi. Att läsa Ingenbarnsland är som att slungas runt i en centrifug. Världen är inte sig lik efteråt.
"Camilla Nilsson

"Flammande debut mot segregationen"
Eija Hetekivi Olsson intervjuas i Studio Ett
"Det här är bara början"
Eija Hetekivi Olsson medverkar i SR P4 Dokumentär Klass - tur och retur?

"Jag visste inte att klass kunde vara så påtaglig och smärtsam innan jag fick insyn i den andra sidan. Som ung intalade jag mig att klass tillhörde det förflutna. Att min mamma och de andra arbetarna som studerade och gjorde ”klassresan” under det svenska folkhemmets tid var de första och sista. Men nu. Skillnader jag valt att blunda för framstår så brutalt. Ämnet klass kan vara så känsligt. Svettigt. Oavsett sida.

Redan som barn under 1980-talet väcktes Eija Hetekivi Olssons ilska mot klassamhällets sneda villkor."

Ca 15 min in i programmet. P4-dokumentär av Jonna Berglund.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.