Kristina Hofsten

Foto: Olle & dom fotografi

Utforska författaren

Kristina Hofsten är journalist och har i 25 år skrivit om barn och föräldrar i tidningen Vi föräldrar. Hon är en av tre författare till det svenska standardverket Stora boken om barn. Dessutom författare till bland andra  Barnhandboken, Barnbarnsboken och Trotsboken.

Utgivning

Om boken

150 000 föräldrar har köpt Stora boken om barn. Genom en total omgörning med nya kapitel om trots och uppfostran, amning och flaskmatning samt barns utveckling flyttar boken in hos 2010-talets föräldrar.

Det är de många läsarna som gjort Stora boken om barn till det svenska standardverket om barn. Nyblivna föräldrar har funnit kunskap och trygghet i bokens texter, och den har blivit en del av familjens vardag från befruktning till skolstart. Här finns allt du behöver veta om barn: graviditet, förlossning, inre utveckling och mognad, sjukdomar, utrustning, försäkringar, familjerätt, konsumenträtt och så vidare.

Första upplagan av Stora boken om barn kom 1995, hyllades av kritikerna och kallades bland annat för "En bibel för föräldrar". Boken har genom alla år uppdaterats och granskats av experter. Inför denna upplaga lät vi de riktiga experterna, småbarnsföräldrarna, tycka till om vad som behövde förändras. Resultatet blev ett antal nya kapitel om allt från uppfostran till mat, dessutom har form och redigering gjorts om från grunden. Efter det har ett tjugotal svenska experter, barnläkare såväl som jurister, granskat boken till sista kommatecknet.

Resultatet är den mest moderna och omfattande boken om barn som finns i Sverige.

Läs mer

Kristina Hofsten, Lena Lidbeck, Mia Coull

Stora boken om barn

Om boken

"Han har kommit i trotsåldern" suckar vi föräldrar när barnet plötsligt blir sturigt, avigt, trotsigt eller ilsket, ja allmänt omöjligt. Som om det fanns en enda trotsålder! I själva verket består livet av många olika perioder av trots. Och väl är det. Trots leder till mognad och utveckling. Man kan faktiskt säga att trots och utveckling går hand i hand, att båda behövs.

Det är alltså inget fel när barnet plötsligt är på tvärs. Däremot kan det vara väldigt jobbigt. Det som fungerade så bra tidigare, fungerar plötsligt inte alls. Vi känner inte igen barnet. Vi oroar oss för hur vårt jobbiga barn kommer att fungera tillsammans med andra barn och med vuxna, hur det kommer att bli bemött. Vi anklagar oss själva för att vi har varit för eftergivna eller för stränga. Vi känner oss misslyckade som föräldrar och plågas av dåligt samvete. Vi drömde ju om att bli förstående, mogna och kloka föräldrar och så står vi där och skriker, straffar, hotar och bär oss åt som en 3-åring vi med.
Vi trotsar i perioder genom hela livet, sätter oss på tvären och säger nej, jag vill inte! Fast vi säger det på olika sätt i olika åldrar. Redan under det första levnadsåret har bebisen sina "trotsperioder" och trotsåldern vid 2-3 år känner vi alla till. Nya perioder av trots och utveckling inträffar ungefär vid 4 år, 6 år, 9 år, 12 år och naturligtvis i tonåren. Också graviditeten är en tid av omställning och ifrågasättande för både kvinnan och mannen. Och vad är 30- och 40-årskriserna annat än trotsperioder? Den här boken handlar om trotsperioderna under barndomen fram till tonåren, samt under graviditeten. I boken finns mängder av citat, många från brev som skickats till Vi Föräldrars frågespalt Fråga Malin.
Trotsboken kom första gången 2001 och blev snabbt en stor framgång. Responsen från föräldrarna har varit enorm. När man är mitt inne i en "föräldra-barn-kris" är det skönt att få veta att man inte är ensam om problemen och att få handfasta råd. Och det är skönt att få skratta lite.

Läs mer

Trotsboken

Malin Alfvén, Kristina Hofsten, Lukas Möllersten

Trotsboken

Om boken

När du är på jobbet känner du att du borde vara med barnen. När du är hemma känner du att du borde jobba lite mer. Många föräldrar har dåligt samvete för stort som smått, de tycker att de inte räcker till som föräldrar och är otroligt självkritiska. Alla vill vi vara världens bästa förälder.
Frågan är bara: Hur är man då?

Tagga ner! är boken som avslöjar att du faktiskt blir en mycket bättre förälder om du inte är så perfekt, utan nöjer dig med att vara en lagom bra förälder. Om du accepterar att du ibland hämtar klockan halv sex på dagis, serverar hämtpizza, blir arg på ditt barn när det vägrar klä på sig eller säger till barnet att du inte hinner leka för att middagen måste lagas.

Medan vi föräldrar går omkring med ont i magen för att vi är dåliga föräldrar, iakttar barnen oss. De ser att vi blir arga eller ledsna och att vi gör fel. De lär sig att man kan bli arga på varandra och sedan bli vänner igen. Att man kan göra fel och vara älskad i alla fall. Kort sagt: barnen lär sig vad det är att vara människa.
Om vi föräldrar gillar oss själva trots att vi inte är perfekta, så kan barnen också känna att de är okej fast de misslyckas ibland.

Tagga ner! handlar om att de lagom bra föräldrarna är bäst - för sig själva men framför allt för barnen. Den blandar resonerande texter med föräldraintervjuer och beskriver både vardagliga och svåra situationer. Med den förlåtande glimten i ögat är den så långt från pekpinnar och måsten man kan komma. Använd den som en vän att återkomma till när prestationsprinsessan eller -prinsen sätter in.
Du kan också bli en bra förälder, det vill säga en som inte är så perfekt utan lagom bra!

Läs mer

Tagga ner!

Malin Alfvén, Kristina Hofsten

Tagga ner!

Om boken

I en tid som hyllar evig ungdom har det blivit svårare att bli mormor och morfar. Men man behöver inte vara en bullbakande farmor för att duga.
I Barnbarnsboken möter vi både traditionella och otraditionella sätt att vara en närvarande farfar, farmor, mormor eller morfar.

Att få barnbarn förändrar både en själv och ens livssituation. Relationen till barnen går in i en ny fas. Man kliver upp ett steg i ålderstrappan, ett steg närmare döden upplever en del. Och många nya frågor väcks: Hur mycket ska man engagera sig? Får man skämma bort barnbarnet? Varför får jag inte träffa mitt barnbarn oftare, jag längtar ju hela tiden? Jag vill inte vara barnvakt, vågar jag säga det?
Boken blandar längre och kortare intervjuer med mor- och farföräldrar, föräldrar och barnbarn med längre resonerande, inkännande och informativa texter. Vi möter exempelvis familjen där tre generationer delar hus, vi läser om farfadern som inte trodde det här med barnbarn var något för honom men i dag säger att han är förälskad i dem. Men här finns också mormodern som inte får träffa sina barnbarn och farmodern som inte tyckte att det var dags för barnbarn ännu och ville satsa allt på jobbet.
Barnbarnsboken ger också exempel på saker du kan göra tillsammans med dina barnbarn, som att ta med dem på utlandssemester eller laga middag tillsammans, allt efter eget intresse.
Det är mormor, morfar, farmor och farfar som Barnbarnsboken vänder sig till - men barn och barnbarn får gärna smygläsa!

Ur innehållet:
Att få barnbarn
Ta hand om barnbarn
En vuxen relation
Vi behövs för våra barnbarn
Svärföräldrar
Skilsmässor och ombildade familjer
Ung och gammal mor- och farförälder
Bo långt ifrån varandra
Bo nära varandra
Dåliga relationer
När barnbarnen kommer på besök
Mina mormorsresor Pressröster:
"'Barnbarnsboken' med sina fina illustrationer av Moa Hoff är en bok där man kan hämta styrka, tröst och goda råd."
Nerikes Allehanda


Läs mer

Barnbarnsboken

Malin Alfvén, Kristina Hofsten

Barnbarnsboken

Om boken

Med oron följer oftast skuldkänslorna. Vi föräldrar tar på oss skulden för att barnet äter fel, inte har kompisar och så vidare och så får vi dåligt samvete. Vad gör vi för fel? Boken innehåller en allmän del om orons funktion, varför vi har dåligt samvete och att vissa oroar sig mer än andra. Därefter följer en åldersindelad del om oro och skuld i olika åldrar som avslutas med frågor och svar där barnpsykologen Malin Alfvén besvarar frågor från folk som vänt sig till henne då de varit som mest oroliga när det gäller barnen. Exempel ur den allmänna delen: ?Vi föräldrar är inte ensamma om att uppfostra barnet. Barnet har redan från födseln med sig egenskaper som viljestyrka, blyghet, aggressivitet och förnöjsamhet som vi föräldrar reagerar på och påverkas av. Det är bland annat därför som vi inte kan uppfostra syskon på exakt samma sätt.? Exempel ur den åldersindelade delen: Under graviditeten: ?oro för att jag åt opastöriserad ost i graviditetens början?, inför förlossningen: ?oro för smärtan - kommer jag att stå ut??, oro med en nyfödd: ?kommer jag att klara om barnet bara skriker??, oro de första åren: ?oro för att inte uppfostra barnet på rätt sätt?, ?oro för att barnet ska må dåligt av att få ett syskon?, oro 3-5 år: ?oro för att barnet har för långa dagar på dagis?, oro 6-11 år: ?oro för att barnet är ute för litet?. Oron som gör oss till bättre föräldrar ingår i Vi Föräldrars bokserie om barn och barns utveckling. Tidigare utgivna titlar är: Vänta & Föda, Mat & Näring, Lek & Äventyr, När barnen blir sjuka, Barnets första år, Skilsmässan ? om barn och föräldrar (Prisma 2004), Syskon (Prisma 2004)

Läs mer

Oron som gör oss till bättre föräldrar

Malin Alfvén, Kristina Hofsten

Oron som gör oss till bättre föräldrar

Om boken

"Lyckliga skilsmässor" talar man om ibland. Men det finns inga lyckliga skilsmässor - bara mer eller mindre anständiga. I en ny handbok från Vi Föräldrar kan vi lära oss att hantera situationen på bästa sätt och minimera skadeverkningarna för barnen. Här finns mycket att känna igen sig i och hämta kraft ifrån. Varje kapitel i boken avslutas med konkreta råd och tips. Det är ytterst få som skiljs lättvindigt, speciellt om de har barn. Bakom alla skilsmässor ligger otroligt mycket vånda, förtvivlan och desperata försök att lappa ihop och försöka igen, vanmakt och besvikelse. Det är ofta en process som varar i flera år. Man skiljs därför att man försökt allt, det har inte fungerat och nu återstår det minst dåliga. De flesta skilsmässor upplevs som en katastrof. Man satsade så mycket och så har man misslyckats. För många är skilsmässan den svåraste krisen i livet. Det är också en stor förändring rent praktiskt. Ny bostad, nya resvägar, kanske ny förskola. Tanken på barnen är allra svårast för föräldrarna vid en separation. Men i boken hävdar författarna att skilsmässor inte måste vara en katastrof. De flesta barn till skilda föräldrar klarar sig mycket bra. Det som kan skada barnen är om föräldrarna fortsätter att strida med stor bitterhet långt efter att skilsmässan blivit verklighet. Hur jobbigt det blir för barnen handlar alltså inte bara om att man skiljs utan hur man skiljs. Skilsmässoboken är en hjälp inför, under och inte minst, efter skilsmässan. I boken finns många långa och korta intervjuer med föräldrar men också med barn om och kring skilsmässor. Här finns mycket att känna igen sig i och hämta kraft ifrån. Både för dem som bestämt sig för att verkligen skiljas och för dem som kommer fram till att inte göra det. Varje kapitel i boken avslutas med konkreta råd och tips. Ur innehållet: Skilsmässotankar Under skilsmässan Efter skilsmässan Var ska barnen bo? Föräldrar som försvinner eller sviker De svåraste skilsmässorna Styvföräldrar Vad är det som gäller? Studier Separationer i siffror Fallintervjuer Att läsa

Läs mer

Skilsmässan

Malin Alfvén, Kristina Hofsten

Skilsmässan