Herman Lindqvist

Efter många års tystnad återkommer Herman Lindqvist som kåsör. Blå tummen - Med prinsessornas hopkok är hans tionde kåserisamling.

De flesta av kåserierna i denna samling är nyskrivna och handlar om det Herman Lindqvist helst skriver om: kulturkollisioner i mötet mellan svenskt och franskt, roliga händelser i vardagen, sina tillkortakommanden som hemsnickare och husägare, upplevelser under resor jorden runt. I ett särskilt kapitel berättar kungen, drottningen och kronprinsessan Victoria för Herman om slotts- och hovlivet.

Herman Lindqvist berättar för första gången historien om Sveriges drygt sjuttio drottningar, från vikingatidens Sigrid Storråda till dagens Silvia.

Historien om alla våra drottningar börjar för över tusen år sedan, då saga och sanning blandas, och slutar med drottning Silvias egen berättelse i tiden och kronprinsessan Victorias tankar om framtiden.
Det är historien om drygt sjuttio färgstarka kvinnor där några är myt, några är helgon, och många har spelat maktspel bätre än sina män. Bara drygt tjugo av våra drottningar har haft inhemsk bakgrund, alla de övriga har kommit från ett tiotal europeiska länder, och de flesta har brutit på tyska.
Drottningarna var unga då de kom. Den yngsta, drottning Margareta, var bara tio år, de flesta var under
tjugo, men de har alla haft samma huvuduppgift: att så fort som möjligt nedkomma med en tronarvinge,
helst flera i reserv. De har sällan mött mannen de ska gifta sig med, inte ens sett en bild av honom. De har
inte talat hans språk eller tidigare varit i hans land. Efter giftermålet har de sällan fått återvända hem för att
återse sina familjer. Ända fram till 1900-talet har äktenskapen haft politiska, ekonomiska och dynastiska
motiv, de har beslutats av föräldrar och riksråd för att garantera ett fredsavtal eller stärka en allians eller
för att upphöja och berika kungens familj. Alla utom två har kommit från andra kungafamiljer eller furstliga
eller adliga ätter. En enda, drottning Silvia, har haft ett normalt yrkesliv utan tanke på att hon en dag
skulle bli drottning.
Sveriges historia är inte bara dess konungars, brukar det heta. Sveriges historia är också dess
drottningars, för utan dem hade det aldrig blivit några kungar. Drottningen har varit den livgivande, den fredsbringande, hon har fått vara föredöme och ideal.
Herman Lindqvists bok är den första som berättar om alla våra drottningar och skriver in dem i historien.

Herman på strålande berättarhumör i en äventyrsroman med både humor och kärlek, för män och kvinnor, med starka känslor, intressanta miljöer och märkliga människor. Personer, miljöer, platser och händelser finns, har funnits eller kunde ha funnits. Den armenisk-libanesiske affärsmannen och miljardären George Salore är ett riktigt svin. Men det vet inte Martin och Maria Lagerfelt när de flyttar till Beirut med sina två barn för att arbeta i hans handelshus. När Martin senare omkommer i en trafikolycka visar Salore sig ytterst beskyddande, tar väl hand om Maria och barnen och gör henne till sin mest betrodda medarbetare. Många år senare får Maria av en slump reda på att Salore låtit mörda Martin och inser hur grymt hon och familjen blivit utnyttjad. Med hjälp av barnen Erik och Tove sätter hon en raffinerad hämndplan i verket, en plan som går ut på att inte bara låta Salore dö en kvalfull död utan också att krossa hans affärsimperium och livsverk och förskingra hans enorma förmögenhet. Allt ser ut att gå vägen, men de har inte riktigt räknat med Salores yngre syssling Michel och hans hejdukar, som är beredda till det yttersta för att hindra Marias planer.

Historien om Sverige del 7 Den sjunde delen börjar med att den 13-årige kronprinsen Gustav Adolf motvilligt blir kung sedan hans pappa Gustav III avlidit av skottskadan från Operamaskeraden. Under hans omyndighetstid regerar den maktlystne "storvisiren" Reuterholm, som gör upp med gustavianerna. Gustav IVAdolf griper småningom själv rodret och råkar i krig med både Napoleon och tsaren. Det slutar med att Sverige förlorar sin urgamla riksdel Finland och att den olycklige kungen blir avsatt. Hans gamle, barnlöse och alltmer senile farbror blir kung Karl XIII medan man ivrigt söker efter en lämplig tronföljare. Dramatiken tätnar när den förste tronföljaren, en dansk prins, dött av slaganfall och riksmarskalken Fersen mördats av en uppretad pöbelhop i Stockholm. Till allmän förvåning segrar en oväntad kandidat vid en ovanligt blöt riksdag i Örebro, en fransk marskalk Bernadotte som förstått att stöda sin kandidatur med rika gåvor till riksdagsmännen. Jean-Baptiste Bernadotte blir till Karl Johan, deltar i fälttågen mot sin förre chef Napoleon och leder Sverige i landets sista krig under detta årtusende, det mot Norge som leder till unionen 1814. Karl XIV Johans följande långa och fredliga regeringstid blir ändå inte odramatisk. Man genomför Sveriges största byggprojekt - Göta kanal. Folkskolan införs, ångmaskinen och andra tekniska nymodigheter introduceras, och det urgamla stånds- och bondesamhället börjar långsamt och under mycket gnissel omvandlas.

Historien om Sverige del 4 Sverige under Karlarna XI och XII. Från det svenska väldets största utbredning i Europa och åter till vår skandinaviska begränsning.

Historien om Sverige del 5 Frihetstiden, Hattar och Mössor, Ostindiska kompaniet, Polhem och Linné, andlig odling och storskifte.

Guld och gröna skogar, heter det ju. Men våra skogar har givit oss betydligt mer än så, hävdar författarna till denna lärorika och lättsamma exposé över skogens och skogsbrukets historia i Sverige. Med Gustav Vasa blir kronans skogsinnehav enormt genom hans praktiska dekret att allt som inte är enskilt ägt "hörer oss och kronone till". Därmed är också grunden lagd till ett ämbetsverk som under olika namn ansvarat för statens skogs- och markinnehav fram till det nyligen avreglerade Domänverket som numera har uppgått i Assidomän. "Den svenska skogens historia" är också historien om Sveriges ekonomi och handel, om vår exportindustri och den framväxande industrialiseringen, som alla haft skogen som förutsättning direkt eller indirekt. Boken är vackert illustrerad dels med ett spännande arkivmaterial, dels med en mängd nytagna bilder.

Historien om Sverige del 3 Historien om Sverige i Herman Lindqvists populära tappning har nu hunnit fram till sin tredje del: När Sverige blev stormakt. Det handlar alltså till stor del om Gustav II Adolfs regeringstid, om 30-åriga kriget och Westfaliska freden, om förmyndareregeringen under Axel Oxenstierna och om drottning Kristina och hennes regeringstid. Senare tiders historiker har ofta - i protest mot äldre dagars punschpatriotiska hjältedyrkan - betonat epokens negativa sidor: krigets fasor, fattigdomen, folkflertalets elände. Författaren vill därför gärna framhäva att epoken inte bara utvidgade Sveriges territorium rent fysiskt utan att också stora landvinningar gjordes inom vetenskap, konst och litteratur, inom civilrätt och statsförvaltning - saker som ingår i vårt nationalarv och som vi har all anledning att vara stolta över.