Agneta Pleijel, född i Stockholm 1940, uppvuxen i Stockholm, Lund och USA, är numera sen länge tillbaka i sin födelsestad. Under studierna i Göteborg (etnografi, filosofi och litteraturhistoria där hon tog en fil.lic.) frilansade hon som litteraturkritiker. 1968 anställdes hon på Aftonbladets kulturredaktion. Efter ett mellanspel som redaktör för Ord och Bild blev hon kulturchef på Aftonbladet (1975-79).

Hon debuterade som dramatiker 1969 och nådde tidigt stora framgångar, fr a med dramat Kollontaj (i bokform 1979), om den sovjetiska ambassadören och författaren Alexandra Kollontaj. Där blev ett tema synligt: kvinnors skapande i relation till män, makt, samhälle och historia, som har blivit genomgående i hennes rika författarskap. Som poet debuterade hon 1981 med Änglar, dvärgar. Men det stora genombrottet kom nog med romanen Vindspejare (1987), en berättelse från Sverige och Java som hämtade näring ur den egna familjehistorien.

Den följdes av romanerna Hundstjärnan och Fungi. 1997 kom En vinter i Stockholm, en kort och brännande samtidsroman om en kärlek som utsätts för extremt hårda prov. I Lord Nevermore (2000) gestaltas relationen mellan könen i en storslagen, närmast symfonisk form. Romanen är ett triangeldrama mellan två intellektuella män (med verkliga och polska förebilder) och en kvinna. Handlingen omspänner det dramatiska 1900-talet och rör sig i flera världsdelar.

Hon återvände därefter till dramatiken och utgav också en ny diktsamling, Mostrarna och andra dikter (2004). Men hösten 2006 var Agneta Pleijel tillbaka i prosan med den första i en serie romaner med motiv från ett historiskt Stockholm (där hon fabulerar runt gestalter i sin egen släkt). Drottningens Chirurg berättar om en läkare verksam under andra hälften av 1700-talet. 2007 utkom den andra delen, Kungens komediant, där vi möter Lars Hjortsberg som debuterar redan som 6-åring på Gustav III:s opera. Den tredje och sista delen, Syster och bror handlar om Lars Hjorts barnbarn, Albert and Helena.

Agneta Pleijels böcker har översatts till en rad språk och hon har mottagit flera litterära priser, bl a Selma Lagerlöfpriset och Övralidspriset. Lord Nevermore nominerades till Nordiska Rådets stora pris.

Vid sidan av sitt breda författarskap deltar hon ofta i samhällsdebatten. På
90-talet var hon professor i drama vid DI. 1988-90 var hon ordförande i Svenska PEN-klubben.  

Utmärkelser:

Esselte priset, 1987, för Vindspejare
Stora romanpriset, 1987, för Vindspejare
Svenska Bokhandelsmedhjälpare-föreningens pris "Din bok - vårt val", 1987, för Vindspejare
Gleerups litterära pris, 1997
Övralidspriset, 1999
Svensk Biblioteksförenings Aniarapris, 2000
Gerard Bonniers pris, 2000
Sveriges Radio P1:s romanpris, 2001
Selma Lagerlöfs litteraturpris, 2001
Gustaf Frödings stipendium, 2002
Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författare, 2012
Nominerad till Augustpriset 2015 för Spådomen