Lars Olof Kallings

I slutet av november 1980 tog doktor Michael Gottlieb i Los Angeles emot en patient med en mycket ovanlig form av lunginflammation. Ett blodprov avslöjade att patienten saknade ett visst slag av vita blodkroppar, hjälparceller, viktiga för kroppens försvar mot infektioner. Så börjar historien om vår tids största epidemi. Inget vet hur den slutar. AIDS-pandemin är så stor att den är svår att omfatta. Trettio miljoner har redan dött av AIDS och ytterligare 40 miljoner är hiv-smittade. De flesta av dem kommer att dö eftersom bromsmedicinerna bara når en bråkdel. Varje år smittas fem miljoner människor och tre miljoner dör. Vi är i början av en epidemi som kanske inte kulminerar förrän år 2050. Det finns ingen botande behandling och inget vaccin i sikte. Kallings redogör för de avgörande ögonblicken i kampen mot AIDS. Han ger också den vetenskapliga bakgrunden till när och hur hiv flyttade över till människan, varför AIDS blommade ut samtidigt på 80-talet i Afrika och USA, hur viruset kom att spridas över alla kontinenter och varför det inte har stoppats. AIDS angår oss alla, menar Kallings, i synnerhet oss i väst. Det handlar inte bara om ofattbart mänskligt lidande, de ekonomiska och politiska konsekvenserna för världen är redan nu kännbara. Inom tio år har ytterligare 45 miljoner människor smittats av viruset. Det finns ingen tid att förlora.