Bea Uusma
Utforska författaren
Utgivning
Om boken
SvD
” Bea Uusmas böcker är ren poesi."
DN”Det är vackert som ett impressionistiskt konstverk, upplysande som en fackbok och lättillgängligt som en countryballad om längtan över isvidderna.”GP"Den enda vägen ut är att jag går ännu längre in"Det började som ett vanligt intresse. Det blev hennes liv.I mer än tre decennier har Bea Uusma försökt lösa Andréeexpeditionens gåta. Varför dog de på Vitön 1897, trots varma kläder och rikligt med proviant, innan de ens hunnit packa upp sina slädar?2013 gav hon ut Expeditionen. Min kärlekshistoria som tilldelades Augustpriset och hyllades av kritiker och läsare världen över. I Vitön. den fristående fortsättningen på Expeditionen, gräver hon sig ännu djupare in i Andrée-expeditionen. Arrangerar en vetenskaplig polarexpedition till Vitön. Undersöker blodspår och analyserar sönderrostade vapen från 1800-talet. Lyckas dechiffrera den oläsbara texten i Andrées sista dagbok. Med hjälp av ny teknik kan hon få svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa.Vitön. tar oss längst ut i det som fortfarande är okänt, och längst in i en människa som aldrig kan sluta söka efter sanningen.
Läs mer
Bea Uusma
Vitön.
Om boken
»Sällan har ett Augustpris varit mer välförtjänt.« SvD»Man glömmer tid och rum när man börjat läsa boken. Som en deckare – men på riktigt.«Norrbottens-Kuriren1897 ger sig tre män i väg mot Nordpolen i en ballong.Snart befinner de sig i en vit mardröm. Trettiotre år senare hittas deras döda kroppar på en öde ö i ishavet. I snart hundra år har man försökt lösa en av polarhistoriens största gåtor. Vad hände på Vitön? Varför dog de tre medlemmarna i Andrée-expeditionen?Bea Uusma bestämmer sig för att ta reda på svaret. Hon gräver i arkiv och i Arktis permafrusna jordlager. Söker efter sanningen i laboratorieprov och packlistor. Kullkastar gamla teorier och finner nya bevis. Hon följer konsertpianisten som undrar vart hennes fästman tog vägen, och vars händer inte kan sluta skaka.Expeditionen. Min kärlekshistoria är också en berättelse om Bea själv. Hur kan man bli så besatt av en gammal polarexpedition att man ägnar sitt liv åt att följa i dess igensnöade fotspår?2013 tilldelades Expeditionen Augustpriset i fackboksklassen.
Läs mer
Bea Uusma
Expeditionen. Min kärlekshistoria (illustrerad utgåva)
Recensioner
”Det är vackert som ett impressionistiskt konstverk, upplysande som en fackbok och lättillgängligt som en countryballad om längtan över isvidderna.”
”Uusmas berättarstil, på samma gång saklig och andlös inför varje nytt fynd, är den enda möjliga för den här berättelsen. Det är som att lyssna på någon som anstränger sig för att tala långsamt och tydligt när hon berättar att hela världen har transformerats.
Och det har den ju – dagens metoder för analys av platsers historia gör det möjligt att göra en tidsresa tillbaka till expeditionen, mer eller mindre samtala, inte minst med Uusmas storfavorit Nils Strindberg. Det är en litterär bedrift, en vetenskaplig prestation och en bitvis humoristisk hållning till vansinnet i både originalexpeditionen och Uusmas egen dito, som ger begreppet ’populärvetenskap’ en ny innebörd.”
Göteborgs-Posten
”Hennes böcker är ren poesi, och det vackra och ibland kusliga bildmaterialet förhöjer suggestionen ytterligare.”
”Vitön är en mer komplex historia än Expeditionen. Med åren har analysmetoderna utvecklats. Därför kan hon gå loss på Andrées sista dagbok, där delar av texten har vandrat genom pappret, förflyttat sig till närliggande boksidor, som ett spöke genom väggar. Eller trängt ut och materialiserat sig på motsatt sida mot där den var skriven, spegelvänd.
Det här är först nu möjligt att genomlysa, och det är genuint fascinerande när innehållet lyfter sig ur boksidorna. Uusma sysslar definitivt inte med flummiga antaganden: ’Vad jag tror är oväsentligt. Jag måste ta reda på vad som är sant.’”
Dagens Nyheter
”en alldeles egen litterär stil som är så medryckande att man blir sittande från första sidan till sista”
”Alla som slukade Expeditionen i ett stycke kommer att älska Vitön, så unik är dess legering av lärdom, humor och galenskap. Och slutackordets vemod är vackert. Efteråt ägnar jag en halv dag åt att läsa om ismåsar. Varför håller man på?”
Svenska Dagbladet
”En mästare på att fånga in läsaren i sin tankevärld”
”Hur mycket kan man utlösa av en människas nagel? Var släppte Nils Strindberg sitt sista brev till Anna? Vems huvud hamnade i Andrées kista? Var det av sjukdom, köld eller isbjörn de dog? Jag bryr mig inte, men jag vill höra henne tänka, ta del av besattheten och äventyret från en torr och varm plats.
När jag lägger ihop boken längtar jag redan till nästa. För självklart kommer Bea Uusma resa till Vitön igen. Allt annat vore otänkbart.”
Expressen