Jörgen Sjöström
Utforska författaren
Jörgen Sjöström, fil. dr i fysik, har arbetat som universitetslektor vid bl.a. KTH och högskolan i Gävle. Han har skrivit artiklar om vetenskapshistoria i Forskning och Framsteg, Upsala Nya Tidning, SvD och DN.
Utgivning
Om boken
Vi gör en hisnande resa, som följer de senaste vetenskapliga rönen, till livets uppkomst. Resan fortsätter till våra grannplaneter och deras månar för att sedan fortsätta ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.
De flesta människor har ett behov av att söka sina rötter. Detta kan göras på många olika vis, exempelvis genom släktforskning. Men vi får sällan någon djupare kunskap och ofta kommer vi inte längre än till sjuttonhundratalet. Arkeologerna kan nå betydligt längre och berätta något om hur våra förfäder levde under järn-, brons- och stenåldern. Paleontologerna kan, genom att studera fossila avlagringar, följa hur nästan alla slags levande organismer har utvecklats. Människan förvandlas då till ett djur bland andra.
Nya vetenskapliga analysmetoder har lett till att paleontologerna har fått en ganska god bild av hur livet på jorden har utvecklats. Man kan till exempel berätta om hur dinosauriernas utdöende efter ett våldsamt asteroidnedslag för 65 miljoner år sedan var en förutsättning för att däggdjuren skulle förändras från små, skygga nattdjur till allt mångsidigare och intelligentare djur som skulle erövra jorden.
Boken tar oss med på en färd till livets början och försöker foga samman ny kunskap till något helt och fattbart. Vi får även en inblick i hur kontinenternas rörlighet och ständigt pågående geologiska aktivitet har varit avgörande för hur livet utvecklats och är främsta orsaken till varför klimatet har pendlat mellan tropisk värme långt uppe i norr till mäktiga inlandsisar ner mot Medelhavet.
Resan fortsätter till tiden före livet på jorden eftersom fysikerna och kemisterna kan glänta på porten in i mikrokosmos (atomernas värld) där atomstrukturen låter oss läsa vidare i livets bok tills allt upplöses och det ofattbart lilla tar vid. Men detta mikrokosmos har, som den nyligen startade acceleratorn LHC i Cern kanske kan visa, antagligen ett ursprung som är gemensamt för hela universum. Vår resa fortsätter därför till våra grannplaneter och deras månar, som faktiskt kan hysa liv i någon mening. Därefter tar den avstamp ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.
De flesta människor har ett behov av att söka sina rötter. Detta kan göras på många olika vis, exempelvis genom släktforskning. Men vi får sällan någon djupare kunskap och ofta kommer vi inte längre än till sjuttonhundratalet. Arkeologerna kan nå betydligt längre och berätta något om hur våra förfäder levde under järn-, brons- och stenåldern. Paleontologerna kan, genom att studera fossila avlagringar, följa hur nästan alla slags levande organismer har utvecklats. Människan förvandlas då till ett djur bland andra.
Nya vetenskapliga analysmetoder har lett till att paleontologerna har fått en ganska god bild av hur livet på jorden har utvecklats. Man kan till exempel berätta om hur dinosauriernas utdöende efter ett våldsamt asteroidnedslag för 65 miljoner år sedan var en förutsättning för att däggdjuren skulle förändras från små, skygga nattdjur till allt mångsidigare och intelligentare djur som skulle erövra jorden.
Boken tar oss med på en färd till livets början och försöker foga samman ny kunskap till något helt och fattbart. Vi får även en inblick i hur kontinenternas rörlighet och ständigt pågående geologiska aktivitet har varit avgörande för hur livet utvecklats och är främsta orsaken till varför klimatet har pendlat mellan tropisk värme långt uppe i norr till mäktiga inlandsisar ner mot Medelhavet.
Resan fortsätter till tiden före livet på jorden eftersom fysikerna och kemisterna kan glänta på porten in i mikrokosmos (atomernas värld) där atomstrukturen låter oss läsa vidare i livets bok tills allt upplöses och det ofattbart lilla tar vid. Men detta mikrokosmos har, som den nyligen startade acceleratorn LHC i Cern kanske kan visa, antagligen ett ursprung som är gemensamt för hela universum. Vår resa fortsätter därför till våra grannplaneter och deras månar, som faktiskt kan hysa liv i någon mening. Därefter tar den avstamp ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.
Läs mer
Jörgen Sjöström
På spaning efter livets ursprung
Om boken
Gravitationen är mycket mer än en kraft som ger föremål tyngd och får dem att falla. Den är en förutsättning både för materians egenskaper och för livet här på Jorden. Men hur gick det till då människan lärde sig förstå gravitationen och den gåtfulla rörelse som denna naturkraft givit upphov till?
I åtminstone två tusen år hade människan grubblat på varför himlakropparna rörde sig som ett urverk. När Isaac Newton år 1687 gav ut världens kanske viktigaste bok, Naturfilosofins Matematiska Principer, var det bara en handfull lärda män som insåg att denne egensinnige engelske fysiker på egen hand lyckats med bedriften som alla andra gått bet på. Han visade att det var samma gravitationskraft som fick såväl månen, planeterna och kometerna som den kastade stenen här på Jorden att röra sig i vissa exakta banor. Banor som han med omänsklig precision kunde beräkna. Rymdfärder som Christer Fuglesangs hade inte varit möjliga utan Newtons upptäckter.
Isaac Newtons liv är en gripande historia som visar att en enskild människa från enkla förhållanden kan förändra världen om han drivs av en passionerad skaparkraft och hamnar på rätt plats. Men det är ingen enkel framgångssaga med en hjälte som ställer allt tillrätta. Vi möter en sökande, psykiskt labil person som radikalt kom att förändra vår världsbild och brottas med de stora livsfrågorna.
Newtons fysik utgjorde ett paradigm i över tvåhundra innan Albert Einstein visade att gravitationen ruvade på hemligheter som inte ens Newton kunde ana. Vad Einstein rent matematiskt, i sin berömda allmänna relativitetsteori, visade var att gravitationen skapade rum och tid, vilket var en helt ny tanke med omvälvande konsekvenser inom främst kosmologin.
Boken är framför allt vetenskapshistorisk och berättar om hur vetenskapen har utvecklats från antiken till idag och är ett försök att överbrygga motsättningen mellan naturvetenskap och humaniora.
I åtminstone två tusen år hade människan grubblat på varför himlakropparna rörde sig som ett urverk. När Isaac Newton år 1687 gav ut världens kanske viktigaste bok, Naturfilosofins Matematiska Principer, var det bara en handfull lärda män som insåg att denne egensinnige engelske fysiker på egen hand lyckats med bedriften som alla andra gått bet på. Han visade att det var samma gravitationskraft som fick såväl månen, planeterna och kometerna som den kastade stenen här på Jorden att röra sig i vissa exakta banor. Banor som han med omänsklig precision kunde beräkna. Rymdfärder som Christer Fuglesangs hade inte varit möjliga utan Newtons upptäckter.
Isaac Newtons liv är en gripande historia som visar att en enskild människa från enkla förhållanden kan förändra världen om han drivs av en passionerad skaparkraft och hamnar på rätt plats. Men det är ingen enkel framgångssaga med en hjälte som ställer allt tillrätta. Vi möter en sökande, psykiskt labil person som radikalt kom att förändra vår världsbild och brottas med de stora livsfrågorna.
Newtons fysik utgjorde ett paradigm i över tvåhundra innan Albert Einstein visade att gravitationen ruvade på hemligheter som inte ens Newton kunde ana. Vad Einstein rent matematiskt, i sin berömda allmänna relativitetsteori, visade var att gravitationen skapade rum och tid, vilket var en helt ny tanke med omvälvande konsekvenser inom främst kosmologin.
Boken är framför allt vetenskapshistorisk och berättar om hur vetenskapen har utvecklats från antiken till idag och är ett försök att överbrygga motsättningen mellan naturvetenskap och humaniora.
Läs mer
Jörgen Sjöström
Newton och gravitationen