Nattens regn och dagens möda

”Vilken fin roman!”

Nattens regn och dagens möda

”Stimulerande om Karin Boyes tid”

”Historiska analogier är alltid vanskliga, ofta rentav missvisande, men Hjorths liksom fria motiv, antydande samband och fint modellerade prosa förvandlar aldrig tankeanknytningarna till trosvissa utsagor, utan till ett fullgott stycke intellektuell och litterär stimulans.” Martin Lagerholm

Nattens regn och dagens möda

”Det är vackert. Och innehållsligt – det har väl redan framgått – finns en stor kraft i detta synliggörande av vägskälet i vårt nu; i romanens brusande närhet till vårt nu.” Anneli Dufva

Nattens regn och dagens möda

”Det är vackert, förfärligt och så fullständigt klart att det nedslående i boken, konstigt nog, väcker ett slags livsmod.” Barbro Westling

Nattens regn och dagens möda

”Kanske är det här en välbehövlig påminnelse om hur simpel, enfaldig och gammal vår främlingsfientlighet är.” Victor Malm

Nattens regn och dagens möda

"Men mer än en roman om en udda vänskapsrelation är "Nattens regn och dagens möda" en gestaltning av en tid som återspeglar vår. [...] Det är snillrikt hur det gestaltas på flera nivåer, genom Boyes och Kjellén-Björkquists skilda världar." Elin Grelsson

Nattens regn och dagens möda

"En blödande roman om tröst och undergång" Ulrika Milles

Vid himlens början

"lika angelägen som litterärt sofistikerad" /Peter Fröberg Idling, Norra Skåne

"En roman som är lika angelägen som litterärt sofistikerad - den tvingar oss att se, att verkligen se, den moraliska och politiska soptipp vårt Europa vilar på, den som de flesta av oss vet finns där men väljer att inte låtsas om."

 

Vid himlens början

"Jag gillar det." /Per Wirtén

"När skandalen med registreringen av romer blev känd hade jag precis börjat läsa Elisabeth Hjorths nya roman Vid himlens början. Det kändes lite spöklikt eftersom en av romanens tre berättartrådar handlar om en romsk kvinna, hennes hallick och hennes son. /.../

Man måste gilla Birgitta Trotzigs stil, för det är i hennes tradition Hjorth skriver. Jag tänker inte bara på språket, men också på prägeln av kristen kärlekstanke som nästan roterar in i ett slags svärmeri. Jag gillar det."

 

Vid himlens början

"Jag tar emot de här berättelserna med en upptäcktsresandes nyfikenhet"

"Det är mer sällan man i svenskspråkig litteratur läst så här intensiva beskrivningar av utsatta, papperslösa och prostituerade (Marina), eller legosoldater väntande på nya inkallelseorder – allt medan minnen från Kosovo och Afghanistan brinner under pannan (Sandlund). /.../

Jag tar emot de här berättelserna med en upptäcktsresandes nyfikenhet, en febrig fascination inför de landskap och emotionella gränsområden Hjorth öppnar dörrarna till. /.../

När Hjorth gör konst av sönderslitningen, den mänskliga gränstillvaron, kan hennes text aldrig bli inställsam vare sig i förhållande till dem som vill njuta av en tillbakalutad resa genom världen eller dem som ägnar sig åt självtillräcklig moralism.
Också detta en kvalitet i sig."
Henrik Jansson

 


 

Vid himlens början

"En storartad roman som gör både människan och världen lite tydligare"

"Läsningen är en lära i mänsklighet, fri från öppningar mot självbespeglande och identifikation. /.../

Sällan har jag läst en roman som varit så samtida förankrad bland tiggare, slöjryckande män och Afghanistan och samtidigt så allmängiltig och tidlös i sin grundtematik. Det är kort sagt en storartad roman som gör både människan och världen lite tydligare."
Elin Grelsson Almestad

 

Vid himlens början

"Men det är också en vacker roman, lika självklar i sin språkliga dräkt - både gles, skör och bitvis betvingande."

"Och det är där hon trivs Elisabet Hjorth, i detaljerna, de doftande bilderna, de fysiska förnimmelserna; hud, sår, hunger. /…/

För det är en dyster roman det här, fullkomligt fast i sitt eget tungsinne. Men det är också en vacker roman, lika självklar i sin språkliga dräkt - både gles, skör och bitvis betvingande."
Anneli Dufva

Vid himlens början

"en existentiell och andlig djupdykning i ett allmänmänskligt mörker"

"Det finns en strävan efter ett brett anslag här, en politisk approach. Men romanen är inte främst en bred berättelse om ett låst Europa och en globaliserad samtid på samma sätt som till exempel Sofi Oksanens ”Utrensning” eller Lukas Moodyssons ”Mammut” – även om de tematiskt kan likna varandra.

Snarare läser jag boken som en existentiell och andlig djupdykning i ett allmänmänskligt mörker, som den här gången bara råkar ramas in av Dublinkonventionen, senfärdiga FN-resolutioner och nyliberal individualism."
Arvid Jurjaks

 

Vid himlens början

"ett språkkonstverk av sällsynt hög klass" /Borås Tidning

"Elisabeth Hjorts roman Vid himlens början är en sammanvävning av tre grymma sagor om samtida europeer, men också ett språkkonstverk av sällsynt hög klass."
Christian Swalander

Vid himlens början

"Elisabeth Hjorth hjälper oss att inte fälla förhastade domar" /NT

" Det kan tyckas bli för mycket misär, men genom att hålla språket distanserat skapar hon en förhållandevis osentimental prosa. Hon går rakt på sak utan att omedelbart kräva läsaren på tårar. /.../

Elisabeth Hjorth hjälper oss att inte fälla förhastade domar över tiggaren, alkisen eller soldaten som vi ser."
Camilla Nilsson

Vid himlens början

"Elisabeth Hjorth har med ett stort engagemang gått i närkamp med de svåraste av frågor."

"Jag läser ”Vid himlens början” som ett intensivt svar på den fråga vi har anledning att med Ann Jäderlund ställa oss: Varför är vi inte i paradiset? Elisabeth Hjorth har med ett stort engagemang gått i närkamp med de svåraste av frågor. Hennes roman är ett steg framåt i ett författarskap som inte annat vill än att försvara människans okränkbarhet och helighet."
Eva Ström 

Vid himlens början

"Muskulöst på allvar. Äntligen en prosaist som vill något." /DN

"Vissa partier är så bra att jag ryser. Äntligen en prosaist med muskler och allvar. Något annat än den ljumma journalistprosa som cirkulerar. Den här romanen vill något. Se människorna säger den. Se de papperslösa, de hemlösa, känn efter vad våld och svält gör med våra kroppar. Med våra relationer."
Anna Hallberg

 


 

Vid himlens början

"Hatet hittar hem"

"Hjorth skriver bilder av människor i ett tillstånd av förhårdnande, som om krigets brinnande fasor härdar dem, som glasstoder. Hon använder sig också av eldens bildspråk, det glöder, hettar av hat, och skräcken exploderar över människorna i häftiga flammor. /.../

så småningom tvingas läsaren in i texten, röra sig i den, på något plan möta de här trasiga personerna, som dessutom uppvisar få försonande drag"
Johanna Gredfors Ottesen

 

Hängivelsen

"Jag sträckläser boken"

"Jag sträckläser boken och kan knappt somna efteråt. Cecilia ger mig ingen ro. Inte Elisabeth Hjorth heller. Hon skriver med en sådan tyngd, en sådan självklar auktoritet, att jag nästan tappar andan." /.../ "Finns det någon rättvisa borde detta göra henne till en av de etablerade, de som nomineras till Augustpriser, kommer ut i pocket och får massor av läsare." Karin Nykvist 

Hängivelsen

"Jag är gripen" /Magnus Utvik

"Det blir en 4:a till Elisabeth Hjorth. Jag tycker att det är en väldigt stark bok."
Magnus Utvik, Gomorron Sverige 

Hängivelsen

"En gripande roman"

"Man kan läsa Hängivelsen som samtidsthriller eller parabel om fanatism. Men Cecilias berättelse finns i stilen, i hennes språk som först är infantilt komprimerat för att sedan bli mer liksom allmänt. Det är en gripande roman om att känna sig övergiven, och desperationen i att sakna språk för det." Ulrika Milles

Hängivelsen

"Poetisk tyngd hos Hjorth"

"Det som imponerar mest är den psykologiska skärpan och sättet som Hjorth hanterar formen på. Komplexiteten i porträttet av Cecilia växer hela tiden." Fredrik Borneskans, Borås Tidning

Hängivelsen

"Effektivt och klaustrufobiskt" / GP

"Stilen imponerar. Tonsäkert och självklart på ett sätt som sällan återfinns så tidigt i ett författarskap. Språket blir i sig en gestaltning av den försiktigt, prövande, närmast sökande och samtidigt kärleksfulla bild som tecknas av huvudpersonen. Beskrivningar som sticker ut för sin ordknapphet och kliniska registrering." Gabriel Byström 

Hängivelsen

"Trycket stiger till explosionspunkten"

"Ett mönster har ändå framträtt: Cecilia är värnlös så länge hon förminskar sig själv i sin jakt på kärlek i församlingen, det är först när hon kommer ut som ett självständigt jag som hon förmår bjuda motstånd även mot den som vill henne väl, och då är det psykoanalytikerns mallade frågeformulär hon värjer sig mot. Det finns en fin logik i den utvecklingen, och en läsanvisning." Ingrid Elam

Hängivelsen

"Spännande om tro och makt i frikyrkomiljö"

"Hängivelsen är Elisabeth Hjorths romandebut (hon har tidigare gett ut en diktsamling), och det är en i det närmaste helgjuten skapelse." Jonas Eklöf

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.