[...] "Adorján är träffsäker, skriver snyggt och humoristiskt om ett modernt Berlin."
Marie Peterson, Icakuriren

"Det jag först slås av hos Adorján är hur subtilt hon skildrar sitt persongalleri och dess habitat. Hon fångar precis jargongen på premiärer och vernissager, knuffandet och krokbenen, knivhuggen i ryggen praktikanterna emellan, de snabba kasten mellan att vara någon och att vara en tragisk fördetting - de flesta i den svenska kultureliten stavar det felaktigt "föredetting" - kasten mellan beräknande och slump som avgör karriärer, sätten att nå personliga förmåner genom att upphöja dessa till allmännyttiga eller moraliskt högtstående. /.../

Jag tycker att det är på pricken."
Jonas Thente

"Och jag ska vara ärlig och säga att jag efter två - tre av de här texterna så kände jag att jag nog inte skulle orka läsa vidare men så sugs man in och ganska snabbt märkte jag att det här är mer exakt, mer på pricken satiriskt än alla krönikörer och andra som så gärna vill göra sig lustiga över denna ängsliga nya kulturklass. Och det utan att bli hjärtlöst och det är väldigt roligt skrivet och när det handlar om samtidsprosa som just vill skildra den allra mest samtida av världar och läsningen bara flyter på utan att jag tänker på att det är en översatt text då vet man att överättaren gjort ett fantastiskt jobb och hon heter Christine Bredenkamp."
Gunnar Bolin

"Adorjáns språk, eller i alla fall hennes svenska översättares, Christine Bredenkamps, är lojalt mot den cocktail-kultur som de olika personerna glider runt i. Det flyter lika lätt som oliven i en dry martini, och som läsare smuttar man förtjust och glömmer stundtals vilken förskräcklig värld man njuter av."
Claes Wahlin

"Adorján är en god iakttagare med förmågan att sätta ord på de där små nyanserna som gör människor till människor. Tvångstankar, kliande irritationsmoment, illvilja och plötsliga infall av lycka. Även om hon intresserar sig för det trasiga saknar inte Adorján värme i beskrivningen av sina karaktärer. Visst är det svart men också ömsint och med en fin humor."
Cecilia Ekebjär

"Johanna Adjorán är ett författarnamn vi bör lägga på minnet när hon nu introduceras på svenska med sin mycket övertygande novellsamling "Mina 500 bästa vänner". /.../

Novellsamlingen rymmer överraskningseffekter och pikanta avslöjanden, punkterade egenbilder och smärtsamma självinsikter. I tolv berättelser får vi möta karaktärer, som med all sin inneboende fåfänga och förtvivlan än en gång passerar revy i en trettonde och avslutande novell. "Mina 500 bästa vänner" är en lysande novellsamling."
LO Rindberg