FN:s klimatkonferens - 4 snabba till Fredrik Charpentier Ljungqvist

torsdag 10 december 2009

Det kan väl knappast ha undgått någon att FN:s klimatkonferens pågår för fullt i Köpenhamn. Där ska det fattas beslut om ett nytt globalt klimatavtal.

Vi passade på att ställa några frågor till Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorand och lärare i historia vid Stockholms universitet samt aktuell med boken Global nedkylning: Klimatet och människan under 10 000 år.

1. Vad har du själv för förhoppningar kring klimatmötet i Köpenhamn?

Svar: Det kommer knappast att bli det nya klimatavtal som så många hoppas på. Möjligen blir det någon halvmesyr. Det finns inga som helst politiska förutsättningar idag för att kunna få till exempel Kina att kraftigt begränsa sina utsläpp av koldioxid. För många länder i världen är andra frågor mycket mer prioriterade, som att till exempel öka levnadsstandarden och bekämpa fattigdomen.

2. Hur uppstod ditt intresse för klimatets historia?

Svar: Intresset växte långsamt fram med tiden. Inom historia och arkeologi har man i över hundra år varit medveten om att klimatet alltid har varierat. När dagens klimatdebatt kom igång i början av 2000-talet var detta emellertid något som helt kom i skymundan och glömdes bort. Så är det också tyvärr fortfarande.

Mitt verkliga intresse väcktes av att det då publicerades några klimatrekonstruktioner som visade att jordens klimat varit helt stabilt i ett eller två årtusenden före 1900-talets uppvärmning. Det stred emot all tidigare historisk kunskap vi hade om klimatets utveckling. Senare har det också visat sig att dessa tidiga rekonstruktionsförsök, byggda bland annat på vidden av årsringar från träd, var felaktiga. Sedan dess har bara mitt intresse för klimatets historia vuxit.

Särskilt är jag intresserad av att titta på sambandet mellan klimatförändringar och förändringar i människors försörjningsvillkor i olika områden under historien. Det är också det som min bok mycket handlar om, alltså helt enkel hur klimatförändringar har påverkat människor förr i tiden. Klimatflyktingar, till exempel, är inget nytt fenomen. Tvärtom, det är någon som har förekommit många gånger under historien på många olika håll i världen.

3. Är dagens globala uppvärmning unik i historien?

Svar: Det beror helt på tidsperspektivet. Till exempel under det så kallade postglaciala klimatoptimet för cirka 8000 till 5000 år sedan var det varmare än nu. Detta berodde emellertid på att jordaxeln då hade en annan lutning än nu. Men det var förmodligen också ungefär lika varmt som nu under den romerska värmeperioden omkring Kristi födelse och under den medeltida värmeperioden omkring år 1000.

Vad många inte tar hänsyn till är att jorden från 1300-talet fram till slutet av 1800-talet var inne i en kall period som blivit känd som Lilla istiden. Det som betraktas som ett normalt ”förindustriellt” klimat är i själva verket det klimat som rådde under Lilla istiden. Även om människan, genom utsläpp av växthusgaser, nu mest största sannolikhet bidrar till att värma upp jorden så befinner vi oss också i en naturligt ganska varm period som tagit vid efter Lilla istidens slut. Medan den mesta av uppvärmningen tidigare under 1900-talet kan betraktas som naturlig så har människan förmodligen bidragit till att värma upp jorden under de senaste årtiondena. Dessutom kommer den människoskapade uppvärmningen med största sannolikhet att bli mycket märkbarare och större under det kommande århundradet.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte så att det antingen handlar om bara naturlig uppvärmning eller bara människoskapad uppvärmning. Snarare handlar det om en människoskapad uppvärmning som läggs ovanpå en naturlig uppvärmning. Det är alltså inte antingen eller utan både och!

4. Vad har du på gång annars?

Svar: Allt för mycket egentligen! Först och främst håller jag på att skriva en doktorsavhandling om de medeltida nordiska lagarna. När det gäller klimatet så kommer jag bland annat ut med en ny rekonstruktion av temperaturutvecklingen på norra halvklotet de senaste 2000 åren i en artikel i en internationell vetenskaplig tidsskrift inom kort.

Dessutom skriver jag de miljö- och klimathistoriska avsnitten i de olika banden av Norstedts åttabandsverk Sveriges historia. Mycket kraft går också åt till att undervisa och handleda studenter men jag tycker verkligen att det är roligt att undervisa och handleda! Jag undervisar om medeltiden i grundutbildningen i historia vid Stockholms universitet. En annan uppgift som jag har är att vara sekreterare vid det tvärvetenskapliga Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet. Eftersom jag älskar tvärvetenskap, och verkligen tror på det, är detta något väldigt stimulerande, om än tidskrävande, för mig.

/Tina Salomonson

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.