Fem frågor till Linda Leopold

onsdag 20 november 2013

Du har en bakgrund inom mode- och populärkulturjournalistiken, och nu har du skrivit en initierad bok om IQ-sällskap. Hur kom du på tanken?

Allt började med att jag själv blev medlem i Mensa för några år sedan. Jag var gravid, hade hört att gravida kvinnor blir korkade och fick för mig att jag skulle göra ett IQ-test, lite som en statuscheck av hjärnan.

Om någon annan hade skrivit en bok om Mensa före mig hade jag kastat mig över den för att få reda på allt om detta mytomspunna, hemlighetsfulla, elitistiska sällskap.

Märkligt nog hade ingen skrivit den boken. Så jag kunde inte låta bli. Sedan skilde sig den bild jag från början hade av Mensa ganska mycket från vad Mensa faktiskt visade sig vara. Människorna jag träffade och historierna de berättade var både fascinerande och gripande. Inte minst upplevelserna av skolan. Många har varit uttråkade till döds.

Mensas antagningsgräns går vid IQ 131, vilket innebär att två procent av befolkningen, en på femtio, kan bli medlemmar. Snart upptäckte jag att Mensa bara var början. Där bortom hägrade andra världsomspännande IQ-sällskap med allt snävare antagningskrav – en på tusen, en på tio tusen, en på miljonen, en på miljarden ... Jag blev nyfiken på människorna med dessa extremhöga IQ-tal. De var som ett slags mystiska kändisar inom subkulturen. Existerade de ens i verkligheten?

Under researchen har du träffat några av världens smartaste människor. Vad skiljer dem egentligen från de genomsnittsbegåvade?

Det finns många myter om hög intelligens. Innan jag började forska i ämnet hade jag någon vag bild av att det handlade om extrema mentala förmågor, ett exceptionellt minne, monstruös huvudräkningskapacitet eller liknande. Den New York-baserade filosofen Ronald Hoeflin, som själv har startat flera IQ-sällskap, förklarade det så här för mig: Det är ungefär som att vara bra i tiokamp. Den som är bäst i tiokamp behöver inte vara världsmästare i en enda av sporterna som ingår, men har en övergripande hög förmåga. Räknar man samman de tio grenarna så slår han eller hon de övriga tävlande.

Den vanligaste intelligensteorin talar om en g-faktor, som står för generell intelligens och innebär att de flesta mentala förmågor hänger ihop. Den som är bra på siffror är oftast också bra på ord.

Vad de jag har träffat faktiskt har gemensamt är en exceptionell problemlösningsförmåga. De är också väldigt intresserade av att göra intelligenstester och att tänja på sina egna mentala gränser. På den allra högsta nivån pågår ett slags IQ-tävling och det finns listor över de högsta testresultaten. Etta ligger just nu en trettiosjuårig psykiater vid namn Evangelos Katsioulis, även känd som The GrIQ. Hans IQ är uppmätt till 198. Nervös och lite starstruck åkte jag till Thessaloniki för att träffa honom.

Intresset för intelligens och IQ-tester har ökat de senaste åren, likaså medlemsantalet i till exempel svenska Mensa. Kan du se någon anledning till detta?

Under decennierna har intresset för och åsikterna om intelligensmätning skiftat och debatten har under perioder varit hätsk. IQ och intelligens är ett kontroversiellt ämne med en bitvis smutsig historia. Det är ett forskningsområde som väldigt många människor har åsikter om, och som ofta blandas samman med politik. En orsak till att ämnet är så hett just nu tror jag är forskningen som pågår inom neurointelligens och genetik. Mycket av det forskarna har berättat för mig låter som science fiction. På grund av den snabba utvecklingen av gensekvensering hävdar vissa att det inom något decennium kommer vara möjligt att välja embryo baserat på intelligens vid in vitro-befruktning. Andra tror att vi i framtiden kommer kunna öka intelligensen genom att trimma hjärnans mekanismer på kemisk väg. Vilket så klart väcker intressanta och komplicerade frågor. Om det fanns ett piller som gjorde att du kunde höja din IQ med femton poäng – skulle du ta det?

Sedan jag gick med i Mensa har antalet medlemmar i den svenska föreningen fördubblats. Medlemsantalet är nu runt 4 400, vilket fortfarande visserligen är en väldigt liten andel av alla potentiella medlemmar. Men i relation till befolkningsmängd är det den näst största Mensa-föreningen i världen. Varför just svenska Mensa är så stort vet jag inte. Uppenbarligen finns ett behov här.

En kapitelrubrik i din bok är ”Blir vi smartare?” Blir vi det?

Vi får i alla fall högre IQ. I mitten av åttiotalet upptäckte James Flynn, professor i statsvetenskap vid University of Otago på Nya Zeeland, att människor år efter år presterar allt bättre på IQ-tester. På ett decennium höjs den genomsnittliga IQ:n med ungefär tre poäng. Det här kallas numera Flynn-effekten. Den tickar på i samma tempo i de flesta västländer (och ännu snabbare i en del utvecklingsländer). Märkligt nog tycks Flynn-effekten ha avstannat på en plats på jorden – i Skandinavien.

Om vi verkligen blir smartare är en svårare fråga. Men ökningarna i IQ är intressanta för de säger något om den kognitiva revolution som pågått under 1900-talet, där människors tänkande blivit alltmer anpassat till ett vetenskapligt, abstrakt sätt att tänka – något som IQ-testerna plockat upp.

Tror du själv att man på ett rättvist sätt kan mäta intelligens med IQ-tester?

Nja. Jag tror att testerna är ganska bra på att mäta det de utger sig för att mäta. De säger något, men inte allt, om en persons mentala förmåga. Precis som högskoleprovet säger något om hur bra du kommer klara dig på högskolan. Det är svårt att avfärda IQ-tester helt eftersom resultaten på dem korrelerar både med funktioner i hjärnan och akademiska framgångar. Problemet, som jag ser det, är att IQ ofta betraktas som ett exakt mått och inte en uppskattning. Många människor tycks ha en respekt för de där IQ-siffrorna som ger en sådan illusion av precision. En övertro på IQ kan vara förödande. Men en undertro på IQ – begåvade barn som hämmas i skolan till exempel – kan också vara det.

----------

Linda Leopold är journalist och född 1979. Hon är chefredaktör för modemagasinet Bon och har tidigare skrivit reportageboken Faghag (2007).

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.