Kampen mot Havet

tisdag 04 februari 2014

En av de mest centrala motivbilderna i den hebreiska bibeln/Gamla testamentet är den om det stora, otämjda och farliga Havet. Havet är symbolen för Kaos, för det obetvingliga, som hotar den ordnade världen. Många gånger i GT beskrivs det hur den israelitiske Guden Jahve nedkämpar denna urfiende. Ett av mina favoritexempel hittar man i Psaltarens psalm nummer 89 (här verserna 6-12, i Bibel 2000:s översättning, liksom det senare citatet):

Herre, himlen prisar dina under,
de heligas församling din trofasthet.
Ty vem i skyn kan mäta sig med Herren,
vem av gudasönerna är Herrens like?
Fruktansvärd är Gud i de heligas råd,
stor och fruktad mer än alla omkring honom.
Herre, härskarornas Gud, vem är som du?
Nåd och trofasthet omger dig.
Du råder över det trotsiga havet,
du tvingar dess mäktiga vågor till ro.
Du krossade Rahav, slog honom till döds,
du skingrade dina fiender med din starka arm.
Din är himlen och din är jorden,
du har grundlagt världen och allt den rymmer.

Här framställs den skapande handlingen som kopplad till just en sådan urkamp. Jahve råder över det ”trotsiga havet”. Han krossar Rahav, som är namnet på ett urtida havsodjur. På andra ställen i GT förekommer havsmonster under namnet Leviatan eller tannîn, ”Draken”. Nästan ännu mer poetiskt uttrycker Jobs bok saken, när författaren i kapitel 38 låter Jahve säga följande till den trilskande Job, som anklagat Gud för att vara en brottsling (hebreiskans rāšāʿ):

Var var du när jag lade jordens grund?
Låt höra, om du vet och kan!
Vem bestämde dess mått? Det vet du nog!
Vem spände mätsnöret över den?
Var fick dess grundvalar fäste,
vem lade dess hörnsten,
medan alla morgonens stjärnor sjöng
och gudasönerna jublade?
Vem satte portar som spärr för havet?
När det bröt fram ur moderlivet
och jag gav det molnen till kläder
och dimman till lindor,
satte jag för det en gräns
och stängde med portar och bommar.
Jag sade: ”Hit men inte längre,
här skall dina stolta vågor hejdas.”

Denna ”havsfiende” är en av de största antagonisterna i många gammaltestamentliga texter; inte Djävulen, märk väl – den klassiska djävulsbilden är av senare tillkomst. Kampen mot Havet och havsmonstren är något som GT-texterna har gemensamt med andra texter från antikens Främre Orient. Vi hittar samma idé i texterna från Ugarit i Syrien (som jag själv studerar): där är det inte Jahve utan Baal som bedriver den nödvändiga striden mot Havet självt, personifierat som guden Yamm (vars namn just betyder Hav). I det babyloniska s.k. skapelseeposet Enuma Elish beskrivs hur Babylons unge nationalgud Marduk bekämpar gudarnas moder Tiāmat, vars namn just betyder ”havsdjup”. Det är alltså en gammal och mycket spridd föreställning vi har att göra med, och en som är ytterst central i många GT-texter. Ändå är det många som idag inte känner till den.

Att idén om kampen mot Havet och havsmonstren förekommer i många av GT:s grannkulturer betyder inte att författarna ”stal” den därifrån: snarare handlar det om att gemensamt idégods flöt omkring och kunde användas av individuella författare, som bakgrund och som litterär krydda för de poänger de ville göra. Själv arbetar jag just på ett forskningsprojekt om hur dessa drakberättelser på semitiska språk (t.ex. hebreiska) kontrasterar mot och påminner om liknande motiv i äldre indoeuropeisk mytologi. Kulturkontakter är, om man säger så, inget nytt. Och om vi skall förstå Gamla testamentets texter måste vi känna till de fascinerande korsbefruktningar och kontakter som ligger bakom dessa berättelser och poetiska framställningar. Att inte ta hänsyn till det är att hugga av den kulturella bakgrund ur vilken texterna växte fram. Akademisk bibelforskning handlar ofta just om detta: att försöka mentalt återskapa delar av en kulturkrets som flytt – för att göra texterna begripliga. 

/Ola

-----------

Ola Wikander, född 1981, är författare, doktor i Gamla testamentets exegetik och lärare i klassisk hebreiska. Han har tidigare gett ut böcker om antika språk (t.ex. I döda språks sällskap – nominerades till Augustpriset i fackboksklassen 2006) och forskat om torkesymbolik i Gamla testamentet och i kilskriftstexterna från Ugarit i Syrien.

 

 

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.