Flera svenskar deltog i kriget som soldater i franska främlingslegionen. Elow Nilson är ett känt exempel – historikern Lina Sturfelt uppmärksammade honom i en artikel redan 2003. Han skrev från fronten i Vecko-Journalen och hans så kallade brev gavs ut som bok efter hans död (Svenska hjältar vid fronten: Ur en stupads dagbok, 1917).
Inte lika känd är denne svenske konstnär, som stupade i Frankrike i slutet av kriget:

Handskriftsenheten, Kungl. biblioteket.

Jag vill inte nämna hans namn redan här, utan låter läsaren lära känna honom i ”Historien om västfronten”. Han skrev illa och blev aldrig känd som konstnär. Jag skall återkomma till honom i ett annat sammanhang senare, men redan i ”Historien om västfronten” låter jag ett av hans brev med hans bifogade kartskiss skildra slaget vid Vimy i maj 1915.

Här är jag vid hans grav i Frankrike, inte långt från Amiens:

Välkänd är också minnestavlan över stupade svenska främlingslegionärer, som sattes upp vid svenska kyrkan i Paris år 1922. Inte lika känd är den lilla bronstavlan som fästs på Monument Marocaine vid Vimy i Artois, ett monument som restes 1925. Så här står det på tavlan:

DES VOLONTAIRES SUÉDOIS LUTTÈRENT ICI
HÉROÏQUEMENT POUR LA DÉFENCE DE
LA TERRE DE FRANCE
- - -
TILL MINNE AV DE SVENSKA VOLONTÄRER
SOM HÄR TAPPERT KÄMPADE FÖR FRANKRIKE

Monument Marocaine på 1920-talet, innan bronsplattorna monterats.
Notera att skogen inte vuxit upp.

Fotnoter:
Lina Sturfelt, ”Vår man i kulregnet – Elow Nilson, Veckojournalen och första världskriget”, i Hans Albin Larsson (red.), Forskningsfronten flyttas fram: Utbildningskultur och maktkultur (2003).

De svenska främlingslegionärernas regementen var del av den franska kolonialdivisionen Division Marocaine.

/Nils

----------

Nils Fabiansson är aktuell med boken Historien om Västfronten. I spåren av första världskriget.

Mer av Nils hittar du på:

https://www.facebook.com/pages/Nils-Fabiansson/488459084596939 och http://fabiansson.blogspot.se