Fem frågor till Anna Karolina

tisdag 01 september 2015

Anna, du är själv polis. Hur kom det sig att du började skriva? Och varför just kriminalromaner?

När jag läste Snabba cash av Jens Lapidus såddes ett frö att jag också skulle skriva en bok. Då jobbade jag med grova brott och valet att skriva kriminalromaner var självklart. Det är den världen jag känner till.

Du fick mycket beröm för din skildring av polisarbetet i förra årets debutroman Stöld av babian. Men det är ingen alldeles smickrande inifrånbild av polisen du ger, här antyds en del interna konflikter, och det är flera poliser som bryter mot regler och lagar och har samröre med kriminella.

Min vision var att ge läsarna en realistisk bild av polisarbete, alltifrån att åka radiobil till att utreda brott. Men även att visa att poliser också är vanliga människor som kan hamna i psykisk obalans, ha destruktiva relationer och till och med begå brott. Mycket jag skriver om har hänt i verkligheten men allt är mixat och sammansatt till en fiktiv berättelse.

Samtidigt framställer du till exempel den kriminelle Adnan som en rätt sympatisk typ, som hamnat på fel sida om lagen mest på grund av omständigheter.

Ja, jag gillar det här med att skildra både poliser och kriminella som befinner sig på varsin sida av samhället men väldigt nära varandra rent moraliskt. När den kriminella lika gärna kunnat bli polis
och tvärtom. Gränsen kan vara hårfin.

I din nya bok spelar den så kallade kannibaldrogen MDPV en stor roll. Varför valde du det?

Efter det uppmärksammade fallet i USA där en påverkad man åt upp ansiktet på en hemlös fick jag idén till min intrig. I Står dig ingen åter har kannibaldrogen nått Sveriges gator, ett aktuellt problem även i verkligheten.

Du har ytterligare två huvudpersoner, Amanda som är polis och Pia som är åklagare. Du skildrar dem på ett lite annat sätt än man är van vid. De drivs många gånger i sitt arbete av helt andra motiv än professionella, ibland har de väldigt personliga anledningar till att agera som de gör som går stick i stäv med yrkesrollen.

Jag har jobbat på att göra personerna i boken allt annat än präktiga. De har fel och brister som alla människor och agerar oftare efter känslor snarare än förnuft. Det ska inte vara svart eller vitt om man gillar dem eller inte.

----------
Anna Karolina har gått på Författarskolan vid Lunds universitet och har jobbat som polis i Stockholm och Malmö sedan 2001. 2014 debuterade hon med den kritikerrosade kriminalromanen Stöld av babian, om vilken Stig Larsson skrev i Aftonbladet:
"Efter Leif GW Persson har jag aldrig stött på en så gedigen bild av polisarbete".

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.