Foto: Göran Segeholm

Att välja dig själv för att hitta kärleken

I den nya boken Kärlek på allvar lär Daniella Gordon och Sofie Zettergren oss att hitta till en lycklig samvaro – både för ofrivilliga singlar och par med trasiga relationer.

måndag 08 januari 2018

Idag är förutsättningarna för att möta sitt livs kärlek bättre än någonsin. Ändå upplever många att de inte träffar rätt; de dejtar och tindrar men det händer bara inte. På samma gång kämpar många par med att hålla ihop och fördjupa sina förhållanden. Hur får man det att hända, då? Den nya boken Kärlek på allvar lär dig konsten att välja rätt partner och att få den relation man redan har att utvecklas och blomma.

Samtalsterapeuten Daniella Gordon träffar såväl ofrivilliga singlar som par med trasiga relationer och hon uppmuntrar dem att jobba med sig själva. Det handlar om att kunna vara intim, både med sig själv och med sin partner - först då är en lycklig relation möjlig.

Utifrån sin gedigna erfarenhet delar Daniella Gordon med sig av viktiga insikter och praktiska metoder för hur man skapar en sann och varaktig kärleksrelation. Genom exempel med hög igenkänningsfaktor och mängder av praktiska övningar får vi lära oss att kommunicera bättre, bryta gamla mönster och våga vara sårbara.

Tillsammans med sin tidigare klient, journalisten Sofie Zettergren, har Daniella Gordon skrivit en livsbejakande och peppande bok för singlar som vill göra sig redo för kärleken. Men också för alla de par som strävar efter att fördjupa och förbättra den relation de redan har. Det handlar om konsten att välja rätt partner, men också om att i en relation kunna välja sig själv utifrån sina sanna behov. Först då kan relationen växa.

Hur gör man då? Läs ett avsnitt ur boken nedan!



***

ATT VÄLJA DIG SJÄLV

Låt oss börja. Jag vill hjälpa dig att välja utifrån dig själv – att kunna välja inifrån och ut, istället för att gå och drömma om de till synes perfekta möjligheterna som kanske finns där ute.

Jag vill hjälpa dig att få kontakt med din inre kompass och med det som ger mening åt ditt liv, utifrån dina behov. Att välja dig själv är en förutsättning för att kunna välja en bra relation. Det betyder att du behöver gå inåt. Du behöver möta dina förväntningar och drömmar om hur en bra relation ser ut, men också dina besvikelser och rädslor kring dina erfarenheter i tidigare relationer. Du behöver också möta dina sår från barndomen, som blockerar din förmåga att kunna ge och ta emot kärlek.

I en kärleksrelation är det just förmågan att vara sårbar, att kunna uttrycka sina behov, att kunna lyssna och att ta emot kärlek som är avgörande. Att uttrycka och dela din sårbarhet istället för att försvara den, är grogrunden för en bra relation.

Att så många av oss inte har den kärlek vi längtar efter i vårt liv beror på att vi inte är den person som vi behöver vara för att kunna attrahera och upprätthålla den kärleken. Romantisk kärlek har en oerhörd kapacitet att plocka fram det bästa, men också det sämsta i oss.

Om du vill hitta den ”rätta”, behöver du vilja växa ifrån den person du är idag. Den du är idag har nämligen skapat de upplevelser och erfarenheter du har haft och som du inte är nöjd med.

Eftersom solida relationer kräver en solid självkänsla är det nödvändigt att gå tillbaka till barndomen för att fullborda det ofullbordade i din utveckling. Annars riskerar du att återuppleva smärtsamma upplevelser från barndomen i kärleksrelationen.

Att göra en grundlig psykoterapi är naturligtvis den bästa lösningen för detta, men min avsikt med den här boken är att hjälpa dig att förstå varför du har problem i kärleksrelationen och att ge dig verktyg som leder dig framåt i rätt riktning.

Det har aldrig funnits fler singlar än idag. Faktum är att singel­kulturen bara växer och växer.

Varför gör den det? Jo, för att våra valmöjligheter växer. Vi kan helt enkelt inte bestämma oss. När vi har så många valmöjligheter är det lätt att bli paralyserad när det gäller att ta viktiga och riskfyllda beslut. Kanske lurar något bättre runt hörnet? Frihet har blivit frihet att slippa välja, istället för frihet till möjligheten att göra bra val.

I vårt distraktionssamhälle har vi tappat tilliten till oss själva. Vi skjuter upp våra beslut. Och när vi väl väljer är vi ofta inte nöjda med vårt val. Vi kanske kunde ha valt något bättre? I denna möjligheternas sfär finns det ingen annan än sig själv att skylla på. När vi inte är nöjda med våra val leder detta till självanklagelser och i vissa fall till depression. På köpet får vi en skamfilad självbild, som kommer av att vi ständigt jämför våra egna val med andras, och som i dagens förskönande media­värld ofta framstår som bättre. När du jämför dig själv med människor i det verkliga livet ser du både deras bra och dåliga sidor, men i sociala medier, där alla är ”fantastiska” känner du dig ofta tråkig och inkompetent i jämförelse med andras ”perfekta” liv. Sorg, ilska och känslor av otillräcklighet blir ofta resultatet av alla valmöjligheter kopplade till orealistiska förväntningar.

Flera av mina klienter har svårt att välja partner, yrke, livsstil men framför allt kan de inte välja sig själva. De lever efter normer skapade i media, som promotar ett slags idealtillstånd som är omöjligt att uppnå eftersom det inte har något med det verkliga livet att göra.

Simon Sinek, brittisk författare, marknadsföringskonsult och antropolog, gör en träffande analys av millenniegenerationen, det vill säga de som är födda 1984 och framåt. Han menar att många i millenniegenerationen har fått höra av sina föräldrar (min generation) att de är fantastiska och kan få allt de vill ha i livet. När de sedan blir vuxna möter de en verklighet där de inte är speciella och inte kan få det de vill ha, bara för att de vill det. Deras självkänsla krossas och därför har de sämre självkänsla än tidigare generationer. De döljer sin dåliga självkänsla bakom en mask av mod och självsäkerhet och de sätter förskönande filter på saker i sociala medier så att livet framstår fantastiskt. De får en dopaminrusch när de får ett sms eller likes. Det är samma dopaminrusch som man får när man röker, dricker, tar droger och spelar spel. Det är starkt beroendeframkallande. Samhället har restriktioner när det gäller droger och spel men inte kring smartphones.

Detta beteende leder till att millenniegenerationen får svårt att skapa meningsfulla relationer. När de känner sig ensamma vänder de sig inte till en person utan till en apparat. De kan skicka tio sms till kompisar och mår bättre när de får svar. Då får de omedelbar lindring (dopamin). Men i förlängningen leder detta beteende till depression. Millenniegenerationen har svårt att hantera stress, är otåliga och vill ha omedelbar tillfredsställelse. Därför får de svårt att hitta djup glädje och varaktiga relationer. Relationer och karriär är långsamma processer. De behöver lära sig tålamod, kärlek till livet och att bygga upp sin självkänsla. Allt detta tar tid.

Simon Sinek menar att det behövs bra ledarskap som hjälper dessa unga människor med lyssnande, konflikthantering och kommunikation. Som får dem att inse att kärlek, vänskap och tillfredsställande arbete kräver en ansträngning, och att belöningen är hur man mår under resans gång.

Den amerikanska psykologen Sherry Turkle skriver i sin bok Tillbaka till samtalet att de ”identitetsskapande tekniker” som slagit igenom i vårt förhållande till våra smartphones skadar vår förmåga att kommunicera. Många av oss känner numera oro vid tanken på att ringa upp folk eftersom man upplever att man tappar kontrollen i ett röstsamtal och därmed måste improvisera på ett ångestskapande vis. Turkle menar att för att odla empati så krävs det en förmåga att kunna vara ensam, att ha överblivna ögonblick i våra liv. Men rädslan för sådana ”tomma” ögonblick gör att många av oss kastar sig över sociala medier för att slippa känna denna tomhet.

Den mediala kulturen har också skapat orealistiska förväntningar på parrelationen. Vi tror att vi hela tiden måste känna oss passionerat förälskade, annars är det något fel på relationen. Men att bli förälskad är ett regressivt tillstånd. Det för oss direkt tillbaka till vårt ”hungriga” hjärta, till vår ”hunger” efter mening, trygghet och tillfredsställelse. Den sexuella bindningen vi längtar efter, upplösandet av alla gränser och tillståndet av förening, påminner om anknytningen barnet i bästa fall har med sin primära vårdgivare.

Trots våra bästa intentioner, så attraherar vi partner som saknar samma förmåga att ge oss det vi behöver som våra vårdgivare haft. När vi läker vårt ”hungriga” hjärta från tillståndet av inre fattigdom och förlust kommer vi inte längre att dras till partner som sårar oss på samma sätt som vi blev sårade i barndomen, utan vi kommer att dras till personer som har förmåga att få oss att känna oss mer älskade. Det handlar mer om att du själv gör dig redo för kärleken, än att koncentrera dig på att hitta en person som är redo för dig.

Det är viktigt att du tittar på ditt eget motstånd mot kärlek och din dolda agenda och omedvetna attityder. Ofta tror vi att våra negativa känslor är ett resultat av den situation vi befinner oss i. Men i själva verket är det oftast tvärtom – våra negativa känslor attraherar de situationer som rättfärdigar våra känslor. När vi ställer skambaserade varför-frågor som: ”Varför är jag fortfarande singel?” eller ”Varför har jag ingen dejt på lördag?” – hamnar vi bara i en återvändsgränd. Fråga istället vad-frågor – ”Vad får jag ut av att vara singel?”, ”Vad tänker jag kring mina möjligheter att få det jag vill ha?”

Vi är rädda att ställa viktiga frågor till oss själva eftersom vi befarar att vi ska upptäcka någon skrämmande sanning som vi inte kan reda ut. Vi vill ha snabba lösningar. Men att bli klokare och mer kärleksfull gentemot sig själv och andra är en process som inte handlar om perfektion, utan om en processinriktad förbättring.

Att skapa vi-liv till skillnad från ett jag-liv kräver en öppenhet och ett givande som dessvärre har blivit alltmer sällsynt i vårt självupptagna överflödssamhälle. Jag-mantrat gör oss oförmögna att klara av intima relationer. Många av oss är rädda för en vi-anpassning därför att vår självkänsla är skör och bräcklig. Vi upplever att vi ger upp vår självständighet, vi tror att vi måste ge upp oss själva. Vi är rädda att vi ska bli övermannade av den andras behov innan vi ens vet vad våra egna behov är. Men ett hälsosamt ”vi” stärker och förhöjer individualiteten. I ett sunt ”vi” tillåter vi varandra att vara ett helt ”jag”, precis som vi är. De bästa partnerskapen är formade av två människor som har arbetat på att utveckla en fast och hållbar identitet.

Vi har alltså fått allt om bakfoten. Vi vill ha kärlek så att vi kan bli mer kärleksfulla. Men sanningen är att vi behöver expandera vår förmåga att känna kärlek, för att sedan kunna agera kärleksfullt gentemot oss själva och andra.

189 kr Bok - Inbunden
Utgiven: januari 2018

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.