Foto: Hanna K. Neikter

”I dag är det antidemokratin som drar hårdast i repet”

Historikern Henrik Arnstads Hatade demokrati är en unik bok om en ideologis uppgång och utarmning.

torsdag 30 augusti 2018

Demokratin är både sönderälskad och ständigt omdebatterad. För vilka ska få vara en del av den? Och på vilket sätt? Historikern Henrik Arnstad har skrivit Hatade demokrati, en unik bok om en ideologis uppgång och utarmning.

Alla vill kalla sig demokrater. Även ickedemokratier definierar sig gärna som demokratier, Tyska demokratiska republiken (som Östtyskland kallade sig) hade varken fria val eller utgick från allas lika värde. Och det är slående att det svenska riksdagsparti som är sprunget ur högerextremism kallar sig för Sverigedemokraterna.

Samtidigt finns det ingen politisk ideologi som är så avskydd och omstridd som just demokrati. Det menar Henrik Arnstad, författare, historiker och vetenskapsjournalist som är aktuell med Hatade demokrati – De inkluderande rörelsernas ideologi och historia.

– Demokrati handlar om att alla ska få vara med, säger han. Det är en fin tanke i teorin, men har visat sig vara omöjligt att verkställa när den ska omsättas till konkret politik. Dessutom är demokratisering ofta en avskydd process. Får alla vara med och bestämma devalveras makten för den som tidigare haft den som privilegium. Ett tydligt exempel är att kvinnor har haft svårt att inkluderas i alla samhällen och genom hela historien. När den radikala idén att kvinnor är människor lanserades på 1800-talet utbröt ett ramaskri. 

Ett skri som inte fullt ut klingat av än idag och det var först 1990 som samtliga regioner i Schweiz införde kvinnlig rösträtt, trots att landet säkerligen har betraktats som en demokrati av de flesta. Inte minst för att det varit en folkomröstning om kvinnlig rösträtt – där nejsidan segrade med god marginal. Så komplicerad och tvetydig kan demokrati te sig.

I Hatade demokrati skiljer Arnstad därför på demokrati som statsskick (”ett sätt att byta makthavare”) och som politisk ideologi. Han argumenterar för fördelarna med att utgå från demokrati som ideologi. 

– Man kan ha en folkomröstning om att mörda alla judar, men bara för att 88 procent röstar ja till det förslaget är det inte ett demokratiskt beslut. För enligt demokratisk ideologi är alla människor jämlika. Så fort man börjar exkludera muslimer, judar, homosexuella, kvinnor och så vidare blir det en antidemokratisk tes. Hitler var folkvald och hade brett folkligt stöd, men vi kan nog vara eniga om att det inte var en demokratisk handling att utrota människor.

Om man ska ta ett högaktuellt exempel. Nordiska motståndsrörelsen utnyttjar yttrandefriheten för att marschera och föra ut starkt rasistiska åsikter. Hur ska man förhålla sig till detta?

– NMR är en våldsam terrororganisation. Här är det inte längre en fråga om yttrandefrihet, utan en ordningsfråga för en demokratisk stat. Det kan inte kallas för något annat än ett fiasko när polismyndigheten istället arbetar för att garantera säkerheten kring antidemokratisk terrorism i gaturummet, säger Henrik Arnstad och tillägger att det inte är länge sedan folk gick man ur huset när den här typen av åsikter yttrades öppet.

– Jämför med exempelvis Växjö 1985, när civilbefolkningen avbröt NRP:s demonstration. Många fler ansåg att det var en plikt att demonstrera sin avsky mot dessa ideologier.

Det var då den kända bilden på tanten som drämmer en väska i huvudet på en fanbärande nazist togs. 

– Det har alltid varit en dragkamp mellan demokratiska och antidemokratiska strömningar. Idag är det antidemokratin som drar hårdast i repet, säger Henrik Arnstad.

Du låter pessimistisk?

– Jag är pessimistisk. Just nu ser jag inget brinnande ljus för demokratin någonstans i världen just nu. Vi ser snarare mer och mer diskussioner om införande av slöjförbud och liknande.

Vad krävs för att försvara och stärka demokratin idag?

– Framförallt behöver alla ta sig en funderare på om de alls vill ha demokrati. Om de gillar den ideologin. Om svaret blir ja, måste vi aktivt välja den och inte ta den för given. I Sverige pågår en antidemokratisk massmobilisering med en hat- och hotindustri. Så fort det publiceras en artikel, ledare eller krönika som rasisterna inte gillar dyker det upp hundratals läsarreaktioner i kommentarsfälten. Varför kan inte demokratin mobilisera på samma sätt? Eller för att citera Joe Hill: ”Sörj inte – organisera er!”.

Efter att under sex år ha forskat på demokratins historia under arbetet med Hatade demokrati och, så kan Henrik Arnstad summera sin kunskap i en enkel mening:

Vore det inte bättre om vi människor försökte vara lite hyggliga mot varandra? Allting börjar och slutar där, tycker jag.

199 kr Bok - Inbunden
Utgiven: augusti 2018
147 kr Nedladdningsbar bok - Epub
Utgiven: augusti 2018

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.