Foto: Bengt Wanselius

Norstedts firar Bergmanåret 2018

Författaren Ingmar Bergman står i fokus när vi firar 100-årsjubilaren med en utgivning av hela fyrtio titlar. 

fredag 01 juni 2018

Ingmar Bergman (1918-2007) är otvivelaktigt mest känd som filmregissör, men författaren Bergman blir alltmer uppmärksammad internationellt. Det rör sig om ett stort författarskap i alla hänseenden, som rymmer ett femtiotal filmmanuskript, dussintals böcker och hundratals artiklar och essäer, därtill en oerhört omfattande mängd privata skrifter i form av anteckningar, arbetsböcker och brev.

2018 skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år. Under 2018 presenterar Norstedts i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman sex praktfulla volymer av en stor del opublicerat material, trettiofyra filmberättelser samt en monografi om just författaren Ingmar Bergman.

”Ingmar Bergmans litterära kvaliteter har visserligen alltid framhållits, men det är först under de senaste åren som författaren Bergman har fått sitt verkliga genombrott, inte minst som en av världens mest spelade dramatiker”, säger Håkan Bravinger, litterär chef på Norstedts.

”Jag menar att Bergmans författarskap ligger helt i nivå med Strindbergs och Ibsens, så att fira hans hundraårsdag med utgivning av fyrtio böcker är för oss ett riktigt hedersuppdrag.”

Först ut av de sex band i bibliofilformat som vi valt att kalla Ingmar Bergman Skrifter är Laterna Magica, Arbetsboken 1955-1974 samt Artiklar, essäer, föredrag. De ges ut redan i vår och ytterligare tre titlar kommer under hösten 2018. Till samtliga volymer ingår nyskrivna förord och utförliga kommentarer.

Biografin Författaren Ingmar Bergman är den första boken som koncentrerar sig på författarskapet som verkat i skuggan av den världsberömde och geniförklarade regissörsverksamheten. Här undersöker Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman, varför Bergman själv var så tveksam till att publicera sina litterära verk när han var så självbekräftande i sin övriga verksamhet.

”Bergmans motivkrets är känd genom filmerna, men hans litterära stil, till exempel i textens rytm och bildspråk, är värd betydligt mer uppmärksamhet än den hittills har fått. Enbart hans essäistik tillhör det bästa som skrivits på svenska i genren. Det gäller förresten författarskapet i dess helhet! Jag blir alltmer övertygad om, att Bergman i framtiden i första hand kommer att betraktas som en av de stora nittonhundratalsförfattarna”, säger Jan Holmberg.

”Bergman var övertygad om att han inte kunde skriva – och skrev om detta, med helt lysande formuleringar. Han beklagade sig över hur trögt skrivandet gick – och författade ett filmmanus på några månader. Och så vidare. Just i dessa motsägelser sammanfattas författaren Ingmar Bergman, som verkligen aldrig ger några entydiga svar på någonting.”

Dessutom görs under året trettiofyra Filmberättelser tillgängliga som print on demand – samtliga av Bergmans filmmanus med kortare efterord av Jan Holmberg och i vissa fall förord av författaren själv. Märkvärdigt nog ges texter som Det sjunde inseglet och Smultronstället, tidigare publicerade på ett trettiotal språk, för första gången nu ut på svenska. Läs allt om Ingmar Bergmans Filmberättelser här!

I höst ger Norstedts ut föjande titlar av Ingmar Bergman:

Ofilmat, ospelat, ougivet: Här återfinns bland annat debutpjäsen från 1942 (enligt författaren själv ett skamlöst plagiat på Strindberg) och verk av den mogne författaren som han av olika skäl valde att inte publicera eller att göra film av. Några av guldkornen är den tänkta Hollywoodfilmen Sextiofyra minuter med Rebecka från 1969 och den planerade tv-pjäsen om Jesu död och uppståndelse från 1975.

Arbetsboken 1975-2001: Här får vi en fortsatt unik inblick i Bergmans kreativa process fram till 2000-talet, då anteckningarna allt mer börjar tunnas ut. Sammantaget blir de två nu publicerade arbetsböckerna en påminnelse om ett av landets största konstnärsskap men också en unik beskrivning av hur hans berättelser väcktes till liv. Volymens förord är skrivet av författaren Karl Ove Knausgård.

Romantrilogin: De tre verken Den goda viljan (1991), Söndagsbarn (1993) och Enskilda samtal (1996) brukar omnämnas som den sena romantrilogin då de skrevs direkt för boksidan och inte - som hans filmberättelser - utifrån tanken att bli film. Romantrilogin presenteras nu med utförliga kommentarer av Jan Holmberg och ett nyskrivet förord av författaren Linn Ullmann, som flera gånger framhållit dessa tre verk som särskilt viktiga i förståelsen av författaren Ingmar Bergman.

Böckerna finns i butik den 29 oktober.