Ingenstans mitt segel

Författare

Ingela Strandberg

Ingenstans mitt segel

Svenska

2022-01-07

Utgivet av: Norstedts

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Hållbarhet

Kategori

Lyrik

Mediekontakt

Lina Sjögren

Författare

Recensionsdag

2022-01-17

Publiceringsdatum

2022-01-07

Formgivare omslag

Sara R. Acedo

Bokinformation

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Format

Inbunden, E-bok, Häftad

Produktion

Papper

Bokpapper träfritt

Miljömärkning

Ja

CE-märkning

Nej

Tryckeri/Producent

Livonia Print Ltd

Produktdetaljer

ISBN

9789113118468

Antal Sidor

57

Vikt (kg)

0.185

Ryggbredd (mm)

10

Höjd (mm)

217

Bredd (mm)

140

Klimatpåverkan

194g CO2e
Papper
ca 117 g

Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar vid behov med utsläpp från skogsbruk, transporter och elförbrukning.

Tryck
ca 2 g

Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el, fjärrvärme, olja och naturgas per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.

Transport
ca 74 g

Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. För vägfrakt baseras beräkningen på en genomsnittlig lastbil med dieselmotor. För sjöfrakt baseras beräkningen på fartyg vid långväga frakt (container) och frakt över Östersjön (lastbilstransporter).

Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen baserat på ett genomsnittligt utsläpp för tryckeriets transporter, energiförbrukning och val av papper. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut i genomsnitt mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.

Läs mer om hållbarhet

Ingenstans mitt segel

Recensioner

”Jag ska erkänna att jag nästan tappar andan av Strandbergs förmåga att skapa poetiska bilder...”

”Med Ingenstans mitt segel visar Ingela Strandberg ännu en gång var poesin verkligen hör hemma: i periferin. Sällan har den tett sig mer lockande.”

Göteborgs-Posten

“Ingela Strandbergs poesi, som bär all denna tyngd, är öppen och genomsläpplig som ladorna, de som ropar till henne; i deras springor silas också ljuset, livsljuset. Ur dikternas subtila sammanflätning av skuggor och dagrar stiger oförliknelig sång.”

“Med blicken mot barndomens timmar av väntan på godstågen, tillsammans med fadern, lyssnar Strandberg fortfarande efter vad det förflutna, ladorna och jorden, redan har sagt. Det är som att tystna, efter att ha bott i språket. Minnet hos Strandberg fördjupar dikten och leder den ned i det grumliga. Minnet, tänker jag mig, är dyn ur vilken porsen växer. Minnet är det låga, ur vilket inte det höga och rena, men väl det doftande, tyst kan stiga upp.”

“Det är smärtsamt vackert, lika lättbegripligt som dunkelt och skrivet med en självklar och enkel auktoritet. Och dessutom skriver hon om teman som vi känner igen från författarskapet: stjärnhimlen, hunger, mjölk, libidons konstanta kraft, en identifikation med kättingen, brännässlan, vargen, kon.”

Böcker av författaren

Om boken

Vinnare av Sveriges Radios Lyrikpris 2023
"Katten blev sjuk och dog en av vårens vackraste dagar.Det utlöste en stor vrede i mig över själva Försvinnandet, kattens och mitt eget. Vrede över naturensobeveklighet: begär, födelse, död.Javisst, det är det enklaste av allt verkligt vetande, men hur kunna nöja sig med det?Över kattens kallnande kropp såg jag hinnan som omger allt. Den kosmiska fosterhinnan.Vacker och oemotståndlig med sin motbjudande inbjudan till dans.Så går jag in och ut från återkomst till återkomst."

Läs mer

Ingela Strandberg

När jag var snö

Om boken

I det föränderliga landskapet står några gamla lador kvar. De har följt mig sen jag föddes och ingjutit i mig att denna plats är den jag ska vara på. Varje gång jag flytt har de kallat mig tillbaka. Ända bort till en motorväg i amerikanska Mellanvästern nådde mig deras röster i hägrar, floder, berg.

Du skulle vakta sorgen och drömmarna
Du skulle vara platsens enkla byracka
kedjad vid universum
Du blev ett barn i ständig rörelse
I ständig väntan vaktande

Så talar ladorna till mig i de här dikterna. Och jag börjar långsamt ana vem jag är nu och varför jag är den jag är. "Du kunde aldrig blivit någon annan", säger ladorna.

Ingela Strandberg

Läs mer

Ingenstans mitt segel

Ingela Strandberg

Ingenstans mitt segel

Om boken

I min barndom hörde jag många historier om nattmän, eller rackare, som de också kallades. Det var de som utförde alla de sysslor ingen annan ville befatta sig med. Alla föraktade rackarna. Och var rädda för dem.

När jag började skriva om Nattmannen mötte han mig genast. Han är nu så verklig för mig att jag inte kan skilja hans skam från min egen.

I dikten utser jag Nattmannen till uselhetens mästare.

Jag utser honom till det motstånd jag alltid känt och känner, motståndet mot det som från tid till tid med samma medel skiljer människa från människa.

Ingela Strandberg

Läs mer

Nattmannen

Ingela Strandberg

Nattmannen

Om boken

Frihet, frihet dunkar pulsen i de två diktsviter som utgör Att snara en fågel. I den första sviten försöker diktjaget att lära sig ödlans specialitet: att spela död för att undgå faror. Överfört till mänsklig synvinkel: för att komma undan omgivningens krav och konformism.

I den andra står själar på kö för att finna en kropp att uppgå i, att bli till i, att fullbordas i. Men sinnena spelar sitt spel, och snaran dras åt från konceptionen till döden.

Ingela Strandbergs dikter talar om att det finns en annan värld, en inre, osynlig värld. Kanske är det där den enda friheten finns? Kanske är varje människa som det står i en av dikterna i ett oåtkomligt varande bevarad.

Läs mer

Att snara en fågel

Ingela Strandberg

Att snara en fågel

Om boken

Ingela Strandberg debuterade för drygt 40 år sedan och har sedan dess gett ut en rad romaner och diktsamlingar, men det är lyriken som är huvudspåret i hennes författarskap. För första gången publiceras här en samlingsvolym med ett urval dikter. Från en av de första diktsamlingarna Ett rum för natten från 1984, till den senaste Den Stora Tystnaden vid Sirius nos från 2014. Akademiledamot Göran Malmqvist har skrivit förord, och den amerikanske litteraturprofessorn Scott Minar, som introducerat hennes dikter i USA, har skrivit efterord.

Läs mer

Vid oro skog

Ingela Strandberg

Vid oro skog

Om boken

"Att möta en hund, antingen i fysisk skepnad ute på landsvägen eller som en inre hund, kan uppenbara mycket som ligger gömt under bilden. Den fysiska hunden, raggig och till synes herrelös, kan bli en vän att samtala med och den som får en att acceptera att man själv är hund.

I landskapet ingår inte bara den halländska jordbruksbygden i inlandet utan också planeterna, stjärnbilderna. Jag fick tidigt lära mig att umgås med rymden, ja, den är lika närvarande som marken jag går på.

En hund går alltid vid sidan av. Det har jag också alltid gjort. Jag går vid sidan av och ser på. Det är där, vid sidan av, det är lättast att rymma. Antingen till en ko eller till en häst. Eller till himlavalvets urtystnad."

Ingela Strandberg

Läs mer

Den stora tystnaden vid Sirius nos

Ingela Strandberg

Den stora tystnaden vid Sirius nos

Om boken

"På omslagsfotografiet står min far och jag grensle över våra cyklar och ser rakt fram på det som är utanför bilden. Min syster fotograferar. Mamma sitter på trappan till det stora, vita huset som pappa byggt. Hon har nyss mjölkat korna. Ensam. Min far byggde hus av trä och tystnad.

Där syns ett trädgårdsbord. Där står en mjölksil och en bringare med ljummen mjölk. Det är sensommar för syrenhortensian blommar. Allt är på liv och död.

Jag ser otåligheten i barnets kropp. Den lyser rakt igenom all tid som gått och fortsätter utanför bilden ända in i nuet.

Jag ser med ömhet på flickan, hon som är jag, sladdbarnet. Så många gånger jag svikit henne! Så många gånger jag smutsat ner henne och förfalskat henne och spelat död.

Och här finns Trollkarlen, som försökte lära barnet det som det redan visste. Han hette Olof Jönsson och ansågs vara ett av världens märkligaste medier. Han deltog i seriösa parapsykologiska experiment i vetenskapens tjänst, mest i USA dit han emigrerade redan på femtiotalet. Han dog i Las Vegas 1997.

Livet, liksom mjölken i bringaren, svalnar. Bringaren är tid och någonstans, i ett utklingande klockslag innanför en vägg, går den sönder.
Bara i det rena varandet är frid, frid och sorg.
Resten är splitter.
Utanför bilden skiljs då och nu aldrig åt, utan möts i dikterna som kärlek, som trots.
Dikterna säger mig att minnet är en lismande sanning. Ögonblicket är ditt enda vittne."

/Ingela Strandberg

Läs mer

En för att stanna, en för att gå

Ingela Strandberg

En för att stanna, en för att gå

Om boken

Naturen har en djup närvaro i Ingela Strandbergs poesi. Hon skildrar både den svenska landsbygdens traditioner och myter, och det högst samtida och vardagstriviala. Men framför allt utgör hennes diktspråk en förbindelse mellan två slags tystnader: den ensamma människans och naturens.

I sin nya bok inleder hon ett samtal med en av naturens klassiska uttolkare, den amerikanske författaren Henry David Thoreau (1817-62), berömd för sin eremittillvaro vid Walden Pond. Det har resulterat i en självsvåldig och uppfinningsrik poesi, full av överraskande bilder och en lyrisk sensibilitet.


"Ni ska inte tro, herr Thoreau, att Ni kan
lära mig något om att ta emot.

Jag har ett innerligt
förhållande till gryningen.
En morron badade jag
i sju sjöar och såg hur
vinden vispade upp björkarna
till fluffiga klänningar som jag
provade, en efter en, medan ljuset

drog och drog i kedjorna
som förankrade vattnet.

Det rasslade i vildgåsens
kött. Jag hörde värmen vissla
i en storlom. En förberedelse
gömde sig stax under ytan av allt."

Läs mer

Bäste herr Thoreau

Ingela Strandberg

Bäste herr Thoreau

Om boken

I sin nya diktsamling Häger på Stockholms central har Ingela Strandberg utvecklat sitt lyriska idiom till särskild kraft och sinnlig påtaglighet. Karakteristiskt för hennes lyrik är dess fasta förankring i en mycket fysisk verklighet. Det kan vara livet på landet i hemorten Grimeton i Halland, storstaden eller på resa någonstans i världen. Naturen är alltid närvarande, både som konkretion och som tillstånd.

Läs mer

Häger på Stockholms central

Ingela Strandberg

Häger på Stockholms central

Om boken

Ingela Strandbergs diktsamling Lilla svarta hjärta är, liksom så mycket av vad hon tidigare skrivit, fast förankrad i en mycket sinnligt påtaglig verklighet, livet på landet i halländska Grimeton: ingen pastoral idyll, isolerad från världen utanför, men ändå en plats där naturen gör sig påmind, och lika mycket ett tillstånd.

Ingela Strandbergs dikter har ett konkret och gestaltande bildspråk och ett slags språklig fröjd som ger dem ett särpräglat tilltal. Om Ingela Strandbergs förra diktsamling Lyssnaren skrev Svenska Dagbladet: "...den kan få en att tänka på den store engelske fårfarmaren och hovpoeten Ted Hughes och hans nobelpristagande irländske lärjunge Seamus Heaney. Det är helt enkelt poesi av hög klass, rytmiskt bearbetad och med en råbarkad åskådlighet..."

Läs mer

Lilla svarta hjärta

Ingela Strandberg

Lilla svarta hjärta

Nyheter

Foto: Annika Karlbom

12 februari 2024

Ingela Strandberg: ”Jag drabbades av en vrede över alltings slut”

Foto: Carin Rudehill

8 februari 2024

Ingela Strandberg får Svenska Akademiens nordiska pris

Nyheter