Brygg ditt eget örtte!

Foto: Anders Pedersen

Datum

30 Maj 2017

Foto

Anders Pedersen

Fälthandboken och bästsäljaren Vilda växter – till mat, krydda och bättre hälsa kommer nu i en uppdaterad nyutgåva. Här har författarna Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf och Ingrid Holmberg samlat ett femtiotal nyttoväxter som vi kan hitta i den svenska naturen. Vi får veta var och när vi bäst plockar dem och hur de kan användas i matlagning eller som läkeväxter. Vi lär oss att göra egna örtteer, oljor och salvor och får veta hur de olika växterna bäst kommer till sin rätt som krydda eller råvara i till exempel sallader, bröd och soppor.

Här berättar de hur du gör ditt eget örtte och bjuder på matnyttig information om kamomillens användningsområden.

Att göra eget örtte

om inget annat uppges vid den aktuella örten gör du ditt örtte så här:

Ta 2 tsk av den torkade, söndersmulade örten och häll över 2 ½ dl kokande vatten. Om du använder färska örter bör du dubblera örtmängden. Låt dra under lock, så att de eteriska oljor som finns i nästan alla växter inte förflyktigas i onödan. Låt teet brygga i cirka 5 minuter. När örten har dragit klart silar du teet.

Drick 3 koppar örtte per dag, morgon, middag och kväll. Drick klunkvis, gärna med en ordentlig paus mellan klunkarna, så att de aktiva ämnena kan verka. Om du dricker teet i ett svep brukar det rinna för snabbt igenom. Ett örtte är som regel ett kurte och det ska drickas i 14 dagar om inte annat anges. För att underlätta din tekur kan du göra en större mängd te och förvara i termos.

Använd gärna honung som sötningsmedel men tänk på att teet bör vara högst fingervarmt när honungen rörs i. Om det är för hett förstörs honungens enzymer och den förlorar sina läkande egenskaper.

Använd gärna termos. Undvik att bereda örtteet i aluminiumkastruller.

Terapeutiska teer och sällskapsteer

Terapeutiska teer dricks som kurteer under en period för ett medicinskt ändamål. De flesta terapeutiska teer är inte goda. Men de gör gott! En del tycker dessutom efter en tid att de smakar riktigt bra. Men att använda dem som sällskapste under längre tid kan ge biverkningar. Det som kan hjälpa kan som bekant också stjälpa. Vill du dricka ett örtte under längre tid, kanske som ett alternativ till svart te och kaffe, så måste du välja ett så kallat sällskapste. Ett sällskapste gör man ofta på blad av växter som svarta vinbär, smultron, jordgubbar och hallon, samt på blom och blad av fruktträd som äpple, päron och körsbär. Man kan också blanda flera sorter. Alla blad är bäst att plocka fram till blomningen. Har man möjlighet att torka bär eller fruktskal blir teet ännu mer smakrikt.

Kamomill
Chamomilla recutita

Kamomill används i schampo för att bleka håret, och den ger ljust hår en gyllen­gul nyans. Också som örtte är kamomillen välkänd. Men kamomillte bör drickas med försiktighet, då kamomillen är en verksam läkeört (se nedan).

Kamomill kan förväxlas med den mycket allmänna baldersbrån. De prästkragelika blomkorgarna hos baldersbrå har relativt platt, gult huvud med långa, vita strålblommor runt om. Kamomillen har ett toppigt och ihåligt gult blomhuvud med kortare, vita strålblommor, som snart böjer sig nedåt. Den viktigaste skillnaden är doften; kamomillen är starkt kryddoftande, baldersbrå är i det närmaste luktfri. Gatkamomill har också en kryddig doft men saknar vita strålblommor. Gatukamomill är ursprungligen en amerikansk ört och har funnits i Europa i bara lite över hundra år. Den lär ha använts på liknande sätt som kamomill i Nordamerika. Bägge kamomillarterna är i högsta grad kulturgynnade. Kamomill uppträder ibland rikligt på trädesåkrar, vid gårdar och på nyanlagda gräsmattor.

Kamomill tillhör växtsläktet korgblommiga. Örterna i denna familj kan i enstaka fall orsaka allergiska reaktioner hos särskilt känsliga personer.

För hälsan

Kamomill är bra vid kramptillstånd som menstruationsvärk, mag- och tarmproblem samt kolik, gallbesvär, astmakramper i luftrören, smärtsamma menstruationer, katarrer i mag- och tjocktarm, sår på tolvfingertarmen, magsår, behandling av utvändiga sår, inflammationer, sömnproblem och för hög stressnivå. Den eteriska oljan är, tillsammans med flavonglykosiderna, de mest aktiva ämnena i örten, speciellt vid kramptillstånd, inflammationer och sår.

Mag- eller tarmkatarrer har inte sällan sitt ursprung i för hög anspänning, som bland annat kan påverka matsmältnings­körtlarnas produktion av enzymer. Den eteriska oljan, med framför allt kumarin, och örtens bitterämnen stimulerar matsmältningskörtlarna, som i viss utsträckning kan reglera obalansen i körtelfunktionen.

Kamomill är också känd för sin förmåga att vara till hjälp vid sömnproblem. Här samverkar alla örtens ämnen, men framför allt kumarinämnena, som har en lugnande inverkan. Blommorna är mest verksamma. I teblandningar kan även stjälk och blad användas, särskilt om man inte har allvarliga störningar.

Gör ett te enligt anvisningarna ovan. Drick det långsamt mellan måltiderna, 3 koppar per dag samt vid behov under en månad. En kamomillkur kan man upprepa flera gånger under året, med cirka 14 dagars uppehåll mellan kurerna.

Vid astma: drick teet hett och långsamt vid minsta symtom.

Vid menstruationsvärk: påbörja te­kuren vid ägglossning och avsluta den när blödningen upphört.

Vid invärtes sår och katarrer dricker man teet 3 gånger per dag under 3 månader. Den första koppen på fastande mage, de övriga mellan måltiderna.

Vid sårvård baddar man med teet som man då brygger starkare till en infusion (läs hur i boken). Man kan också göra ett omslag med hjälp av en kompress som doppas i infusionen och läggs på såret under natten.

Relaterat

Om boken

Vilda växter beskriver ett femtiotal vilda nyttoväxter som vi kan hitta i den svenska naturen. Vi får veta var och när vi bäst plockar dem och hur de kan användas i matlagning eller som läkeväxter. Vi lär oss göra egna örtteer, oljor och salvor och får veta hur de olika växterna bäst kommer till sin rätt som krydda eller råvara i till exempel sallader, bröd och soppor.

Tydliga foton visar varje ört i närbild, just så som den ser ut när den plockas.

Läs mer

Marie-Louise Eklöf, Pelle Holmberg, Pelle & Ingrid Holmberg

Vilda växter

Relaterade artiklar

Foto: Göran Segeholm

19 maj 2020

Vi minns Pelle Holmberg