Koftan är kung!

Celia B Dackenberg berättar om kända kulturkoftor, så som Kurt Cobains gubbkofta som blev det hetaste modeplagget på 90-talet.

måndag 18 september 2017

Kultur och koftor hör ihop. Ta bara Kurt Cobains ikoniska grungekofta eller Ivar Arosenius målarkofta, förevigad i ett älskat självporträtt. Även Siri Derkert bar gärna kofta, när hon i kyliga ateljéer arbetade för en konst som skulle förändra världen. Mitt under brinnande krig ger sig Coco Chanel ut för att hitta ett tyg som liknar vanlig stickning, och när ingenjör Andrée vet att han ska dö låter han en tålig yttertröja rädda hans dagböcker åt eftervärlden.

Celia B Dackenberg följer i sin nya bok Kulturkoftor en rad kulturpersonligheter i jakt på dolda samband, stickspår och spännande historier. I text och bild får koftorna liv och berättar om livsöden och skaparkraft, kärlek och tröst. Essäer varvar med stickbeskrivningar.

Här nedan berättar hon om hur Kurt Cobain, sångare i Nirvana, tog den gamla gubbkoftan och gjorde den till det hetaste plagget för världens alla alternativa tonåringar – och alla som ville vara som de.

Koftan, som Dackenberg kallar ”den koftigaste koftan”, hade tidigare synts på kulturpersonligheter som Gunnar Ekelöf och på fiktiva karaktärer som Rex Harrisons porträtt av professor Higgins i My Fair Lady. Här berättar hon hur plagget får ett uppsving flera decennier senare.

***

Den gamla fickförsedda koftan är outslitlig. Den lever vidare i det fördolda, men dyker upp igen på allvar ett trettiotal år senare. Nu har den lämnat biblioteken och tagit plats på scen. Den som bär den är Kurt Cobain, sångare och gitarrist i det amerikanska grungebandet Nirvana. Den 18 november 1993 görs den legendariska inspelningen för MTV Unplugged i New York, bandets enda akustiska spelning som också kom att ges ut som album. Det var inte bara sina egna största hits de spelade utan också musik av andra artister, alltifrån blueslegenden Leadbelly till David Bowie. Trots att Cobain var nervös och i dålig form – bland annat försökte han bli fri från sitt heroinmissbruk – blev spelningen en succé. Med tanke på att han önskat en dekor med vita liljor, levande ljus och kristallkronor i studion kan man tycka att hans val av scenkläder var något udda i sammanhanget, men den håriga, ljust olivgröngulbruna kofta han bar kom snart att bli ikonisk. Att han begick självmord mindre än ett halvår efter spelningen har kanske bidragit till mytologiseringen av både honom själv och koftan. Makabra spekulationer har velat göra gällande att han med hjälp av sitt gevär skulle ha sett till att vinna inträde i 27 Club. Där är bland andra Janis Joplin, Jimi Hendrix, Jim Morrison och Brian Jones postuma medlemmar, alla döda vid 27 års ålder.

Gruppen Nirvana var inte bara störst inom musikstilen grunge, som uppstod i Seattle på den amerikanska västkusten i slutet av 1980-talet. I den klädstil som hörde till kom Kurt Cobains kofta att bli något av själva symbolen. Grungen är en subkultur, präglad av avståndstagande, grungemodet ett antimode. Plaggen ska se ut som om de köpts på loppis eller hittats i gamla garderober. Koftan är kung, och den ska vara sjavig. Stora tröjor kan också gå bra. En storrutig skjorta av skogshuggartyp, att bäras öppen, med t-shirt under. Trasiga jeans, kängor. Halvlångt hår och skäggstubb. Det låter inte särskilt extremt idag! Olika modeskapare anammade också stilen och lyckades med konststycket att sälja dyra versioner av det slitna och till synes ostajlade, kläder som man liksom bara plockat upp ur någon container och tagit på sig. Kapten Stofil skulle kunna vara grungemodets stilikon.

 

Hösten 2015 bjöds Kurt Cobains kofta ut till försäljning på Julien’s Auctions, ett auktionshus i Beverly Hills, specialiserat på memorabilia och reliker från kända personer (som en rad hollywoodstjärnor, Elvis, Beatles och i september 2016 författaren Truman Capote, vars aska såldes där). Genom auktionskatalogen blev lite fler detaljer om koftan kända. Som om inte likheten med konsertbilderna gjorde äktheten odiskutabel ska proveniensen dessutom ha garanterats av en vän till familjen och intyget följt med i köpet. Koftan var tillverkad av en tidstypisk fiberblandning av akryl och mohair, dessutom med en tillsats av lycra. Den var missfärgad kring fickorna, hade fläckar och brännmärken och saknade en av de fem knapparna.

Alla som missade chansen att ropa in den får väl sticka sig en egen grungekofta. Lika bra det, kanske. En stickning som aktiverar händer och hjärna tycks ju kunna fungera som ett milt motgift mot värre beroenden, och en smutsig kofta som kostat 137 000 dollar är väl ändå knappast något man tar på sig till vardags. Inte ens om den ägts och burits av ens största idol.


Celia B Dackenberg är utbildad vid Konstfack och var tidigare chefredaktör för tidskriften Hemslöjd. I Kulturkoftor finns stickinstruktioner till koftorna hon skriver om.

235 kr Bok - Inbunden
Utgiven: september 2017

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Norstedts nyhetsbrev

Nyheter om nya böcker och författare. Utvalda erbjudanden och inbjudningar till författarkvällar. Spännande läsning.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.