Britt-Mari Näsström
Utforska författaren
Britt-Mari Näsström är professor i religionshistoria vid Göteborgs universitet. Bosatt i Lerum, född 1942.
Utgivning
Om boken
Vi känner igen bärsärkarna från de isländska sagorna och romanerna. Hårdföra krigare, som slängde sköld och hjälm och rensade fiendeskepp från för till stäv. Men så fort vi lämnar fiktionens värld, grumlas bilden. Forskarna är oense om det mesta - har de funnits eller är de bara mytologiska hjältefigurer? Vad betyder ordet och vad stod det för?
Några anser att begreppet avser ett mentalt tillstånd, det besinningslösa raseriet, andra hävdar att det faktiskt funnits elitsoldater, t. ex. Jomsvikingarna vi känner från Heimskringla och Röde Orm.
Och ordet 'bärsärk'? Har det med björnar eller skjortor att göra? Det fornisländksa 'bersekr' kan betyda "man i björnskinn" men också vara en sammansättning av bära och skjorta, ung. "någon som slåss i 'bara särken'".
Precis som i Blot blandar Britt-Mari Näsström historiska källor och religionsvetenskap med handfasta arkeologiska fynd i jakten på de mytiska nordiska krigarna.
Och hon tror sig verkligen kunna spåra en nordisk vikingatida krigarkast bakom en av våra mest mytomspunna historiska legender: bärsärkarna.
Några anser att begreppet avser ett mentalt tillstånd, det besinningslösa raseriet, andra hävdar att det faktiskt funnits elitsoldater, t. ex. Jomsvikingarna vi känner från Heimskringla och Röde Orm.
Och ordet 'bärsärk'? Har det med björnar eller skjortor att göra? Det fornisländksa 'bersekr' kan betyda "man i björnskinn" men också vara en sammansättning av bära och skjorta, ung. "någon som slåss i 'bara särken'".
Precis som i Blot blandar Britt-Mari Näsström historiska källor och religionsvetenskap med handfasta arkeologiska fynd i jakten på de mytiska nordiska krigarna.
Och hon tror sig verkligen kunna spåra en nordisk vikingatida krigarkast bakom en av våra mest mytomspunna historiska legender: bärsärkarna.
Läs mer
Britt-Mari Näsström
Bärsärkarna
Om boken
Offret var centralt i det förkristna samhället. I Eddans skapelseberättelse skapas jorden av den offrade jätten Ymers kropp och härskarguden Oden ger själv sitt ena öga för att få dricka ur vishetens brunn. Vikingarna såg blotet som ett gåvoutbyte mellan människor och gudar. De offrade vanligtvis mat och föremål för att få en rik skörd, god fruktsamhet eller för att fira årstidernas ankomst.
I Blot får vi reda på hur offerritualerna gick till och hur offrandet som fenomen var förankrat i den religiösa föreställningsvärlden.
Britt-Mari Näsströms källor är såväl fornnordiska sagor och myter som modern arkeologisk och språkvetenskaplig forskning.
Läs mer
Britt-Mari Näsström
Blot