August Strindberg

Utforska författaren

August Strindberg (1849-1912) ses allmänt som den störste svenske författaren, inte minst internationellt, och representerar det moderna genombrottet i svensk litteratur.

Han inledde sitt författarskap som dramatiker och skrev sina första pjäser i början av 1870-talet. Det stora genombrottet kom med den samhällssatiriska romanen Röda rummet (1879), av många ansedd som den första moderna romanen i svensk litteratur, vilken gjorde honom till Sveriges mest omdiskuterade och kritiserade författare.

Efter Inferno (1896) framträder han delvis som en ny författare och bryter med den naturalistiska dramaturgin. Under sina sista år var Strindberg indragen i en våldsam kultur- och samhällsdebatt, den så kallade Strindbergsfejden 1910-12.

Läs mer om Strindbergs samlade verk.

Utgivning

Om boken

Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk är en sällan skådad sammanställning av ett författarskap. Här ingår samtliga texter som Strindberg författade: skådespel, romaner, noveller, dikter, essäer, uppsatser och tidningsartiklar. Utgivningen inleddes 1981 med Röda rummet och avslutades med Hemsöborna under Strindbergsåret 2012.

Registervolymen innehåller nödvändiga hjälpmedel för att få överblick över samtliga 20 000 sidor och omfattar ett alfabetiskt register till alla delar i utgåvan, en innehållsförteckning till samtliga delar, alla baksidestexter samt en kort historik över hela utgivningen.

Läs mer

August Strindberg

August Strindbergs Samlade Verk Register

Om boken

Mångsysslaren Carlsson, bördig från Värmland, lider inte av någon hämmande självkritik, vilket bäddar för dråpligheter när han tar tjänst som dräng på en gård i Stockholms skärgård, en miljö han inte är bekant med. Han är dock driftig och lyckas erövra en position som hemmansägare när han gifter sig med sin uppdragsgivare änkan Flod, vilket inte ses med blida ögon av Gusten, den förbigångne sonen i huset.

Hemsöborna är Strindbergs mest älskade bok. Han skrev den på hösten 1887 medan han bodde i Lindau i Bayern. När romanen publicerades lagom till jul samma år blev den en omedelbar kritikersuccé; den språkligt virtuosa berättelsen hälsades som författarens överraskande och efterlängtade återkomst till skönlitteraturen. Albert Bonnier förklarade för Carl Larsson, när han bad konstnären att illustrera omslaget, att Strindbergs nya roman var »något af det allra bästa han nånsin gjort». Det hindrade inte att Bonnier såg sig tvingad att censurera en del »grofva» avsnitt; detta upprörde Strindberg kraftigt och bidrog till att han själv var missnöjd med romanen. I denna volym har Strindbergs text återupprättats i enlighet med originalmanuskriptet.

Strindberg betraktade Hemsöborna som brödskriveri. Sedan Giftas och Tjänstekvinnans son ansågs Strindberg i vissa kretsar som en osedlig ungdomens förförare, och förläggarna ville inte trycka hans verk. Därför valde Strindberg romanformen och skärgårdsmotivet; han var tvungen att skriva en populär bok som kunde inbringa förtjänst. Hemsöborna löste Strindbergs akuta penningbehov, men det skulle dröja några år in på 1900-talet innan romanen blev en stor försäljningsframgång och en klassiker.

Läs mer

Hemsöborna

August Strindberg

Hemsöborna

Om boken

"Sannast är Strindberg när han ljuger." Lars Norén

Fröken Julie är Strindbergs mest spelade drama och rör sig mellan sexuell attraktion och själsligt främlingskap. Det intensiva kammarspelet om högadliga Julie och betjänten Jean chockerade samtiden. Strindberg skrev dramat 1888, och trots att den hade urpremiär i Köpenhamn redan året efter med hustrun Siri von Essen i titelrollen, dröjde det 18 år innan pjäsen sattes upp i Sverige.

Ett drömspel har med sina geniala infall och drömlika scener från sekelskiftets Stockholm och badorten Furusund blivit en klassiker inom världsdramatiken. I centrum står guden Indras dotter som kommer ner till jorden för att uppleva människornas livsvillkor. Dramat skrevs 1901 och fick sin urpremiär med Harriet Bosse, Strindbergs tredje hustru, i huvudrollen.

Denna utgåva bygger på volym 27 & 46 i Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk. Med hjälp av stereomikroskop har de censurerande ingrepp som gjordes i originalmanuskriptet av Fröken Julie avlägsnats. Nu kan vi läsa den version som Strindbergs samtid berövades.

Ordförklaringar ingår och huvudredaktör docent Per Stam har skrivit ett efterord. För denna utgåva har Lars Norén dessutom skrivit ett nytt förord.




Läs mer

Fröken Julie och Ett drömspel

August Strindberg

Fröken Julie och Ett drömspel

Om boken

Under Strindbergåret 2012 publicerar Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk de två sista skönlitterära bidragen - Ockulta Dagboken i april och Hemsöborna i oktober.

Ockulta Dagboken blir ett sällan skådat praktverk, publicerad i tre volymer: en stor faksimil, en lika stor typograferad version och en volym med kommentarer i seriens vanliga bokformat. Tillsammans presenteras de i en kartong med en samlad vikt på över sju kilo! Utan tvekan talar vi här om Nationalupplagans märkligaste och mest exklusiva verk.

August Strindberg förde dagbok 1896-1908, en tid som spänner över Infernokrisens Paris och Lund, återvändandet till Stockholm, äktenskapet med Harriet Bosse och starten av Intima Teatern, men också över tillkomsten av en lång rad litterära verk, från dramer som Till Damaskus, Ett drömspel och Dödsdansen till spektakulära prosaverk som Inferno, Svarta Fanor och En blå bok.

När nu Nationalupplagan publicerar Ockulta Dagboken blir det första gången faksimilen trycks helt i färg. Eftersom Strindbergs handstil är svårläst har man stor hjälp av den typograferade versionen. Dessutom inleds det separata kommentarsbandet av en initierad essä av Göran Stockenström och det minst sagt ofta svårtolkade innehållet kommenteras i ingående ord- och sakförklaringar av Karin Petherick.
Ockulta dagboken trycks i en limiterad utgåva av 999 exemplar.


Läs mer

Ockulta Dagboken

August Strindberg

Ockulta Dagboken

Om boken

Strindbergs andra serie av vivisektioner författades direkt på franska under 1894. Den första serien hade skrivits 1887, en sorts experiment på karaktärer, på passioner, på mänskliga och sociala förhållanden.

"En ny högre utvecklingsform av skönlitteratur" kallade Strindberg dessa psykologiska skisser och berättelser. Beteckningen vivisektion, det vill säga vetenskapliga experiment på levande djur, motiverades av att Strindberg ofta hade "lefvande personer" som "föremål för undersökningen". Syftet med vivisektionerna var enligt författaren också att "afslöja all öfvertro i religion, konst, vetenskap, demokrati och socialism".

Med sina nya vivisektioner tänkte sig Strindberg att ta Paris med storm. Han planerade att tillsammans med Georges Loiseau utge en bok bestående av både några av de äldre och de nya vivisektionerna. Boken trycktes aldrig, men flera av vivisektionerna publicerades i fransk press under 1894-1895.

I denna del av Strindbergs Samlade verk utges för första gången alla Strindbergs bevarade 1890-tals-vivisektioner i franskt original och i svensk översättning, jämte ytterligare några texter från samma tid. I volymen ingår bland annat Jag, Framtidens människa, Nya Konstformer! eller Slumpen i det konstnärliga skapandet, En Aspasias tillblivelse, Förvirrade sinnesintryck, Kvinnohat och kvinnodyrkan, Barbaren i Paris och På kyrkogården, samt Strindbergs kommentarer till sina relationer till konstnärskolleger som Nietzsche, Zola, Gauguin och Edvard Munch.

Läs mer

Vivisektioner II

August Strindberg

Vivisektioner II

Om boken

År 1877 började Strindberg studera kinesiska och blev snart självutnämnd expert på språket, landet samt svenska relationer med Kina och de »tartariska länderna».

»Chinesiskan är för mig blifven som kråkan, nyttig till mången god ting! Få se om det inte var den jag var född till!» skrev Strindberg i ett brev hösten 1878.

Han författade artiklar och uppsatser i ämnet - även en avhandling på franska som lästes upp i Académie des Inscriptions et Belles-Lettres i Paris - efter hand med allt större fokus på »De Svenska Fångarnes öden efter Slaget vid Pultava» och deras lärda bedrifter.

I Kulturhistoriska Studier (1881) samlade Strindberg sina »asiatiska» studier jämte konst- och teaterkritik samt några kulturhistoriska uppsatser från det gångna decenniet.
Denna volym av Samlade verk innehåller Strindbergs antologi samt ett antal andra kulturhistoriska studier från samma period, bland annat den franska avhandlingen »Notice sur les Relations de la Suède avec la Chine et les pays Tartares» etc. och en livfull skildring av författarens äventyr i svenska arkiv, »På vandring efter spåren till en svensk kulturhistoria». Vidare återges i bild Strindbergs kinesiska skrift Hao yüeh wu (Den fina månen tjuter), tryckt i ett exemplar 1877.

Volymen innehåller en omfattande kommentar som utreder texternas många gånger komplicerade tillkomsthistoria och sätter in dem i deras tidshistoriska sammanhang.

Läs mer

Kulturhistoriska studier

August Strindberg

Kulturhistoriska studier

Om boken

En samling av Strindbergs kanske märkligaste verk: Antibarbarus, Sylva Sylvarum och Jardin des Plantes, i vilka han kritiserar den förhärskande naturvetenskapen och prövar egna lösningar inom kemi, botanik, kosmologi och optik.

En samtida recensent karakteriserade Strindbergs naturvetenskapliga skrifter med orden: "i hela världsalltet finnes nu intet, om hvilket den mannen ej har sin absolut egenhändiga uppfattning, stick i stäf mot hvarje annan normal människas" (Thorild Wulff J:r).

Strindbergs kreativitet förnekar sig dock inte. Olof Lagercrantz skrev om Jardin des Plantes och Sylva Sylvarum: "Det är den mest patetiska kontrast mellan dessa små broschyrer på dåligt papper och den gyllene fantasikraft som tar sig uttryck i dem."

De i volymen ingående verken planlades från slutet av 1880-talet och författades under 1893-1896, en ofta kaotisk tid i Strindbergs liv när han bodde på olika platser i Europa. Två tidigare otryckta verk återges: den svenska manuskriptversionen av Antibarbarus I (som publicerades i tysk översättning i Berlin 1894) och Antibarbarus II.
Volymen är försedd med en innehållsrik kommentar och ett generöst bildmaterial; bland annat återges ett urval av Strindbergs experimentfotografier i färg.

Läs mer

Naturvetenskapliga Skrifter I

August Strindberg

Naturvetenskapliga Skrifter I

Om boken

De sista åren av sitt liv övergav Strindberg i stort sett skönlitteraturen och ägnade sig, vid sidan av sitt polemiska författarskap i den så kallade Strindbergsfejden, intensivt åt vittfamnande språkhistoriska studier.

De etymologiska undersökningar Strindberg bedrev och som han trodde revolutionerade språkvetenskapen - han ansåg sig ha bevisat att hebreiska var ett slags urspråk och att alla språk ägde nära släktskap med varandra - bestod till allra största delen av hugskott, som grundade sig på ytligt likhetstänkande och förhastade slutsatser. Strindbergs språkvetenskapliga skrifter har utdömts av både dåtidens och eftervärldens språkforskare. De äger intresse främst därför att de är resultatet av en jättelik satsning av vår störste författare och därför att hans geniala associationsförmåga inte förnekar sig, när han skenbart suveränt och från ett nästan globalt perspektiv behandlar tiotals olika språk, inklusive svenska, grekiska, kinesiska, tibetanska, sanskrit, swahili och indianspråk.

Del 69 och 70 i nationalupplagan innehåller de språkvetenskapliga skrifter som Strindberg gav ut 1910-12: i del 69 Bibliska Egennamn, Modersmålets anor och Sveriges Anor; i del 70 Världs-Språkens Rötter, Kina och Japan samt Kinesiska Språkets Härkomst I-II (den senare skriften presenteras i del 70 men återges i den elektroniskt publicerade textkritiska kommentaren till denna).

Strindbergs språkvetenskapliga skrifter utges i del 69 och 70 med hjälp av några av landets främsta specialister på olika språk. Ett appendix i del 69 ger inblickar både i Strindbergs språkhistoriska tänkande och i de textkritiska problem som utgivarna har brottats med i de båda volymerna.

Läs mer

Språkvetenskapliga skrifter II

August Strindberg

Språkvetenskapliga skrifter II

Om boken

De sista åren av sitt liv övergav Strindberg i stort sett skönlitteraturen och ägnade sig, vid sidan av sitt polemiska författarskap i den så kallade Strindbergsfejden, intensivt åt vittfamnande språkhistoriska studier.

De etymologiska undersökningar Strindberg bedrev och som han trodde revolutionerade språkvetenskapen - han ansåg sig ha bevisat att hebreiska var ett slags urspråk och att alla språk ägde nära släktskap med varandra - bestod till allra största delen av hugskott, som grundade sig på ytligt likhetstänkande och förhastade slutsatser. Strindbergs språkvetenskapliga skrifter har utdömts av både dåtidens och eftervärldens språkforskare. De äger intresse främst därför att de är resultatet av en jättelik satsning av vår störste författare och därför att hans geniala associationsförmåga inte förnekar sig, när han skenbart suveränt och från ett nästan globalt perspektiv behandlar tiotals olika språk, inklusive svenska, grekiska, kinesiska, tibetanska, sanskrit, swahili och indianspråk.

Del 69 och 70 i nationalupplagan innehåller de språkvetenskapliga skrifter som Strindberg gav ut 1910-12: i del 69 Bibliska Egennamn, Modersmålets anor och Sveriges Anor; i del 70 Världs-Språkens Rötter, Kina och Japan samt Kinesiska Språkets Härkomst I-II (den senare skriften presenteras i del 70 men återges i den elektroniskt publicerade textkritiska kommentaren till denna).

Strindbergs språkvetenskapliga skrifter utges i del 69 och 70 med hjälp av några av landets främsta specialister på olika språk. Ett appendix i del 69 ger inblickar både i Strindbergs språkhistoriska tänkande och i de textkritiska problem som utgivarna har brottats med i de båda volymerna.


Läs mer

Språkvetenskapliga skrifter I

August Strindberg

Språkvetenskapliga skrifter I

Om boken

Denna del av nationalupplagan innehåller drygt 40 prosatexter som Strindberg skrev under 1880-talet för tidningar, tidskrifter och antologier både i Sverige och utomlands.
Dessutom ingår några texter av privat natur som inte var avsedda för publicering. En del av texterna omtrycks här för första gången, och ett mindre antal är tidigare otryckta.

Texterna är av varierande slag. I den självbiografiska Kvarstadsresan ger Strindberg i den fiktiva dagbokens form sin skildring av Giftasprocessen. I Fabler prövar han en för honom ny genre och dess satiriska möjligheter. I den ursprungligen på franska skrivna Societeten i Stockholm presenteras Sveriges politiska och konstnärliga liv för internationell publik. I volymen ingår också författarens resereportage från Italien och från den utopiska familistären i franska Guise. Den litteräre debattören och polemikern Strindberg framträder i essäerna Om realism och Den litterära reaktionen i Sverige.
Vännen Carl Larsson porträtteras i en stort upplagd essä. I andra artiklar skriver Strindberg personligt och engagerat om författarkolleger som Voltaire, Leopold, Björnson och Gjellerup.

Volymen innehåller en omfattande kommentar, som utreder texternas många gånger komplicerade tillkomsthistoria och sätter in dem i deras biografiska och tidshistoriska sammanhang. De många allusionerna i texterna avslöjas och de talrika citaten i dem identifieras i ordförklaringarna. Kommentaren är dessutom försedd med en mängd illustrationer.



Läs mer

Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-18

August Strindberg

Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-18

Om boken

Strindberg var endast 37 år gammal när han fann tiden mogen att upprätta ett bokslut över sitt liv. De två första delarna av Tjänstekvinnans son skrevs på våren och försommaren 1886 och skildrar tiden från den första barndomen fram till år 1872, när han slutgiltigt övergav universitetsstudierna i Uppsala för att återvända till Stockholm "och bli litteratör, samt möjligen författare, om hans kallelse befanns vara grundad". De två avslutande delarna skrev Strindberg i Schweiz 1886. I del 3 skildrar Strindberg sina växlingsrika ungdomsår 1872-75 och i sista delen dokumenteras den idéutveckling som avtecknar sig i den överväldigande rika produktionen från genombrottet med Röda rummet 1879 till bokslutet med Tjänstekvinnans son. Nationalupplagan baserar sig på en grundlig genomgång av Strindbergs manuskript och originalupplagorna samt andra upplagor som Strindberg själv auktoriserade, varvid många felaktigheter i tidigare upplagor har rättats till. För första gången framträder här hela Strindbergs författarskap i oförvanskat skick. Till varje del hör ordförklaringar och en presentation av verkets tillkomst och mottagande.

Läs mer

Tjänstekvinnans son

August Strindberg

Tjänstekvinnans son

Om boken

Efter succén med Röda rummet ägnade sig Strindberg under flera år åt att fördjupa sig i kulturhistoriska studier över sin och svenskarnas huvudstad. Resultatet blev Gamla Stockholm, som nu kommer ut i Nationalupplagan av Strindbergs samlade verk.
I Gamla Stockholm anlägger Strindberg ett brett folkligt perspektiv. Han beskriver hur livet i Stockholm levdes i både äldre och nyare tid, med betoning på mitten av 1800-talet. Den tid som Strindberg själv kunde minnas från sin barndom, hur högtiderna firades i familjerna och hur man levde på gator och torg.
Gamla Stockholm ger en fascinerande inblick i folklivet i staden, om gatumusikanter, kasperteater, slangen, sägnerna, skrocken och sederna. Klassisk stockholmiana av Sveriges mest kända författare genom tiderna.

Läs mer

Gamla Stockholm

August Strindberg

Gamla Stockholm

Om boken

I romanen Inferno, som Strindberg skrev på franska 1897, skildrar han den psykiska och religiösa kris, som han genomgick huvudsakligen i Paris vid mitten av 1890-talet och som allt sedan dess kallats Inferno-krisen. Strindberg betraktade själv boken som en vändpunkt i sitt liv och sitt författarskap. Romanen har med tiden blivit ett av hans internationellt mest kända verk.

I Samlade Verk återges Strindbergs originaltext på franska och en reviderad version av den svenska översättningen från 1897.

Läs mer

Inferno

August Strindberg

Inferno

Om boken

Denna del av Samlade Verk innehåller tre av Strindbergs ungdomsdramer från 1870-talet: I Rom, med vilket han debuterade anonymt på Dramaten 1870, handlar om den på sin tid världsberömde danske skulptören Bertel Thorvaldsen; Den fredlöse som har handlingen förlagd till Island omkring år 1100 renderade Strindberg ett personligt stipendium av kungen, Karl XV, sedan det spelats på samma scen 1871; Anno fyrtiåtta som författades vid mitten av 70-talet (förmodligen något av åren 1876 eller 1877) speglar de politiska oroligheterna i Stockholm omedelbart efter februarirevolutionen i Paris 1848. I det svärmiska versdramat I Rom behandlar Strindberg konstnärsproblem som delvis var hans egna. I det "fornnordiska" skådespelet Den fredlöse som han arbetade om radikalt (både den ursprungliga versionen från 1871 och den slutgiltiga från 1881 avtrycks i volymen; den förra har aldrig tidigare varit publicerad) inkarnerade han sig enligt egen utsago i alla de fem huvudpersonerna. Komedin Anno fyrtiåtta föregriper i flera avseenden, inte minst ifråga om satiren över Stockholms borgerskap, Strindbergs genombrottsroman Röda rummet några år senare.

Läs mer

Ungdomsdramer. 2

August Strindberg

Ungdomsdramer. 2

Om boken

Röda rummet, som kom ut första gången 1879, blev Strindbergs stora genombrott som prosaförfattare. "Med ett enda slag var Strindberg Sveriges mest diskuterade författare" har en av våra litteraturhistoriker skrivit. Och alltsedan dess har Röda rummet, med sin salta och fräna ordkonst, med sina berömda Stockholmsskildringar, med sina satirer från ämbetsmannavärlden och med sina humoristiska interiörer från konstnärernas och bohemernas värld ständigt fängslat nya generationer av läsare - ett av de odödliga verken i svensk litteratur.

Nationalupplagan baserar sig på en grundlig genomgång av Strindbergs manuskript och originalupplagorna samt andra upplagor som Strindberg själv auktoriserade, varvid många felaktigheter i tidigare upplagor har rättats till. För första gången framträder här hela Strindbergs författarskap i oförvanskat skick. Till varje del hör ordförklaringar och en presentation av verkets tillkomst och mottagande.