Marie Norin

Foto: Anna Viola Hallberg

Utforska författaren

Marie Norin, f. 1967, debuterade 1996 och har givit ut ett tiotal kritikerhyllade böcker, både diktsamlingar och prosa. Dessutom har hon skrivit ett antal barnböcker. Hon är också verksam som översättare och samtalsterapeut. 

Utgivning

Om boken

När din morsa mamma osv ska in på sin andra hjärtoperation (akut) vill du åka ner till Malmö samma dag, på samma sätt som du gjorde när din far farsan pappan osv skulle begravas. Men din mor morsa osv vill inte vara till besvär, så du åker senare, som planerat.

Ligga lik skildrar mer än en förflyttning i rummet, det är en färd genom minnet och medvetandet, en resa från barndomen till medelåldern och hur allt existerar samtidigt. Den handlar om duets oro, vrede och främmandeskap för och inför morsan mamma osv, om saknaden, vreden och främmandeskapet inför och efter en far farsan osv, om att aldrig slippa ifrån eller gå fri från sin bakgrund, allt det som lagts på, handlingar, beslut, erfarenheter, om att vara främmande eller bli utanförgjord bland de överläkar-osv-bekanta som pratar om skärgårdssemestrar och lever i livspussel och som undrar om duet verkligen kommer från "det Rosengård?", mindervärdes- och äckelkänslorna i finkulturens Stockholm som slår över i ett bottenlöst hat, om skam, värde, värdelöshet. Och om skrivandet som moralisk akt: handlar det om sanning, vittnesmål och ärlighet eller istället om att skita ner, förstöra, förråda andra människor?

Ligga lik är första delen i en tänkt autofiktiv trilogi.

Läs mer

Marie Norin

Ligga lik

Om boken

Marie Norins nya diktsamling undersöker språkligt och existentiellt värdet av ett människoliv, livslögn och skam, nödvändigheten i att släppa taget, följa med i raset.

jag minns att vi sa att vi aldrig skulle krympa varandra
jag minns att vi sa att allt det här kommer att finnas kvar

ordet du, ordet vi, ordet oss

du andas ännu inuti mig
händerna har dina händer
munnen har din mun
jag drömmer att jag faller, saker faller bort från mig, lossnar från mig, händerna, fingrarna, läpparna
kan jag lämna tillbaka det?

Läs mer

jag kommer att hålla ut alla mina händer fingrar sa jag

Marie Norin

jag kommer att hålla ut alla mina händer fingrar sa jag

Om boken

Det var efter det som vi kom på att vi skulle kunna gräva ner mor i dalen.

En flicka börjar spela handboll, men borde inte det. En man får inte loss en bit kött ur tänderna. En kvinna går vilse på kontoret och undrar var stolen har tagit vägen. En flicka anar något snett bakom sig och en annan kvinna står död i frysrummet. En man kan inte riktigt se sin son, om han befinner sig till höger osv.

Läs mer

tomasfilmerna

Marie Norin

tomasfilmerna

Om boken

Han hade fått en kamera. Inte för att han önskade sig en, men nu har han den. I den finns alla bilderna från utlandssemestern med mamma. Allt finns ju där. Men det stämmer ändå inte. Ingenting stämmer längre.

I ett skarpt psykologiskt porträtt skildrar Marie Norin pojken med kameran och hans försök att förstå det som inget barn ska behöva förstå. vit vit är en lika orolig och suggestiv roman som hennes två tidigare kritikerhyllade romaner kupa och Djuraffär.

"Det är på nätterna det kommer in i rummet, han vet aldrig vad det är, det är svart och lite för stort för rummet och det tar alltid plats i ett av hörnen. Bara som en vikt är det, eller det syns i alla fall inget, det blir bara tungt i den delen av rummet och där han ligger åker rummet upp, ända upp till taket, eller taket lyfter väl ovanför honom för det är ju inte att han pressas mot taket riktigt. Egentligen går det inte att förklara, det är bara olika tyngd i rummet som flyttar. Sedan försvinner det."

Läs mer

Vit vit

Marie Norin

Vit vit

Om boken

Marie Norins prosadebut Kupa blev en kritikerframgång: "En mycket liten bok men ändå något av det mest storslagna jag läst på länge". Nu har hon skrivit ytterligare två kortromaner som vi publicerar i en volym.

I bokens första roman, Djuraffär, möter vi en äldre man som bor och arbetar i sin inte så välbesökta djuraffär. En fuktskada bakom disken avslöjar en dold källarlucka. På andra sidan luckan hittar mannen något han kanske inte borde ha hittat. Djuraffär är en sorts kärleksroman, drömmen om att bygga och dela ett liv med någon/något.

I den andra romanen, Monstranser, möter vi flera människor vars liv, på en ö, i en liten stad, utspelar sig parallellt och under några få timmar. En man bygger en scen av Jesu himmelsfärd som han ska forsla i en skottkärra till kyrkan som ligger på andra sidan stan. En mormor tinar kalops till ett barnbarn hon motvilligt åtagit sig att ta hand om. Pojken intresserar sig mest för sitt nintendo och samtalet mellan de är stumt och irriterat. Samtidigt, i en annan lägenhet, står en änkling och vattnar sina krukväxter när telefonen ringer.
Det finns en på en gång krypande och gripande stämning i Marie Norins surrealistiska skildringar. Det är suggestivt och skickligt. Skrivet med en stor lyhördhet för sina karaktärer, men också med en underskruvad humor. Hon skildrar några människor som är lite tilltufsade och lever instängda i sina isolerade universa, ett slags restvarelser, kanske fångna i själva fiktionen?

Läs mer

Djuraffär

Marie Norin

Djuraffär

Om boken

"Borde jag för länge sedan ha blivit en annan?" Nerven i ögonvrån rycker. Den går att känna med handen, men betraktaren ser ingenting. Allt ser ju ut som precis vanligt. I Marie Norins diktsamlingar har det ofta funnits en längtan efter att kategorisera, att ordna tillvaron efter ett slags mönster där faktiska platser och händelser blandats med fiktiva.

I denna hennes fjärde diktsamling, infinner sig en ny sorts kategorisering. Rösten är mer misstänksam och irriterad. Och genom bokens olika delar rör sig minnena. Små fotografier som måste tolkas och inordnas i den pågående undersökningen. Frånvaro mätt i mil mutiplicerad med år kan bli femhundranittiofyra till exempel. Så långt bort, långt in bilden, finns en far, och den uppmätta distansen säger något om den frånvaro han levt i och gett upphov till. Efter sin roman Kupa, som kom förra året, återkommer Marie Norin nu till poesin.

"Att jag om morgnarna vaknar med en akut känsla av död
Var jag fyra fem sex år? Bar du verkligen mig och min ett år äldre bror? Över den vilda flodens forsande inferno? Om man håller kvar näckrosens blomma drar stängeln ner en i svartan.
Då"

Boken innehåller illustrationer av Eva Maria Ern.

Läs mer

Den sammanlagda längden av alla broar som någon gång byggts

Marie Norin, Eva Maria Ern

Den sammanlagda längden av alla broar som någon gång byggts

Om boken

Om bara inte Herr O's radio hade varit så störande. Det uppstår ett missförstånd kring den och sen blir det bara värre. Allt går mot sin upplösning. Marie Norins prosadebut är suggestiv, absurd och (o)roande.

Huvudpersonen bor tillfälligt inhyst hos Madame och hennes hjälpreda herr O i ett hus nära havet. Det är fuktigt, varmt och regnar större delen av tiden. Dimman lägger sig allt tätare kring huset. Den namnlösa huvudpersonen är här för att arbeta och föra samtal med Madame. Det är oerhört viktigt att följa de upplagda rutinerna kring detta. Men herr O har sin radio påskruvad på för hög volym och vid störande tidpunkter. Och varför hörs den bara just i hans rum? När han påpekar detta uppstår ett olyckligt missförstånd. Ett irriterande sår på benet svullnar upp och varar sig. Och sedan blir det bara värre. Han får allt svårare att koncentrera sig. Det regnar ständigt, vätan sipprar in genom ytterväggarna och det kommer en stank av förruttnelse från havet. Det går svamp i benet och radion ställs på på allt högre volym.

Den här berättelsen blir alltmer klaustrofobisk. Allt går mot sin upplösning. Rutinerna rubbas och
kroppen bryts ned. Det är suggestivt, absurdt och (o)roande. Det här är en fantastisk liten bok, en litterär rysare i miniatyr.

Läs mer

Kupa

Marie Norin

Kupa

Om boken

Sorgen är en automat. Du kliver in i den, den är en låda du bäddar med den du ligger i den och håller allting utanför och natten är lång och ingenting når dig och du vet att det går över och du vet att det är annat som ska in eller att du kanske ljuger och du håller med om det och om det kommer nån som säger något du har en fungerande maskin du är långt inne i den det är en tank längst bak där ser de dig inte du kan vara där. Med sin tredje diktsamling befäster Marie Norin sin plats som en av de intressantaste poeterna i sin generation.

Läs mer

Mellan handen och munnen, halsen är en bro, mellan skallen och bröstbenet

Marie Norin

Mellan handen och munnen, halsen är en bro, mellan skallen och bröstbenet

Nyheter

13 september 2018

”Den här diktsamlingen är så bra att jag till en början blir helt stum”

Nyheter