Philippe Claudel

Foto: Francesca Mantovani

Utforska författaren

Philippe Claudel, f. 1962, har återvänt till sin barndomsstad Dombasle-sur-Meurthe-et-Moselle utanför Nancy, efter att ha varit verksam som fransklärare i 15 års tid på olika platser i Frankrike.

Landskapet i regionen Lorraine är alltid mycket närvarande i Claudels böcker och i debutromanen Meuse l’oubli från 1999 spelar floden Meuse en viktig roll. Det var dock med Grå själar (2006) - första delen i en löst sammansatt krigstrilogi - som Claudel fick sitt stora internationella genombrott. Romanen belönades med ett flertal litterära priser och framröstades som årets bästa bok i Frankrike av bokhandlarna, innan den filmatiserades och översattes till trettiotalet språk. Svenska deckarakademin utnämnde Grå själar till bästa utländska deckare 2006.
I den så kallade krigstrilogin ingår också La petite fille de Monsieur Linh och Brodecks rapport. Samtliga tre romaner skildrar olika aspekter på kriget och den mänskliga ondskan. Grå själar tar upp skuldproblematiken och förövarens roll, La petite fille de Monsieur Linh är en fabel om krigstraumat och exilens villkor medan Brodecks rapport gestaltar främlingshatet och massans mekanismer.

Philippe Claudel  är en mångbegåvad författare. I oktober 2008 hade hans teaterpjäs Parle-moi d’amour premiär och i februari samma år visades på Berlinfestivalen hans första långfilm Il y a longtemps que je t'aime med Kristin Scott Thomas och Elsa Zylberstein i huvudrollerna. Hans andra film Tous les soleils gick upp på de franska biograferna 2011. 

I januari 2012 valdes Philippe Claudel in i l’Académie Goncourt där han efterträder Jorge Semprun.

  

Utgivning

Om boken

En fransk filmregissör tillbringar en semester på den indonesiska ön Sulawesi där han får höra talas om Torajafolkets ovanliga begravningsritual. När ett barn dör hos Torajafolket lägger man barnet i ett träd för att detta ska föra barnets själ mot himmelen när det växer. Regissören återvänder till Frankrike och får då veta att hans nära kollega och bäste vän, filmproducenten Eugène är svårt sjuk i cancer. När denne går bort slungar förlusten filmregissören in i en personlig kris och han börjar att se tillbaka på de år han och vännen fick tillsammans, vad de gjorde, vad de diskuterade. Han börjar också ställa sig frågor om livet och döden. För att råda bot på sin sorg påbörjar han arbetet med en dokumentärfilm som ska spegla det västerländska samhällets syn på döden. Han börjar intervjua forskare och filosofer framför kameran, ställer frågor om det uppbrott av den sociala ordningen som ett dödsfall innebär, om de efterlevandes situation och inte minst om den mirakulösa naturkraft som överlevnaden är. Och mitt under arbetet möter han oförmodat kärleken..

Läs mer

Philippe Claudel

Ett år av sorg och kärlek

Om boken

Besk kritik av vårt moderna samhälle, serverad av en av Frankrikes främsta författare.

Utredaren har kallats till Företaget för all mänsklig aktivitet. En självmordsepidemi bland personalen har rapporterats till byråchefen, som nu vill att Utredaren företar en Undersökning, men först måste han bli insläppt hos Företaget - vilket han misslyckas med.

Efter ett resultatlöst irrande i Staden hittar så Utredaren Hoppets hotell, som vid första anblicken verkar nersläckt och övergivet, men visar sig vara öppet. En surmulen nattportier i en jättekvinnas skepnad beslagtar Utredarens id-handlingar och kreditkort samt förhör honom noggrant på hotellets reglementen. Nästa morgon överraskas Utredaren vid frukosten av hundratals Turister som frossar i mat medan han själv får nöja sig med en torr skorpa och surt kaffe. Han blir illamående och rusar in på toaletten, men hamnar på damernas där hotellpolisen anklagar honom för vandalisering och skriver ut en saftig räkning.

Så småningom lyckas Utredaren bli insläppt på Företaget och få träffa en ansvarig chef, som egentligen inte vill besvara några frågor. Utredaren drabbas av tvivel och paranoia och undrar om han inte lockats in i en fälla. Är han nästa offer i Företagets helvetesmaskineri? Består Företagets verksamhet av att beröva människor deras identitet?

I denna allegori som pendlar mellan vanmakten i Kafkas Processen och Aldous Huxleys Du sköna nya värld, absurdismen hos Beckett och humorn i Charlie Chaplins Moderna tider, levererar Philippe Claudel en besk kritik av globaliseringen och dess avarter, marknadens diktatur och Fort Europa.

"Claudel får oss att tänka efter utan att fördenskull kännas betungande. Han ger oss inga svar, och utser inte någon skyldig men är otroligt fascinerande". L´Express

Läs mer

Utredningen

Philippe Claudel

Utredningen

Om boken

En gammal man står i aktern på en båt. I sin famn håller han en lätt resväska och ett nyfött barn, som är ännu lättare än resväskan. Den gamle mannen heter Monsieur Linh. Han är den ende som vet att han heter så, för alla som har vetat det är döda.
Han står i aktern på båten och ser sitt hemland försvinna i fjärran - förfädernas och de döda släktingarnas land - alltmedan barnet i hans famn sover.

Monsieur Linh är en mycket gammal man som tvingats lämna sin krigshärjade hemby i ett land någonstans i Sydostasien. Det enda han får med sig på sin flykt undan kriget är en liten resväska med några avlagda klädesplagg, ett gulnat familjefoto och en näve jord från hembyn. I hans famn vilar en nyfödd flicka vars föräldrar är döda - Monsieur Linh har tagit på sig ansvaret för att rädda henne till ett nytt liv i ett främmande land.

Efter en lång båtresa kommer Monsieur Linh och den lilla flickan till en stor hamnstad någonstans i Europa där klimatet är kyligt och vädret grått. Monsieur Linh hamnar på en flyktingförläggning. Där tycker de andra flyktingarna att Monsieur Linh beter sig konstigt, och de skrattar åt hans tafatthet och sorgsna uppsyn. Varje dag går han till en liten park där han lär känna Monsieur Bark, en man som nyligen förlorat sin hustru och som likt Monsieur Linh befinner sig i ett känslomässigt ingenmansland.
Mellan de två männen uppstår en djup och varm vänskap. Trots att de inte förstår varandras språk upphör de inte att samtala.

Så förflyttas Monsieur Linh till "ett slott i en vacker park", vilket i själva verket är ett hem för senila och där han hålls inspärrad. Monsieur Linh rymmer sin väg för att hinna till ett möte med Monsieur Bark. Upplösningen på denna berättelse om landsflyktens fasor, krigstraumat och utanförskapet, blir omskakande.


Läs mer

Monsieur Linh och den lilla flickan

Philippe Claudel

Monsieur Linh och den lilla flickan

Om boken

"Jag heter Brodeck och jag har ingen del i det här. Jag vill gärna få det sagt. Jag har inget gjort, och när jag fick veta vad som inträffat skulle jag ha kunnat tiga, men de bad mig berätta. De tvingade mig, de flesta hade nävarna knutna eller händerna i fickorna. 'Du kan ju skriva', sa de."

Brodecks uppgift här i livet består i att rapportera om fauna och flora, om årstiderna och viltet, vattenståndet i floden Staubi, om snödjup och regnmängder, ett arbete som inte har någon betydelse för den myndighet han skickar rapporterna till.
Hur som helst ligger Myndigheten mycket långt bort, på flera dagsresors avstånd från den avkrok där Brodeck lever och verkar. Han vet inte ens om rapporterna kommer fram eller om de alls blir lästa. Efter kriget fungerar inte posten som förr, det kommer att ta lång tid innan saker och ting återgår till det normala.
Särskilt inte efter det som inträffade på Schloss värdshus för ungefär tre månader sedan, det som byborna på sin dialekt kallar för De Ereigniës, den så kallade incidenten. Den kväll då främlingen i byn, mötte döden.
Brodeck skrider till verket med sedvanlig noggrannhet och flit. Han tänker inte utelämna något i sin rapport. Allt ska med. Allt han sett och hört. Även om de övriga byborna inte står ut med att höra sanningen.
"Vad ska det tjäna till?" frågar byborna Brodeck. "Vad spelar det för roll att ytterligare en man dött, det dog ju så många under kriget. Du behöver ju rapportera händelsen, inte ta med en massa onödiga detaljer." Brodeck förstår undertonen i varningarna.
Hålla sig till saken, inte söka efter det outsägliga, det som inte syns, det är Brodecks uppdrag den här gången, ändå gör han det motsatta och svävar plötsligt själv i livsfara.
I denna poetiskt suggestiva allegori över krigets fasor och människans ondska firar Philippe Claudels prosa stora triumfer.

Läs mer

Brodecks rapport

Philippe Claudel

Brodecks rapport

Om boken

Grå själar är en mörk, vacker och gripande berättelse om brott och skuld och moral som kan föra tankarna till Torgny Lindgren såtillvida att idéinnehållet finns inbäddat i en mycket konkret, en smula bondsk gestaltning som är både grovkornig och poetisk på samma gång, och väldigt läsbar.

Handlingen utspelas i en liten östfransk stad under första världskriget och berättas många år senare av den polis som utredde mordet på en 10-årig flicka. Den lilla staden ligger bara några kilometer från fronten, kanonmullret ackompanjerar det dagliga livet i stan, och medan polismannen - som också är romanens berättare - försöker finna en mördare dör hans landsmän i tusental i skyttegravarna en bit bort. Så småningom grips ett par desertörer för dådet, sannolikt oskyldiga, för att samhällsordningen kräver att en skyldig ska straffas.


Läs mer

Grå själar

Philippe Claudel

Grå själar