Nyklassicismen i Sverige

Under 1600-talet drogs Sverige alltmer in i det politiska skeendet ute i Europa och kom samtidigt att i hög grad ta delav det rika kulturliv som blomstrade i länder som Frankrike, Holland, Tyskland och Italien. För att kulturellt manifestera den nyvunna svenska stormaktsställningen uppfördes praktfulla slott och anlades trädgårdsanläggningar helt efter internationellt mönster. Då det svenska stormaktsväldet föll samman i början av 1700-talet kom Sverige under Frihetstiden att hävda sin ställning som kulturnation främst inom vetenskapen, men även inom arkitektur- och inredningskonsten uppbjöd man alla sina krafter för att hålla jämna steg med den senaste utvecklingen i Europa. Med en kraftansträngning fullbordadesdet kungliga slottet i Stockholm som uppvisar något av det bästa som överhuvudtaget skapades vid denna tid. Samtidigt byggdes och inreddes hus som i all sin anspråkslöshet ändå ger ett rörande exempel på hur man även då de ekonomiska möjligheterna var små sökte efterlikna de stora förebilderna så gott sig göras lät. Barock och rokoko i Sverige 1650-1770 beskriver ett urval av de vackraste och mest välbevarade slott och herrgårdar i landet: storslagna kungliga slott som Stockholms slott och Drottningholm med sin världsberömda slottsteater, men även enklare miljöer som Linnés Hammarby. Boken behandlar byggnadernas arkitektur i ett historiskt perspektiv och framförallt de många välbevarade interiörer som överlevt. Vi möter också några av tidens stora kulturpersonligheter, som riksänkedrottning Hedvig Eleonora, drottning Lovisa Ulrika, Carl Gustaf Tessin och Carl von Linné.