Lars-Olof Larsson
Utforska författaren
Lars-Olof Larsson var professor och historiker. Han var en av landets främsta kännare av medeltidens och Vasatidens historia. Han var verksam vid Lunds universitet 1964-1970 och vid Högskola i Växjö 1970-94, fram till sin pensionering 1995.
Lars-Olof Larsson publicerade ett flertal vetenskapliga och populärvetenskapliga verk och bidrog med ett stort antal artiklar om senmedeltidens och Vasatidens historia till Nationalencyklopedin . År 2002 fick han Augustpriset för bästa fackbok med boken Gustav Vasa - Landsfader eller tyrann?. Hösten 2005 är han aktuell med boken Arvet efter Gustav Vasa - Berättelsen om fyra kungar och ett rike.
Några pressröster om Kalmarunionens tid: "Som populärvetenskaplig prestation tillhör boken något av det bästa man kan finna på den svenska bokmarknaden. Författaren kombinerar litterär lättillgänglighet med forskningsanalytisk skärpa."
(Dick Harrison, Sydsvenska Dagbladet)
"Man läser med den språkglädje som en god roman kan ge, men det är hela tiden en skicklig vetenskapsman som berättar det är imponerande!"
(Jean Bolinder, Skånska Dagbladet)
"... Kalmarunionens tid tycks mig vara årets främsta prestation inom genren populärhistoria: språklig finess, internationell utblick, genomtänkt persongestaltning."
(Anders Björnsson,, Svenska dagbladet)
Utgivning
Om boken
Lars-Olof Larsson riktar här sökarljuset mot enskilda gestalter som börjar sitt liv på samhällets nedersta trappsteg. Många slutar i namnlösa massgravar på främmande mark, medan andra kämpar vidare mot ära och berömmelse.
I berättelsen marscherar tre generationer Stålhammar mot evigheten, flertalet i spetsen för hela eller delar av Smålands blodstänkta kavalleriregemente. Vid sin sida har de tidvis hela den svenska armén, ledd av sina konungar från Gustav II Adolf till Karl XII, alla verksamma i ett rike under ständig, tidvis våldsam, förändring på strängt taget alla plan.
Stålhammars agerar samtidigt i sin egen lilla värld, bland gemena soldater, rusthållare och vanliga bönder med en daglig kamp för brödfödan i bondeårets långsamt rullande hjul. Relationen mellan den förment "stora historien" och "den lilla" är ett bärande tema i boken.
Boken tar alltså upp en rad övergripande problem och företeelser i stormaktstidens Sverige: Möjligheterna till socialt avancemang för "brava karlar", också från lägre samhällsskikt; de återkommande krigens problematik, både för folk i gemen och för kvinnorna därhemma, när krigen tvang dem att vara såväl en "stolpe i hushållet" som att ta hand om både ekonomi och underlydande, att reellt bli familjens "husbonde".
Läs mer
Lars-Olof Larsson
På marsch mot evigheten
Om boken
Alla sönerna hade ett häftigt humör, de var misstänksamma och grymma. Flera av sönerna visade tecken på psykisk sjukdom. Erik och den yngre brodern Magnus gjorde det och fråntogs både titel och egendom. En som inte uppvisade direkt sjukliga drag var Johan III. Under hans tid var det den religiösa konflikten som stod i centrum, och sonen Sigismund ställde den på sin spets. Efter Johans död utmanade hertig Karl brorsonen Sigismunds auktoritet och lät en riksdag hylla sig som riks-föreståndare. Motsättningarna ledde till inbördeskrig 1597, Sigismunds avsättning två år senare och blodiga uppgörelser med dennes anhängare.
Arvet efter Gustav Vasa är den avslutande delen i en välskriven och imponerande trilogi som inleddes med Kalmarunionens tid (1997) och därefter kom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (2002). De tre delarna är fristående men ger en kronologisk och problemorienterad översikt över svensk historia under ett kvarts millennium infogad i en vidare europeisk kontext, från drottning Margaretas nordiska union till Gustav II Adolfs trontillträde.
Läs mer
Lars-Olof Larsson
Arvet efter Gustav Vasa
Om boken
Läs mer
Lars-Olof Larsson
Gustav Vasa
