På marsch mot evigheten

Författare

Lars-Olof Larsson

På marsch mot evigheten

2007-08-29

Svenska

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Författare

Publiceringsdatum

2007-08-29

Kategori

Historia

Bokinformation

Språk

Svenska

Originalspråk

Svenska

Format

Inbunden

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789151849652

Antal Sidor

384

Vikt (kg)

0.793

Ryggbredd (mm)

34

Höjd (mm)

233

Bredd (mm)

162

Böcker av författaren

Om boken

Skeendet är här förlagt till stormaktstiden och dess efterspel, belyst genom ett antal livsöden inom en nyadlad småländsk krigarsläkt, Stålhammar. Tidsmässigt börjar berättelsen där Lars-Olof Larssons senaste bok, Arvet efter Gustav Vasa, slutar (1612).

Lars-Olof Larsson riktar här sökarljuset mot enskilda gestalter som börjar sitt liv på samhällets nedersta trappsteg. Många slutar i namnlösa massgravar på främmande mark, medan andra kämpar vidare mot ära och berömmelse.
I berättelsen marscherar tre generationer Stålhammar mot evigheten, flertalet i spetsen för hela eller delar av Smålands blodstänkta kavalleriregemente. Vid sin sida har de tidvis hela den svenska armén, ledd av sina konungar från Gustav II Adolf till Karl XII, alla verksamma i ett rike under ständig, tidvis våldsam, förändring på strängt taget alla plan.
Stålhammars agerar samtidigt i sin egen lilla värld, bland gemena soldater, rusthållare och vanliga bönder med en daglig kamp för brödfödan i bondeårets långsamt rullande hjul. Relationen mellan den förment "stora historien" och "den lilla" är ett bärande tema i boken.
Boken tar alltså upp en rad övergripande problem och företeelser i stormaktstidens Sverige: Möjligheterna till socialt avancemang för "brava karlar", också från lägre samhällsskikt; de återkommande krigens problematik, både för folk i gemen och för kvinnorna därhemma, när krigen tvang dem att vara såväl en "stolpe i hushållet" som att ta hand om både ekonomi och underlydande, att reellt bli familjens "husbonde".

Läs mer

Lars-Olof Larsson

På marsch mot evigheten

Om boken

Vasasönernas tid var en krigisk period. Under de 50 år som de regerade var det krig under 40! Även inom riket var det en dramatisk tid. Gustav Vasa hade i sitt testamente dikterat villkoren för arvtagarna. Varför det hela inte utföll riktigt så som han hade avsett är en av många frågeställningar som löper genom hela berättelsen, alltifrån Erik XIV:s trontillträde till Karl IX:s död 1611. Det handlade om fyra makthungriga "renässanskungar", varav två blev avsatta efter inbördeskrig. Det var dessutom en tid då arvfurstar med egna hertigdömen och ett stort mått av självständighet komplicerar bilden långt mer än när den första Vasakungen formerade sin politiska agenda.

Alla sönerna hade ett häftigt humör, de var misstänksamma och grymma. Flera av sönerna visade tecken på psykisk sjukdom. Erik och den yngre brodern Magnus gjorde det och fråntogs både titel och egendom. En som inte uppvisade direkt sjukliga drag var Johan III. Under hans tid var det den religiösa konflikten som stod i centrum, och sonen Sigismund ställde den på sin spets. Efter Johans död utmanade hertig Karl brorsonen Sigismunds auktoritet och lät en riksdag hylla sig som riks-föreståndare. Motsättningarna ledde till inbördeskrig 1597, Sigismunds avsättning två år senare och blodiga uppgörelser med dennes anhängare.

Arvet efter Gustav Vasa är den avslutande delen i en välskriven och imponerande trilogi som inleddes med Kalmarunionens tid (1997) och därefter kom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (2002). De tre delarna är fristående men ger en kronologisk och problemorienterad översikt över svensk historia under ett kvarts millennium infogad i en vidare europeisk kontext, från drottning Margaretas nordiska union till Gustav II Adolfs trontillträde.

Läs mer

Arvet efter Gustav Vasa

Lars-Olof Larsson

Arvet efter Gustav Vasa

Nyheter

Foto: Björn Larsson

14 april 2020

Till minne av Lars-Olof Larsson

Nyheter