Kjell Espmark

I denna volym samlar vi tre diktsamlingar som alla innehåller den rolldiktning som Kjell Espmark gjort till sin främsta lyriska gren. Volymen inleds med Vintergata (2007) och Den inre rymden (2014). Den nyskrivna diktsamlingen En sky av vittnen, utgör den sista tredjedelen i denna samlingsvolym under rubriken Låna mig din röst.

Skapelsen är ännu ofullbordad.
Och det är er den hoppas på.

De orden vill en av gestalterna i Kjell Espmarks nya diktsamling Skapelsen viska i sina efterkommandes drömmar. Tillsammans med några kända röster ur dödsriket Sapfo, Paul Celan, Alan Turing är han en av de många anonyma som talar ur krig, flykt och förföljelse.

Skapelsen är ett återkommande motiv i Kjell Espmarks författarskap med profeten Hesekiels ord: Blås på dessa dräpta och ge dem liv! Den nya boken samlar upp trådarna i Espmarks poetiska verk.

I vargtimmen skulle kunna ställas vid sidan av min föregående bok, Minnena ljuger. Där prövade jag mina minnesbilder i syfte att visa hur vårt medvetande förvandlar sådana bilder till de myter vi behöver i vår fortsatta tillvaro.

Nu gäller det en motsvarande rannsakan av de sanningar eller myter man låtit forma sitt liv. Flera personer, framför allt min mor och min far, kommer också tillbaka ur sitt skuggrike för att gå till rätta med de bilder jag gett av dem i mina minnen. Det rör sig om anteckningar från min gamla gotlandsgård Petsarve, en prövning i vargtimmens obevekliga ljus av de bärande tankarna i min tillvaro, både den nuvarande och den som passerat. Men också bygdens liv tränger sig på. Styckena interfolieras av dikter där förlorade röster kommer till tals, på samma sätt som i min samling Vintergata.

Kjell Espmark

När Kjell Espmark nu återkommer med en ny diktsamling gör han det mot fonden av tusentals år av människoöden och litterär tradition. Etthundra dikter om människor från antik tid och in i vår.

Den grekiska antologin (Anthologia Graeca) sammanställdes på niohundratalet, men har rötter i antik tid. Det är en samling dikter som går tillbaka till 600-talet före Kristus, en samling där kristen dikt samsas med erotisk vers från antiken. Många av dikterna är gravdikter, där de döda själva vänder sig till de levande.
Den grekiska antologin inspirerade bland andra den amerikanska författaren Edgar Lee Masters till hans berömda Spoon River Antohology, där en rad fiktiva jag, som ligger i sina gravar på en kyrkogård i Spoon River, berättar om sina liv.

På ett liknande sätt har Kjell Espmark låtit sig inspireras av den grekiska antologin. I etthundra dikter berättar han om mänskligt liv från civilisationens gryning och in i vår tid, till regnskogsskövlingens och den moderna terrorismens tid. Det är dikter som envist försöker teckna konturerna av den ensamma människan, plågad av krig och hänsynslösa överheter. Hundra "jag" talar till oss från andra sidan graven, inte sällan om hur våldet ryckt bort dem i förtid. Som hundra stjärnor lyser de sina ensamma sken.
Vintergata är på många sätt en summering av Kjell Espmarks lyriska författarskap, en diktsamling som han varit på väg mot länge, som han skriver i efterordet.

I sin memoarbok Ute i livet berättar Per Wästberg om ett telefonsamtal med Olof Lagercrantz som just lagts in på thoraxavdelningen på Karolinska sjukhuset: Han hade begärt allmän sal för att hålla kontakt med mänskligheten, nu hamnade hans ärkefiende Lars Gyllensten i sängen intill. Olof föreslog att de skulle glömma sina konflikter och på nytt bli vänner. Gyllensten, långsinnast av människor, vägrade.

Det är utgångspunkten för detta tidlösa samtal. Vi vet inte hur dialogen i verkligheten utvecklades. Både med hänsyn till den osäkerheten och av önskan att inte binda stycket till just Lagercrantz och Gyllensten har jag gett figurerna nya namn, hämtade från två bifigurer i Hamlet (tidigare utnyttjade i teatersammanhang). Samtalet går dock tillbaka på de idéer och erfarenheter som de båda kontrahenterna i verkligheten var bärare av. Replikerna kunde ha fällts.

Men tanken är att de båda antagonisterna ska företräda ideologier och hållningar utöver deras personliga bakgrund. Deras konfrontation gör anspråk på en vidare giltighet än ett gräl på det privata planet.

En fransk vetenskapsman sänds under 1700-talet för att utforska Thule, ett land utan historia men med anspråk på att utgöra en moralisk stormakt den största exportvaran är soltorkat samvete. Till egenheterna hör två heliga vattendrag där det ena förvandlar svart till vitt, det andra vitt till svart. Den ganska cyniske besökaren drabbas här av en kärlek som förändrar honom i grunden.

Från Marx möten med sina sentida »bastarder« till Wiesenthals förhör med Heydrich, Förintelsens arkitekt
- nio pjäser som söker ett alternativ till den realistiska teatertraditionen.

Nobelpriset i litteratur har en stor genomslagskraft. Varje års prisbeslut föregås av spekulationer och följs av kommentarer, inte sällan på högsta nivå. Nu har det kommit ut en spansk version av Svenska Akademiens bok om Nobelpriset i litteratur.

Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. En viktig fråga som tas upp är också hur kriterierna för Svenska Akademiens bedömning av kandidaterna har växlat mellan olika perioder. Avslutningsvis ges en fullständig pristagarförteckning, med Akademiens officiella prismotiveringar.

Boken är i högsta grad intressant för alla i den spanskpråkiga världen som vill veta mer om Svenska Akademiens arbete med Nobelpriset i litteratur. I den kan man bland annat få veta mer om hur det gick till när Akademien beslöt utdela priset till José Echegaray, Jacinto Benavente, Gabriela Mistral, Juan Ramón Jiménez, Miguel Ángel Asturias, Pablo Neruda, Vicente Aleixandre, Gabriel García Márquez, Camilo José Cela och Octavio Paz.

En Español

El premio Nobel de Literatura tiene un gran impacto mediático. Cada año la decisión es precedida por multiples especulaciones y seguida de una gran diversidad de comentarios a todos los niveles. Ahora se ha publicado una versión traducida del libro de la Academia Sueca sobre el premio Nobel de Literatura. En él se trata entre otras cosas: el testamento de Alfred Nobel, los estatutos de la Fundación Nobel, el procedimiento sobre la elección del premiado, las motivaciones por las cuales ha sido elegido, asi como también la entrega en sí del premio y de los demás acontecimientos alrededor del premio Nobel de Literatura. Una pregunta importante a la cual se hace referencia son los criterios de la Academia Sueca para la evaluación del futuro ganador, los cuales han ido cambiando poco a poco en diferentes periodos. Al final de este pequeño libro se detalla una lista completa con los nombres de los laureados y sus correspondientes motivaciones del premio Nobel de Literatura.

El libro es en primer lugar interesante para todos los castellano parlantes del mundo que quieran saber más sobre el trabajo de la Academia Sueca en relación con el premio Nobel de Literatura. En él entre otras cosas se puede leer sobre el procedimiento seguido cuando eligieron a José Echegaray, Jacinto Benavente, Gabriela Mistral, Juan Ramón Jiménez, Miguel Ángel Asturias, Pablo Neruda, Vicente Aleixandre, Gabriel García Márquez, Camilo José Cela y Octavio Paz.