Gunilla Thorgren
Foto: Anna-Lena Ahlström
Utforska författaren
Gunilla Thorgren var under många år redaktör för den socialpolitiska tidskriften Pockettidningen R, senare också statssekreterare i Kulturdepartementet, och har skrivit boken Grupp 8 & jag om det tidiga sjuttiotalets kvinnorörelse. Hennes senaste bok Ottar och kärleken (2011), en biografi över Elise Ottesen-Jensen, blev synnerligen kritikerrosad.
Utgivning
Om boken
Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter antogs 1789 under franska revolutionen. Den gällde dock bara männen. Kvinnorna lämnades fortsatt ofria.
Olympe de Gouges, ung änka och ensamstående mamma, självlärd författare, dramatiker och debattör var mäkta upprörd över denna orättvisa. Hon skickade 1791 in ett kompletterande förslag till Frankrikes nationalförsamling: Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter.Olympe de Gouges engagemang under franska revolutionen är enastående. Hon skrev pjäser, romaner, essäer och mängder av politiska pamfletter. Hon fanns med i upplysningens innersta krets. Hon var pionjär som feminist, antirasist och antivåldsaktivist.I över tvåhundra år har hon varit marginaliserad i historieskrivningen. Avfärdad av sina vedersakare som en omoralisk kurtisan och knäpp.Men vem var hon egentligen? Vad gjorde hon för avtryck i denna Europas numera mytomspunna borgerliga revolution? Hur påverkade hon andra kvinnors engagemang under den här tiden?Gunilla Thorgren, själv en feministisk pionjär med bakgrund i Grupp 8, berättar om en kvinna som på flera sätt påminner om 1970-talets feminister. En idealistiskt driven och totalt orädd kvinna som var långt före sin tid och drevs av en övertygelse som kostade henne livet.Den 3 november 1793 giljotinerades Olympe de Gouges, som första kvinna efter drottningen Marie-Antoinette, på Place de la Revolution i Paris. Innan bilan föll ropade hon: ”Min röst kommer att höras från djupet av min grav”.Tack vare Franska revolutionens rebell får vi nu också höra hennes röst.
Olympe de Gouges, ung änka och ensamstående mamma, självlärd författare, dramatiker och debattör var mäkta upprörd över denna orättvisa. Hon skickade 1791 in ett kompletterande förslag till Frankrikes nationalförsamling: Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter.Olympe de Gouges engagemang under franska revolutionen är enastående. Hon skrev pjäser, romaner, essäer och mängder av politiska pamfletter. Hon fanns med i upplysningens innersta krets. Hon var pionjär som feminist, antirasist och antivåldsaktivist.I över tvåhundra år har hon varit marginaliserad i historieskrivningen. Avfärdad av sina vedersakare som en omoralisk kurtisan och knäpp.Men vem var hon egentligen? Vad gjorde hon för avtryck i denna Europas numera mytomspunna borgerliga revolution? Hur påverkade hon andra kvinnors engagemang under den här tiden?Gunilla Thorgren, själv en feministisk pionjär med bakgrund i Grupp 8, berättar om en kvinna som på flera sätt påminner om 1970-talets feminister. En idealistiskt driven och totalt orädd kvinna som var långt före sin tid och drevs av en övertygelse som kostade henne livet.Den 3 november 1793 giljotinerades Olympe de Gouges, som första kvinna efter drottningen Marie-Antoinette, på Place de la Revolution i Paris. Innan bilan föll ropade hon: ”Min röst kommer att höras från djupet av min grav”.Tack vare Franska revolutionens rebell får vi nu också höra hennes röst.
Läs mer
Gunilla Thorgren
Franska revolutionens rebell
Om boken
Guds olydiga revben är en högst personlig idéhistorisk resa från antiken och Bibeln som slutar med Martin Luther. Under resans gång med början i Gamla testamentets berättelser om våldtäkter, kvinnoförakt, lydnadskrav och skambeläggning till Nya testamentets förminskning av kvinnan.
Dock inte Jesus. Finns det två kristendomar?
Med hjälp av feministisk forskning har författaren hittat Jesu sju kvinnliga lärjungar, en våldtagen jungfru Maria, dagen när påven Gregorius förvandlade Jesu främsta lärjunge Maria från Magdala till hora, en Jesusrörelse som bestod av många prostituerade, kvinnliga mystiker som formulerade en feminin gudom och en levande kvinnorörelse under medeltiden som verkade och växte runt om i Europa.
Martin Luther, vars reformation nu firas runt om i världen, uteslöt kvinnan från sina frihetsideal. Hennes enda uppgift: att lyda mannen och föda barn. Den kristna idétraditionen lever starkt i det svenska samhället än i dag.
Dock inte Jesus. Finns det två kristendomar?
Med hjälp av feministisk forskning har författaren hittat Jesu sju kvinnliga lärjungar, en våldtagen jungfru Maria, dagen när påven Gregorius förvandlade Jesu främsta lärjunge Maria från Magdala till hora, en Jesusrörelse som bestod av många prostituerade, kvinnliga mystiker som formulerade en feminin gudom och en levande kvinnorörelse under medeltiden som verkade och växte runt om i Europa.
Martin Luther, vars reformation nu firas runt om i världen, uteslöt kvinnan från sina frihetsideal. Hennes enda uppgift: att lyda mannen och föda barn. Den kristna idétraditionen lever starkt i det svenska samhället än i dag.
Läs mer
Gunilla Thorgren
Guds olydiga revben
Om boken
Nu kommer den stora biografin över en svensk kvinnolegend - Elise Ottesen-Jensen. Hon blev en mytisk centralgestalt inom sexualpolitiken, en ung norska som i kamp med fördomar, sexualskräck och diskriminerande lagar bröt nya vägar och förvandlade Sverige.
Gunilla Thorgrens biografi beskriver en orättvist bortglömd person inom den svenska feminismen, men också en makalös och än i dag kontroversiell gestalt i den svenska sexualpolitiska nittonhundratalshistorien. Född i Stavanger lämnade hon tidigt det högkyrkliga hemmet, sökte sig till arbetarrörelsen och blev journalist. Hon mötte den av polisen eftersökte svenske syndikalistiske agitatorn Albert Jensen, flydde med honom till Danmark under första världskriget, utvisades till Sverige, och inledde där vid tjugotalets början arbetet med att organisera svenska kvinnor i den syndikalistiska rörelsen.
Tillsammans med Moa Martinson utvecklade hon kvinnosidan i Arbetaren till ett feministiskt kamporgan. 1926 - fyrtio år gammal - påbörjade hon sitt sexualupplysningsarbete. Hon reste landet runt, agiterade för en förändrad lagstiftning, och lärde kvinnorna att använda preventivmedel. 1933 startade hon RFSU.
I kampen för att ge kvinnor rätt att bestämma över sin egen kropp - rätt till preventivmedel, rätt till abort - gjorde Ottar avgörande insatser för det svenska samhällets utveckling. Otaliga människor kunde tacka henne för ett lyckligare och mindre ångestladdat sexualliv. Privat drabbades hon dock av smärtsamma katastrofer, hon mötte den stora livsavgörande kärleken, och sveks av den. Biografin avtäcker en central del av den svenska nittonhundratalshistorien.
Gunilla Thorgrens biografi beskriver en orättvist bortglömd person inom den svenska feminismen, men också en makalös och än i dag kontroversiell gestalt i den svenska sexualpolitiska nittonhundratalshistorien. Född i Stavanger lämnade hon tidigt det högkyrkliga hemmet, sökte sig till arbetarrörelsen och blev journalist. Hon mötte den av polisen eftersökte svenske syndikalistiske agitatorn Albert Jensen, flydde med honom till Danmark under första världskriget, utvisades till Sverige, och inledde där vid tjugotalets början arbetet med att organisera svenska kvinnor i den syndikalistiska rörelsen.
Tillsammans med Moa Martinson utvecklade hon kvinnosidan i Arbetaren till ett feministiskt kamporgan. 1926 - fyrtio år gammal - påbörjade hon sitt sexualupplysningsarbete. Hon reste landet runt, agiterade för en förändrad lagstiftning, och lärde kvinnorna att använda preventivmedel. 1933 startade hon RFSU.
I kampen för att ge kvinnor rätt att bestämma över sin egen kropp - rätt till preventivmedel, rätt till abort - gjorde Ottar avgörande insatser för det svenska samhällets utveckling. Otaliga människor kunde tacka henne för ett lyckligare och mindre ångestladdat sexualliv. Privat drabbades hon dock av smärtsamma katastrofer, hon mötte den stora livsavgörande kärleken, och sveks av den. Biografin avtäcker en central del av den svenska nittonhundratalshistorien.
Läs mer
Gunilla Thorgren
Ottar och kärleken
Om boken
"När jag tänker tillbaka på mig själv då, 1964, infinner sig en känsla av totalt främlingskap. Kan det ha varit jag? Var jag helt galen? Modig? Eller bara omdömeslös?"
Så skriver Gunilla Thorgren i början av sin berättelse om sitt eget liv i ljuset av den nya svenska kvinnorörelsen.
Hon var en av de första kvinnorna i Grupp 8, hon skrev i Kvinnobulletinen, var aktiv i musikrörelsen och kom in i kulturpolitiken. Hon berättar om sitt liv som ensamstående mamma till tre barn, om morfar och mormor och deras djupa förankring i den traditionella arbetarrörelsen med sitt konservativa kvinnoideal. Hon skildrar Grupp 8:s vilda aktioner och hårda strider och den långa, mödosamma kampen för att förändra socialdemokratin. Det är en skildring inifrån av det som kallats en revolution på svenska: kvinnornas revolution.
Så skriver Gunilla Thorgren i början av sin berättelse om sitt eget liv i ljuset av den nya svenska kvinnorörelsen.
Hon var en av de första kvinnorna i Grupp 8, hon skrev i Kvinnobulletinen, var aktiv i musikrörelsen och kom in i kulturpolitiken. Hon berättar om sitt liv som ensamstående mamma till tre barn, om morfar och mormor och deras djupa förankring i den traditionella arbetarrörelsen med sitt konservativa kvinnoideal. Hon skildrar Grupp 8:s vilda aktioner och hårda strider och den långa, mödosamma kampen för att förändra socialdemokratin. Det är en skildring inifrån av det som kallats en revolution på svenska: kvinnornas revolution.
Läs mer
Gunilla Thorgren
Grupp 8 och jag
Recensioner
”Gunilla Thorgrens bok är viktig genom sin ambition att gå till botten med de idéhistoriska traditionerna bakom åtminstone en central aspekt på hur en fortvarande misogyni vuxit fram och traderats genom historien.”