Det här är en bok om människan och demokratin. I centrum står den italienska filosofen och anarkisten Gramsci. Hans "Brev från fängelset" kom att spela en stor roll för efterkrigstidens vänsterintellektuella. Nu är han åter aktuell.

Anders Ehnmark:
"Då 1900-talet var som värst satt Antonio Gramsci i en fängelsecell i Syditalien och skrev om ljuset. Han tyckte sig se det.
Hans berömmelse vilar på de anteckningar han förde då, 32 skrivböcker med lugn och tunn stil, något vänsterlutad. Han kom från en avkrok på Sardinien men hade en huvudroll i 1920-talets arbetarkamp i Turin, just före fascismen, greps och tillbringade sina sista elva år i fängelse. Slutsatserna drar han där.
Hans stil är lätt och skarp. Oordning råder. Tankarna får ha sin gång. Efter hand samlar han upp dem och gör små essäer. Man kan komma fram till ganska olika förståelse av vad han vill säga. Det finns dock något genomgående: när det är som mörkast - han sitter i Mussolinis fängelse och allt går åt helvete - söker han ljuset. Han vet att det finns. Ett uttryck han använder är campo di possibilità, möjligheternas fält. Han söker de gömda möjligheterna. Det för honom ganska långt.
Många tankar måste överges, finner han. Historien har ingen intrig. Människan tänker inte klassens tankar. Hon tänker själv. I en sarkastisk och nästan upprymd uppgörelse med stalinismens tänkesätt kommer han fram till sin första slutsats: socialism är demokrati, inget annat. Det sker i ett infallsrikt samtal med Machiavelli. En glömd tradition, republikanismen, går i dagen som vissa afrikanska floder vilka under torrtiden rinner vidare under sig själva.
Nu då det också här är torrtid i det radikala tänkandet har Gramsci något att säga oss. Vivere civile, medborgerligt liv, lyder Machiavellis förslag. Gramsci utvecklar det till en modern republikanism."

För generationer av svenskar var Erik Gustaf Geijer den store nationalskalden Men det är en annan Geijer vi möter i Anders Ehnmarks Minnets hemlighet. Det är Geijer som republikan,demokrat, en europeisk intellektuell. Det är samtidshistorikern som från sitt örnnäste i Uppsala, bredvid Carolina Rediviva, spejar ut över ett oroligt Europa, där industrialismen just brutit in, och försöker tyda tidens tecken. Geijer låter oss känna den nya moderna tiden och de förhoppningar som då fanns, men han ger oss perspektiv på vår tid. Modernitetens kärna var föreställningen om en öppen framtid, som människorna kunde råda över. Samlade på torget kunde medborgarna, i intensiva diskussioner med varandra, komma fram till vad som var rätt och fel och på så sätt bestämma över sitt eget öde. I en föreläsning våren 1842 säger Geijer att minnets hemlighet är att det förflutna inte lämnar oss. Över stora avstånd säger han oss något om vad vi glömt.

Slottet (1990) är en essä om den franske samhälls tänkaren Alexis de Toqueville. Anders Ehnmark läser hans texter om revolutionerna i Nordamerika och Europa och leds mot en oundviklig fråga: Kan det finnas frihet utan befrielse?

Maktens hemligheter (1986) är en essä om det moderna politiska tänkandets portalfigur Niccolò Machiavelli och hans tankar om makt i förhållande till befrielse och frihet - två stora projekt som ofta blir förväxlade med varandra, alltid med katastrofala följder.