Tjerkassy '44

Författare

Niklas Zetterling

Anders Frankson

Översättare

Thomas Roth

Tjerkassy '44

2006-07-19

Svenska

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Författare

Publiceringsdatum

2006-07-19

Översättare

Thomas Roth

Kategori

Historia

Bokinformation

Språk

Svenska

Originalspråk

Svenska

Format

Inbunden, Storpocket

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789113013893

Antal Sidor

357

Vikt (kg)

0.718

Ryggbredd (mm)

30

Höjd (mm)

228

Bredd (mm)

150

Böcker av författaren

Om boken

Kampen om Stilla havet var det mest omfattande och kostsamma sjökrig som utkämpats. Den kejserliga japanska flottan ryckte åt sig initiativet inledningsvis, men gradvis kom de att möta allt starkare amerikanskt motstånd. Slaget vid Midway är den mest kända drabbningen och har utpekats som vändpunkt men flera andra dramatiska sjöslag skildras i denna bok, där de två japanska hangarfartygen Shokaku och Zuikaku står i centrum.

Männen som befann sig i stridszonen i Stilla havet utkämpade en kamp där man ofta saknade erfarenheter att förlita sig på. I Korallhavet nordost om Australien utkämpades historiens första hangarfartygsslag, där hangarfartygen Shokaku och Zuikaku stred mot Lexington och Yorktown. Vi får följa piloterna som förgäves sökte efter motståndarens huvudstyrka, männen ombord på hangarfartygen som bevittnade flyganfallen och upplevde när bomberna träffade. Många misstag och felbedömningar gjordes, eftersom ingen hade varit med om ett sådant slag tidigare. Under kriget i Stilla havet skedde en snabb utveckling. Läsaren får följa kombattanternas ansträngningar att anpassa sig till förändringarna. Kriget till havs, där hangarfartyg opererade med de senaste flygplansmodellerna och nyutvecklad radar, var beroende av sin tids mest avancerade teknik. Människornas roll var trots detta stor.

Boken skildrar flera människöden, som utspelade sig på de två hangarfartygen, baserat på dagböcker, brev, intervjuer med krigsveteraner, arkivmaterial och mycket annat. Läsaren får följa skeppsläkare, piloter, radaroperatörer och många andra individer. Författarna sätter in personer i det större sammanhang som kriget utgjorde, där frågor som kamikazeförbandens tillkomst, kampviljan mot den amerikanska övermakten, fältbordeller och de strategiska övervägandena diskuteras.

Läs mer

Dan Öberg, Niklas Zetterling

Kampen om Stilla havet

Om boken

Om något enskilt slag under andra världskriget kan betecknas som avgörande bör det rätteligen vara slaget om Moskva. De händelser som därefter följde kan betraktas som steg längs en redan utstakad väg.

Före slaget om Moskva hade den tyska armén en lång rad segrar. När den hejdades i december 1941 var det första gången som Hitler tvingades avbryta en för honom betydelsefull offensiv. Slaget om Storbritannien sommaren 1940 hade visserligen varit en motgång, men Hitler hade aldrig engagerat sig särskilt mycket i det företaget. Anfallet mot Sovjetunionen var däremot något av kulmen på hans karriär och när detta misslyckades utanför Moskvas portar var det ett långt svårare nederlag.

Det är naturligtvis svårt att otvetydigt bestämma vilket som är det största slaget i historien, men få, om ens något, kan mäta sig med slaget om Moskva. Det nederlag som de sovjetiska förbanden tillfogades i slagets inledningsskede saknar motstycke i historien.

Så svåra förluster har aldrig drabbat en stor militär styrka på så kort tid, som den katastrof som drabbade de sovjetiska försvararna de två första oktoberveckorna 1941. Panik uppstod i den sovjetiska huvudstaden, men regnväder förvandlade vägarna mot Moskva till lervälling. Det gav Stalin tid att mobilisera förstärkningar, samtidigt som tyskarna fick stora svårigheter att föra fram bensin, ammunition och andra förnödenheter. Trots det valde tyskarna att pressa sig fram mot Moskva och i början av december hade de nått dess utkanter. Det hårdnande sovjetiska motståndet och den tilltagande kylan gjorde emellertid att den tyska offensiven körde fast utanför den sovjetiska huvudstaden.

Hitlers försök att erövra Stalins huvudstad hade oåterkalleligen misslyckats, vilket dömde den tyske diktatorn till ett långt utnötningskrig som han inte kunde vinna.

Läs mer

Hitlers första nederlag

Niklas Zetterling, Anders Frankson

Hitlers första nederlag

Om boken

I gryningen den 22 juni 1941 inleddes det tyska anfallet mot Sovjetunionen. Hitler hade länge arbetat mot detta mål och när den tyska krigsmakten överraskade det sovjetiska försvaret såg det ut som om hans ambitioner skulle uppnås inom kort.

Hans planer på tyskt livsrum i öst såg ut att förverkligas snabbt och ingen tid förspilldes att påbörja genomförandet av den ockupationspolitik som skulle kosta många miljoner civila liv.
Efter ett par månader stod det klart för tyskarna att motståndet inte kollapsade på det sätt som förväntats. Hitler och hans militära experter hade grovt felbedömt den sovjetiska förmågan att skaka fram nya resurser. Trots Röda arméns enorma förluster fortsatte motståndet mot de anfallande tyska förbanden. I början av december stod det klart att tyskarna inte skulle vinna år 1941.
Den tyska underskattningen av Sovjetunionen upphörde inte i och med vinterstriderna 1941-42. Hitler inledde sommaren 1942 ett nytt fälttåg, som han trodde skulle vinna kriget. Stalin behagade dock inte foga sig i de planer Hitler dragit upp. Vändpunkten vid Stalingrad under årsskiftet 1942-43 kom att följas av en långdragen kamp där Röda armén trängde västerut och i april 1945 erövrade Berlin.
Den kamp som Stalins och Hitlers krigsmakter utkämpade är den mest omfattande och kostsamma i historien. I Niklas Zetterlings bok skildras den på ett översiktligt sätt, och läsaren får ta del av såväl enskilda soldaters upplevelser som de övergripande sammanhangen. Genom att väva in diskussioner om Stalins och Hitlers bedömningar och beslutfattande, krigsfångars öde, den brittisk-amerikanska hjälpen till Sovjetunionen, den sovjetiska krigsproduktionen och många andra relevanta frågor beskrivs de omständigheter som formade den utdragna militära kampen.


Läs mer

Hitler mot Stalin

Niklas Zetterling

Hitler mot Stalin

Om boken

Blixtkrig är de utpräglat snabba militära operationer som främst bygger på överraskning och som går ut på att anfallstrupperna snabbt ska nå slutmålen. Benämningen blev vanlig genom det tyska angreppet på Polen 1939.

Genom decennierna som följt efter 1939 har begreppet blixtkrig blivit föremål för åtskilliga missförstånd, vanföreställningar och feltolkningar. Många myter har florerat. Denna bok vederlägger många av dem och visar bland annat att tyskarna inte hade något specifikt blixtkrigskoncept. Snarare hade de förfinat förmågor som sedan länge varit eftersträvade inom krigskonsten. Just detta framgår väl av de många exemplen från individers och små stridenheters stridsupplevelser.
Niklas Zetterlings nya bok förklarar fenomenet blixtkrig, sätter in det i ett längre historiskt sammanhang och, framför allt, beskriver hur det tedde sig för de enskilda soldaterna - på bägge sidor fronten. Blixtkriget avser ju främst den tyska krigföringen 1939-1941, men som Zetterling visar var de varken först eller sist med det här slaget av överraskningsanfall.
Bokens tyngdpunkt ligger i exempel från fälttågen i Polen 1939, Norge 1940, Västeuropa 1940 och Sovjetunionen 1941, där varje exempel dels är en läsvärd skildring från de enskilda soldaternas horisont, dels beskriver en unik aspekt på blixtkriget.
Boken bygger på ett antal ögonvittnesskildringar som visar hur enskilda individer, plutoner, kompanier och bataljoner stred. Dessa knyts samman och sätts in i sitt sammanhang genom att författaren mellan skildringarna beskriver de övergripande aspekterna av tyskarnas blixtkrigföring. På så sätt kan läsaren förstå både det stora och det lilla perspektivet, samtidigt som skildringen blir levande tack vare de omfattande personliga skildringarna.

Läs mer

Blixtkrig!

Niklas Zetterling

Blixtkrig!

Om boken

Den 1 september 1939 inleddes det tyska blixtkriget mot Polen. Nära en miljon tyska soldater gick över
gränsen till Polen och startade det som skulle utvecklas till andra världskriget.

Armégrupp Nord under Heinz Guderian anföll norrut genom Ostpreussen och bröt igenom den s.k. polska korridoren på ett par dygn. Från f.d. tjeckoslovakiskt territorium attackerade armégrupp Syd och ringade in den polska armén söderifrån. Trots det tyska materiella övertaget höll polackerna stånd överraskande länge och inte förrän sovjetiska styrkor föll dem i ryggen den 17 september började motståndet mattas.
Den 28 september kapitulerade Polen. Blixtkrigets förödande effektivitet hade fått Polen på knä efter
mycket kort tid. Frankrikes och Englands krigsförklaringar skakade Hitler i grunden men var i praktiken
betydelselösa för Polen, som var ett dödsdömt land.
För första gången berättas historien om andra världskrigets dramatiska upptakt i Polen i en samlad
volym. Militärhistorikerna Marco Smedberg och Niklas Zetterling har till sin hjälp ett rikligt kartmateriel, ögonvittnen, brev och dagböcker. De vederlägger dessutom en rad myter, upprättar den polska krigsmaktens oförtjänt dåliga rykte och sätter in Polens historia i ett större europeiskt sammanhang.
De erfarenheter Tyskland och dess fiender drog av blixtkriget kom att påverka hela utvecklingen av andra
världskriget.

Läs mer

Andra världskrigets utbrott

Niklas Zetterling, Marco Smedberg

Andra världskrigets utbrott

Om boken

I den fristående fortsättningen på Slaget om Kursk ger militärhistorikerna Frankson och Zetterling en delvis ny bild av ett av östfrontens mest dramatiska och grymma kapitel.

Östfronten, januari 1944. Konevs och Vatutins två fronter går samman i en kniptångsmanöver och ringar in de tyska styrkorna i syfte att befria Ukraina. När väl Ukraina hade befriats, vilket skedde i april 1944, skulle grunden vara lagd för den stora sommaroffensiven, då ryssarna skulle fortsätta mot Rumänien, Ungern och södra Polen.
När Operation Korzun inleds den 25 januari 1944 går för första gången två ryska stridsvagnsarméer i täten för ett anfall. Den sovjetiske befälhavarens Konjevs taktik lyckas och 55 000 tyska soldater ringas in.
Sovjetisk historieskrivning gör gällande att ytterst få ska ha lyckats ta sig ut, men det korrekta är att över 40 000 bröt sig ut, dock tvingades de lämna all materiel och tappade därmed initiativet än en gång på östfronten.
Med hjälp av vittnesmål från bägge sidor och den senaste militärhistoriska forskningen visar Frankson/Zetterling att sovjetisk historieskrivning kraftigt överdrev slagets betydelse, men också hur
Röda armén anpassade sig efter tillfället och tilllämpade ny taktik.

Läs mer

Tjerkassy '44

Niklas Zetterling, Anders Frankson

Tjerkassy '44

Om boken

Slagskeppet Tirpitz, systerfaryg till Bismarck som gick under på Atlanten i maj 1941, opererade med Norge som bas och hade till uppgift att störa de allierade konvojerna till Murmansk. Under en period av
nästan tre år spelade fartyget en framträdande roll i händelserna på Norra ishavet och utgjorde ett dödligt hot mot den allierade krigsansträngningen. Efter flera försök lyckades brittiska Home Fleet i samarbete med norska motståndsrörelsen 1944 slå ut och sänka fartyget utanför Tromsø.

Till sin hjälp har militärhistorikerna Tamelander och Zetterling haft ett stort källmaterial, bland annat Tirpitz krigsdagbok och en mängd dokument från de tyska staber som ledde flyg- och marinstridskrafter
i norra Norge. De har tidigare bl a skrivit Bismarck, 2005.

Läs mer

Slagskeppet Tirpitz

Niklas Zetterling, Michael Tamelander

Slagskeppet Tirpitz

Om boken

Historien om slagskeppet Bismarck, det största krigsfartyg världen skådat, tillhör de mest mytomspunna händelserna under andra världskriget. Denna skildring av den dramatiska jakten bygger på ögonvittnens redogörelser samt på den allra senaste militärhistoriska forskningen. Bismarck. Kampen om Atlanten inleds med en grundläggande redogörelse för den marina utvecklingen fram till de stora slagskeppens era och avslutas med en spännande skildring, timme för timme, av den ödesdigra jakten över Atlanten som slutade med att det moderna krigsfartyget oskadliggjordes

Läs mer

Bismarck

Niklas Zetterling, Michael Tamelander

Bismarck

Om boken

Den 6 juni 1944 landsteg de allierade i Normandie. Månader av planering kulminerade i en av historiens största och blodigaste operationer. Operation Overlord skulle i två anfallsvågor öppna en andra front i Europa. Men svårigheterna var många. Anfallet var väntat, vädret och tidvattnet gjorde manövern till en mardröm redan innan trupperna fick kontakt med den välbefästa tyska Atlantvallen. Många av soldaterna sköts till döds redan i landstigningsbåtarna eller drunknade långt utanför kusten. Men operationen lyckades och innebar början på de allierades seger och slutet på andra världskriget. Michael Tamelander och Niklas Zetterling skildrar hur invasionen planlades på hög nivå och jämför med hur den senare genomfördes. De politiska och strategiska perspektiven varvas med ögonvittnesskildringar från den enskilde soldatens helvete på vägge sidor.

Läs mer

Avgörandets ögonblick

Niklas Zetterling, Michael Tamelander, Carl G Ahremark

Avgörandets ögonblick

Om boken

I en sista jättelik kraftmätning drabbade över 2 000 ryska och tyska stridsvagnar samman vid Kursk 1943. Frankson & Zetterling berättar om bakgrunden till slaget, om de stora generalerna, om utvecklingen av pansar- och antipansarvapen, om ryskt och tyskt manöverkrig och om den enskilde soldatens liv i fält. Efter nederlaget vid Stalingrad där hela 6:e armén förintades samlade sig den tyska krigsmakten till ett sista desperat försök att återta initiativet på östfronten. Tyskarnas plan var att med hjälp av en jättelik kniptångsmanöver lamslå Röda armén vid staden Kursk, där frontlinjen gjorde en utbuktning. 400 000 man och 3 000 stridsvagnar sattes in från tyskt håll. Problemet var bara att ryssarna fått reda på anfallsplanen och gjorde sig beredda ... en halv miljon ryska soldater utrustade med 20 000 artilleripjäser, 5 000 stridsvagnar och 1 000 stalinorglar grävde ner sig i väntan på anfallet. Den 5 juli kommer så attacken efter ett förberedande artilleribombardemang där fler granater än vad som användes under fälttågen i Polen och Frankrike vräktes ut på några timmar. En vecka senare står så det mytomspunna delslaget, krigshistoriens största pansarstrid. Utanför byn Prochorovka, på en yta av 30 x 30 km drabbar över 2 000 stridsvagnar samman. Ryssarna går segrande ur striden och dagen efter, den 13 juli, beordrar Hitler reträtt, formellt sett för att omfördela resurserna efter den allierade invasionen av Sicilien, men i själva verket var Tysklands reserver förbrukade för gott.

Läs mer

Slaget om Kursk

Niklas Zetterling, Anders Frankson, Carl G Ahremark

Slaget om Kursk