Författare:
Sjöslag och rysshärjningar
Svenska
2012-09-11
Utgivet av: Norstedts
Läs mer
Beskrivning
Detaljer
Hållbarhet
Kategori
Historia
Författare
Recensionsdag
2012-10-03
Publiceringsdatum
2012-09-11
Formgivare omslag
Carl Åkesson
Bokinformation
Originalspråk
Svenska
Språk
Svenska
Format
InbundenProduktion
Papper
Bokpapper träfritt
Miljömärkning
Nej
CE-märkning
Nej
Tryckeri/Producent
Livonia Print Ltd
Produktdetaljer
ISBN
9789113030425
Antal Sidor
352
Vikt (kg)
0.656
Ryggbredd (mm)
27
Höjd (mm)
233
Bredd (mm)
158
Klimatpåverkan
Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar vid behov med utsläpp från skogsbruk, transporter och elförbrukning.
Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el, fjärrvärme, olja och naturgas per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.
Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. För vägfrakt baseras beräkningen på en genomsnittlig lastbil med dieselmotor. För sjöfrakt baseras beräkningen på fartyg vid långväga frakt (container) och frakt över Östersjön (lastbilstransporter).
Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen baserat på ett genomsnittligt utsläpp för tryckeriets transporter, energiförbrukning och val av papper. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut i genomsnitt mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.
Läs mer om hållbarhet
Böcker av författaren
Om boken
Den här boken handlar om hur detta delvis okända svenska sjökrig gick till, om fartygen och människorna som utkämpade det. I skuggan av slagen vid Narva och Poltava och arméns fälttåg i Ryssland var det flottans uppgift att kontrollera sjöförbindelserna. Den kampen pågick på Östersjön och i Finska viken och Bottenhavet, men också på sjöar som Ladoga och Peipus, ute i Nordsjön och ända uppe vid Ishavet, seglade och stred svenska örlogsfartyg.
Kampen till sjöss handlade om strider mellan stora örlogsflottor, men också om galärer som härjade i skärgårdarna eller kapare som angrep handelsfartyg. Tillsammans formar de bilden av det tidiga 1700-talets sjökrig. Kulmen på sjökriget kom den hemska sommaren 1719 när ryska galärer härjade och brände den svenska ostkusten, från Norrköping till Gävle, och drev tusentals skärgårdsbor på flykten medan deras hem brändes. Än idag minner fornminnen och ortnamn i skärgården om rysshärjningarna.
Sjöslag och rysshärjningar ger en levande bild av hur det stora nordiska kriget fördes till sjöss, men också om hur sjökriget påverkade Sverige och människorna som deltog i det, officerarna och sjömännen, men också deras familjer hemma i land. Historikern Lars Ericson Wolke har skrivit den första moderna boken om 1700-talets svenska sjökrig och den bygger på omfattande ny forskning i bevarade arkiv. Därmed får vi en djupare förståelse om det stora nordiska kriget och den svenska stormaktens undergång.
Läs mer
Lars Ericson Wolke
Sjöslag och rysshärjningar
Om boken
Hur kunde Stockholms blodbad inträffa? Hur kunde sådana motsättningar växa fram och leda till det värsta fredstida blodbadet i Nordens historia? Var det ett försök från Kristian II att skrämma sina undersåtar till underkastelse, eller var det hans kungliga plikt att straffa sina fiender?
Stockholms blodbad blev dödsstöten för den nordiska unionen; tre år senare valdes Gustav Vasa till svensk kung.
För att förstå vad som hände måste vi förstå tiden då händelsen ägde rum. Historikern Lars Ericson Wolke ger bakgrunden för blodbadet - den sena Sturetidens maktpolitiska tvister och propaganda, förespråkare och kritiker av Kalmarunionen, konflikter men även försök att skapa endräkt mellan de nordiska folken. Han beskriver också konsekvenser och olika tolkningar av händelserna vid Stortorget, samt berättar om vad Stockholms blodbad haft för betydelse ur ett europeiskt perspektiv.
Självfallet finns här också en beskrivning av förloppet - med ögonvittnesskildringar, berättelser om och av de människor som var med den där dystra novemberdagen 1520.
Läs mer
Lars Ericson Wolke
Stockholms blodbad