Staden och hundarna

I Mario Vargas Llosas roman Samtal i Katedralen sitter två män och dricker öl en eftermiddag på en bar i centrala Lima samtidigt som de försöker besvara frågan: När gick det egentligen åt helvete för Peru? I Nobelpristagarens nya roman försöker författaren i stället besvara frågan: När började det gå bra för Peru?

Utgångspunkten är de senaste årens utveckling i Latinamerika, där en ekonomisk tillväxt av sällan skådat slag lett till dramatiska sociala omvälvningar, främst i Chile och Brasilien men också i Peru och Colombia.

Den blygsamme hjälten utspelar sig parallellt i två peruanska städer, Piura och Lima, och spåren knyts så småningom ihop. I Piura får vi följa Felícito Yanaqué som har ett framgångsrikt åkeri med lastbilar och bussar. Eftersom han är välbärgad blir Felícito utsatt för utpressning och uppmanad att betala beskyddarpengar. Han vänder sig till polisen för att få hjälp men får i stället sitt åkeri nedbränt. I lokaltidningen publicerar Felicíto en annons där han säger att han inte tänker betala och blir hjälte i hela Peru.

I Lima får vi följa försäkringsdirektören don Ismael Carrera som är i åttioårsåldern och vill gifta om sig med sin hushållerska Armida. Ismael är skild sedan tidigare och har två vuxna söner som vill ta över faderns bolag, trots att de betraktas som rena odågor och nu riskerar de båda sönerna att gå miste om delar av sitt arv.

En av Ismael Carreras bästa vänner är Don Rigoberto som vi känner från Vargas Llosas roman Don Rigobertos anteckningsböcker (2000). Don Rigoberto drömmer om att pensionera sig och göra en rundresa i Europa tillsammans med sin fru doña Lucrecia (som vi känner från Till styvmoderns lov) men blir istället indragen i arvstvisten mellan don Ismael och hans söner. Situationen förvärras när Ismael Carrera dör kort efter giftermålet med Armida. Är det en olyckshändelse eller mord?

I en roman med pusseldeckarens form har Vargas Llosa tecknat ett intressant porträtt av dagens Peru.

O what has made that sudden noise? What on the threshold stands? ---
What gave that roar of mockery; That roar in the sea's roar?
The ghost of Roger Casement is beating on the door.
William Butler Yeats: The ghost of Roger Casement

Sir Roger Casement (1865-1916) är en av de mest omskrivna och mytomspunna frihetshjältarna i irländsk historia. Casements ryktbarhet vilar främst på den rapport han sammanställde under sin tid som konsul i den belgiska besittningen Kongo efter att ha bevittnat den grymma behandling som kongoleserna utsattes för. Rapporten väckte så stor uppmärksamhet att kung Leopold II så småningom tvingades avstå besittningen. Senare kom Casement att avslöja gummibaronernas hänsynslösa utnyttjande av ursprungsbefolkningen i Putumayo i det inre av Amazonas.

Efter att ha adlats för sina insatser i brittisk diplomatisk tjänst började Casement ägna sig åt den irländska kampen för självständighet, men när Påskupproret inleddes 1916 hade Casement redan hunnit gripas av engelsmännen och inväntade sin rättegång, anklagad för förräderi mot Storbritannien.

Vargas Llosa börjar sin roman om Casement när denne mottagit dödsdomen i Pentonville Prison och väntar på utslaget av sin nådeansökan. I tillbakablickar minns han sitt kringflackande iv och tänker på alla människor av skiftande slag han mött under sina uppdrag och alla grymheter han bevittnat. Vargas Llosa låter också Casement reflektera över sin Svarta dagbok, vars autenticitet bestrids än i dag. Den Svarta dagboken hittades av Scotland Yard under rättegången och här framträder en ny bild av Casement, den av en homosexuell man som konsekvent utnyttjat unga pojkar sexuellt under sin tjänstgöringstid, detta i en tid då homosexualitet i sig var ett brott. Frågan som Vargas Llosa ställer till läsaren är: Vad är en hjälte?

"I La fiesta del Chivo (Bockfesten) förenas en överdådig fantasi och en suverän politisk överblick med djupsinne och subtila psykologiska insikter. Boken fångar in ett svep av levande och lidande människor under en tyrannregim. Slutkapitlet … är höjdpunkten i en bok jag finner omistlig."
Svenska Dagbladet

Välgöraren. Så kallades Rafael Leonidas Trujillo, diktatorn som i trettioett år höll Dominikanska republiken i ett järngrepp, mellan 1930 och 1961.

Trettiofem år efter diktatorns död återvänder den framgångsrika advokaten Urania till sitt hemland i Karibien för att göra upp räkningen med det förflutna. Hennes far, Agustín Cabral, var en av Trujillos trogna ministrar som, när han hamnade i onåd hos Välgöraren, försökte blidka honom genom att offra sin fjortonåriga dotter.

I en monolog riktad till fadern avslöjar Urania vad som hände den gången. Dessutom får vi följa den skrupelfrie Trujillos storhetsvansinniga tankar i presidentpalatset och ta del i tio sammansvurna mäns planer på att mörda tyrannen.

"Berättar lättsamt elegant och medryckande och lyckas göra sol-och-vårkvinnan till en människa av kött och blod … Mer än en mansdröm framstår stygga flickan som en bild av äventyret och spänningen … ja varför inte som en bild av själva fiktionens lockelse."
Helsingborgs Dagblad

De är femton när de träffas första gången i Limas burgna villastad Miraflores i början av femtiotalet. Lily, "den lilla chilenskan", är fräck och framfusig och bäst på att dansa mambo. Ricardo, medelklassynglingen, blir handlöst och hjälplöst förälskad, men avvisas av den flyktiga Lily.

Ödet vill att deras vägar korsas många gånger under de kommande decennierna, på platser runtom i världen: Paris, Tokyo, London, Madrid och Havanna. Varje gång blir Ricardo lika förälskad i Lily igen, men själv älskar Lily sin frihet och den trygghet som bara pengar och makt kan ge.

Med Lima som scen utspelas ett triangeldrama mellan don Rigoberto - på dagtid en grå försäkringstjänsteman, på nätterna en sexfantast med pornografiska fantasier - hans andra fru Lucrecia och hans unge son, den förment änglalika Alfonso.

Man och hustru lever åtskilda efter en tidigare kärleksaffär mellan Lucrecia och sonen. Don Rigoberto som fortfarande älskar Lucrecia besinningslöst fyller under sömnlösa nätter sina anteckningsböcker med minnen, fantasier och ej avsända brev. Samtidigt, men sin far ovetande, tar sonen förnyad kontakt med Lucrecia, fast besluten att återerövra hennes förtroende och kärlek. Ovetande om varandra ansätter både far och son henne i ett spel med starka sexuella undertoner där ett antal konstverk, däribland Egon Schieles, spelar en viktig roll. Don Rigobertos anteckningsböcker kan läsas som en fristående fortsättning på Till styvmoderns lov, som utkom 1992.