Hieroglyfernas gåta

De ville bli odödliga: Kejsar Napoleon och Jean François Champollion - språkgeniet som lyckades dechiffrera hieroglyferna - har gått till historien genom att söka sin samtid och framtid i den forntid som öppnade sig genom fyndet av Rosettastenen i Egypten 1799. Napoleons expedition till Egypten för att krossa engelsmännen var en militär katastrof. Men syftet med det egyptiska äventyret var tvåfaldigt. Napoleon sökte också kunskap om Orienten. Krigsfartygen var inte bara bestyckade med kanoner och en hastigt ihopsamlad armé - där fanns ett helt universitet, tryckpressar och ett hundratal vetenskapsmän och konstnärer. Napoleon visste att bildning ger makt, och när hans soldater hittade Rosettastenen förstod de genast att den var värdefull. På stenen fanns tre texter med tre olika skriftsystem: hieroglyfer, demotiska (en folklig och senare variant av hieroglyfer) och grekiska. När språkgeniet Jean François Champollion så småningom förstod att texterna på Rosettastenen innehöll samma prästerliga dekret från 196 f Kr, kunde han dechiffrera hieroglyferna och öppna dörren till en värld som hade varit stängd och tyst i tvåtusen år. Napoleon och Champollion gjorde sina namn odödliga genom att kombinera kunskap med intuition och fantasi och därigenom förflytta gränserna för det möjliga.