Orhan Pamuk

Åren före Nobelpriset fick Orhan Pamuk ta emot en rad olika utmärkelser. Till flera av dessa fick han samla sig för att försöka sammanfatta sin syn på skapandets villkor och sin egen väg till författandet. Tre av dessa tal har nu samlats i en egen volym som ger en unik inblick i hur en av världens ledande författare ser på sin egen konst, och på hur hans egen fantasi sätts i rörelse.

Det första talet är den föreläsning han höll i Stockholm när han 2006 mottog Nobelpriset i litteratur, "Pappas resväska". Det andra höll han i Frankfurt när han fått tyska bokhandelns fredspris, och det kom att handla om hur han förhöll sig till två miljöer som vanligtvis inte är hans, nämligen exilturkarnas Frankfurt och staden Kars i nordöstra Turkiet, där romanen Snö utspelar sig. Det tredje talet höll han vid Puterbaugh-konferensen, som årligen anordnas av Oklahomauniversitetet och tidskriften World Literature Today, och det handlar om hur historier söker sig fram inte bara till sina läsare utan även till sina författare.

Den unge studenten Osman bor i Istanbul med sin mor. Osman läser en dag en märklig bok som får en livsavgörande betydelse för honom. Han blir blixtförälskad i en änglalikt vacker kvinna, Canan, som också hon har läst samma bok. Tillsammans ger de sig ut på en bussresa i Turkiet för att försöka hitta Canans försvunne pojkvän Mehmet, och för att finna det "nya liv" som boken beskriver, och som gestaltas av en ängel som de hoppas få syn på utanför bussfönstren.

Men inte alla är övertygade om att romanens nya liv är av godo. De träffar bland andra Mehmets far som är övertygad om att den livsavgörande boken är ett hot, bara ett av många exempel på en gigantisk konspiration riktad mot traditionella turkiska värderingar.

Det nya livet är en resa i geografin med kärleken och döden som följeslagare. men det är också en resa in i litteraturen och populärkulturen, en visionär utforskning av kulturella och nationella identiteter.

I En främmande känsla berättar Orhan Pamuk historien om Mevlut Karatas, som föds på den turkiska landsbygden 1957, flyttar till Istanbul 1968 och där lever på att sälja boza (en lätt alkoholhaltig gjord på hirs), yoghurt, glass och pilaffris på gatorna. Utifrån hans blick på omvärlden växer romanen så till en händelserik familjekrönika med färgstarka porträtt.

Men som alltid hos Orhan Pamuk skildras här också med episka penseldrag det väldiga landet mellan öst och väst. Mevluts öden och äventyr blir på så sätt nära förbundna med det turkiska samhällets skeenden under de år som beskrivs: det politiskt oroliga sjuttiotalet, det repressiva åttiotalet med militärregimen, nittiotalets återislamisering och de senare årens starka rörelser mot ett mer modernt samhälle i privatiseringens tecken.

Orhan Pamuk har med En främmande känsla skrivit en av sina mest mångstämmiga romaner, vilken dessutom sträcker ut sig över tid och rum. När han 2006 belönades med Nobelpriset var det enligt Svenska Akademien för att han på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning. Tveklöst har han med sin nya roman lagt till ytterligare en pusselbit i sitt sökande efter staden Istanbuls både melankoliska och dramatiska själ.