Kom in och ät!

Barn är kräsna, de äter inte vad som helst. Det vet varenda förälder. Också kocken Karolina Sparring. Hon gick från framgångsrik restaurangägare till "misslyckad" dagiskock. Inte ens hennes egna barn ville äta maten hon serverade. Sedan vände allt - nu avslöjar hon receptet, eller snarare recepten.

I Kom in och ät! presenterar kocken Karolina Sparring mat som barn tycker om utan att ge avkall på vare sig kvalitet eller smak. I fem kapitel - Kött, Fisk, Vegetariskt, Soppor och Barnens favoriter - presenterar hon femtio utvalda rätter som varje förälder kan laga och komponera en kul veckomatsedel utifrån.
2003 gav Karolina ut kokboken Sallader med Arom, som hittills tryckts i fyra upplagor. Recepten kom från det populära salladskaféet Arom på Söder i Stockholm som hon drev 1999-2005.
När Karolina kom tillbaka efter sin första mammaledighet kände hon att hon behövde byta spår och sökte sig till dagis. Här mötte hon en publik som var långt kräsnare än hennes tidigare lunchgäster. Lunchvagn efter lunchvagn kom tillbaka till köket orörd, men Karolina vägrade att gå genvägen via halvfabrikat.
Hon experimenterade. La isär ingredienser i stället för att blanda ihop dem. La sedan till en i sänder, och snart vände det. I dag äter ungarna på Karolinas dagis både bulgur, mynta och lammfärs. Och inte bara äter - de älskar det!

I boken berättar också Jesper Juul vad det är för mekanismer som gör att det kan låsa sig vid måltiden. Dietisten Saskia Runström och barnläkaren Hulda Dúa Ardal svarar på "dumma" frågor som vi föräldrar ställer oss: "Vad händer om man bara äter cornflakes och ingenting annat?" eller "Hur mycket salt ska man ta?"
Kom in och ät! är den tunga köksbibeln som barnfamiljen kan vända sig till när modet tryter, när ungarna tuggar fiskpinnar för fjärde gången på en vecka och det känns som att det är dags för en nystart. I Kom in och ät! serveras mat som är testad och godkänd av sin mycket kräsna publik - barnen!

Den 8 maj 1978 lades ett kopierat häfte på varje skrivbord och i varje postfack på Aftonbladets redaktion. Dokumentet slog ned som en bomb på tidningen. En grupp tjejer hade bestämt sig för att dokumentera sina personliga erfarenheter av supande och tafsande män på arbetsplatsen. De hade träffats i olika grupper och diskuterat, skrivit texter och intervjuat varandra. Så samlade de ihop pengar för att kunna trycka upp 400 exemplar och dela ut till alla kollegor.

Dokumentet var början till en dialog med männen på jobbet, men det ledde också till en förändring av journalistiken och skapade möjligheter för kvinnor att göra karriär.

Nu ges Dokumentet, som skrevs av Aftonbladets kvinnliga journalister, ut 40 år efter att det först publicerades.