Katarina den stora

Alexander II är den största reformtsaren efter Peter den store. Han är också en av de mest motsägelsefulla och fängslande gestalterna bland historiens härskare. Han befriade miljoner slavar men startade även blodiga krig.

Alexander II regerade under den "ryska litterära renässansen" med författare som Tolstoj och Dostojevskij. Under samma tid uppstod också den moderna terrorismen i Ryssland.

Berättelsen löper längs två spår. Alexander befriade 23 miljoner trälar, reformerade rättssystemet och armén och var nära att ge Ryssland sin första konstitution. Ändå var det nu som den våldsamma nihilismen föddes. En grupp radikala, missnöjda unga människor började med terroristisk verksamhet. Inspirerade av revolutionära författare tillverkade de bomber, grävde tunnlar och planerade bakhåll. De planerade inte mindre än sex misslyckade attentatsförsök mot Alexander. Till slut lyckades en liten cell av terrorister, som bodde vägg i vägg med Dostojevskij, konstruera den ödesdigra bomb som ändade Alexanders, den siste store tsarens, liv. Därmed fick reformperioden ett abrupt slut.

Radzinskij skildrar allt detta på ett effektivt, överskådligt och spännande sätt. Han har grävt djupt i arkiven och ställer spännande frågor om förbindelserna mellan Dostojevskij och de unga terroristerna, om tsarens många hemliga kärleksaffärer och om palatsintrigerna som kan ha länkat några adelsmän till de unga nihilisterna.

Alexanders liv visar hur farligt det är att starta reformer i Ryssland, men också att det är ännu farligare att stoppa dem.