Lützen 1632

Författare

Bo Eriksson

Lützen 1632

Svenska

2006-07-10

Utgivet av: Norstedts

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Kategori

Historia

Författare

Publiceringsdatum

2006-07-10

Bokinformation

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Format

Inbunden, Storpocket, , Ljudbok

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789151844305

Antal Sidor

384

Vikt (kg)

0.803

Ryggbredd (mm)

29

Höjd (mm)

228

Bredd (mm)

155

Böcker av författaren

Om boken

En drake är en reptil av osedvanlig storlek och utgör den främsta av alla bestar, om vi ska tro bestiarierna, medeltidens illustrerade verk om djur och väsen. Just medeltidens bild av draken – ond och skrämmande, eldsprutande, vaktande över stora rikedomar – är nog den vi känner igen bäst från sagor och berättelser, medan draken i andra delar av världen och historien har stått för en positiv kraft.

Oavsett om draken använts för att skrämmas med eller tjänat som kejserligt ideal, har alla sorters folkslag i så gott som alla tider fascinerats av denna bevingade reptil. Vad beror det på? Hur kommer det sig att föreställningen om draken funnits över hela världen sedan historiens början?

Historiker Bo Eriksson berättar drakens kulturhistoria, från de allra äldsta myterna i Mesopotamien och vikingatidens Fafner fram till dagens vrålande och eldsprutande monsterreptiler i Game of Thrones. Det är en engagerande och underhållande beskrivning av ett fenomen som förbinder oss med såväl människan i de första civilisationerna som folk världen över i modern tid, men också en skildring av människans försök att via vidunder förstå sig själv och sin plats i världen, historien och kosmos.

Läs mer

Bo Eriksson

Drakspår

Om boken

Stura betydde på fornsvenska egensinnig, bångstyrig och det är ett passande namn på medlemmarna av Stureätterna, vars utveckling från riddaren Rörik Sture på 1300-talet till den siste Sturen, greve Svante Mauritzson, som dog 1616, uppvisar en gripande historia fylld av Sturemord och djupaste förtvivlan.

Berättelsen om Sturarnas öden följer med nästan kuslig precision lyckohjulets obönhörliga gång mot det oundvikliga fall och förlust av det man en gång ägt. Precis som Kennedyklanen i USA har det vilat något kungligt och magiskt över namnet Sture, och precis som den amerikanska familjen har också Sturarna varit olycksdrabbade. Ingen svensk adelsfamilj har varit så nära att få bära den kungliga kronan men i stället fått se både familjemedlemmar och kungavärdigheten gå förlorade i brutala maktkamper.

Detta är historien om hur den senmedeltida aristokratins (Stures) makt bryts när arvkonungadömet (Vasa) konsoliderades under 1500-talet. Från att ha varit toppstyrt av ett fåtal adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid och era där den politiska ordningen kontrollerades och dominerades av kungen och i kampen om tronen gick Sturarna ut som förlorare.

Läs mer

Sturarna

Bo Eriksson

Sturarna

Om boken

Det fanns en tid då bönderna talade om "sin adelsman", han som bodde i herrgården och ägde marken som de brukade. Ädlingen som var lika bekväm på leriga slagfält som i gyllene salonger. Han och hans fru bar vapenringar med gåtfulla symboler och fabeldjur - i dag minner bara dammiga familjeporträtt och spruckna champagneglas om denna förlorade värld. Men tidsandan kan väckas till liv med hjälp av glömda dagböcker, brevsamlingar och familjekrönikor.

I denna fascinerande bok berättar författaren hur det gick till när adeln fick sina privilegier, hur ståndet blomstrade - för att till slut förlora allt. Det är en historia om det evigt mänskliga - om våldsamma krig, vunna rikedomar och djupaste förtvivlan. Men också om blåblodiga mäns och kvinnors egen syn på sin tid och tillvaro, deras glädjeämnen och förhoppningar.

I dag har adeln inte någon konstitutionell funktion i det moderna svenska samhället. Annat var det förr. Då gav ärftliga privilegier, heraldisk vapensköld och titulatur adelsmannen ett givet företräde framför andra människor. Boken börjar i en folkvandringstida hall i Uppåkra för cirka 1500 år sedan och avrundas med dramatiken i Stockholm 1866, när ståndsriksdagen avskaffades. Historien slutar med blickar framåt för de adliga ätter som faktiskt lever än i dag men under andra förhållanden än förr.

Läs mer

Svenska adelns historia

Bo Eriksson

Svenska adelns historia

Om boken

I mitten av 1300-talet drabbades Sverige av den värsta katastrofen i landets historia. Digerdöden, som förhärjade landet år 1350, blev den första av många pestepidemier som drog fram över Europa under senmedeltiden.

Mellan 1350 och 1420 sjönk folkmängden i Sverige med långt mer än hälften. Åkrar lades öde, betesmarker bredde ut sig och kampen om rikets resurser hårdnade. Kungar, drottningar, fogdar, stormän, sjörövare och upproriska bönder kastades in i en spiral av våld som under vissa perioder urartade till ren anarki.
Kort tid efter det att den senmedeltida politiska krisen kulminerade under 1500-talets två första decennier inleddes en remarkabel demografisk och politisk återhämtning som har kommit att förknippas med Gustav Vasa och hans söner. I traditionell svensk historia har detta uppfattats som en vattendelare mellan medeltiden och den nya tiden, men vi intar en annan ståndpunkt. De långa linjerna mellan det sena 1300-talets och det tidiga 1600-talets samhälle betonas, med tonvikt på folkmängd, agrara näringar och politisk kultur. De stora historiska strukturerna speglas i enskilda individer - i vanliga svenskar som rycktes med av pesternas, krigens och det nya maktsamhällets konvulsioner.
I tredje volymen av Sveriges historia skildras ett litet, fattigt land i Europas utkant som drabbades av en närmast omänsklig hemsökelse men likväl överlevde.

Läs mer

Sveriges historia: 1350-1600

Bo Eriksson

Sveriges historia: 1350-1600

Om boken

Med en genomtänkt strategi lyckades Per Brahe d.ä. (1520-1590) skaffa sig inflytande över sin morbror Gustav Vasa och kusinerna Erik XIV och Johan III. Biografin I skuggan av tronen skildrar hans och adelns betydelse för vasakungarna - en historia som aldrig tidigare berättats.

"Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar!" - dessa ord var Per Brahes ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga. Han hade själv kunnat göra anspråk på den kungliga tronen, men gjorde det aldrig. I stället gav Per Brahe sitt ständiga stöd åt mer eller mindre maktfullkomliga kungar.
Historien börjar 1520, det år Per Brahe föddes och hans far miste huvudet i Stockholms blodbad. 18 år gammal kallades Per till sin morbror Gustav Vasa och inledde en kometkarriär i statens tjänst. Han ansvarade för knektarna under Dackefejden och blev så småningom riksråd och greve.
Med tiden blev Per Brahe en av Gustav Vasas mest anlitade rådgivare och förtrogna män. Han var den försiktige, allvarlige och problemlösande person som kungamakten så väl behövde i sitt statsbyggande. Även Erik XIV använde sig av Per Brahe som krigsbefäl och diplomat, bland annat följde han med på Eriks friarfärd till England. Relationen till Erik försämrades dock och Per Brahe tog aktiv del i avsättandet av kungen. Med Johan III på tronen blev situationen inte bättre och vid sin död hade den anpassningsbare Per Brahe hamnat i kunglig onåd.
Vad var det egentligen som drev Per Brahe d.ä att leva sitt liv i maktens skugga? Efter sig lämnade han ett unikt material som förklarar gåtan; Oeconomia återspeglar hans närhet till makten, Tröstebok om relationen till liv och död och Krönika där hela Gustav Vasas värld träder fram. Dessa personliga testamenten i kombination med författaren Bo Erikssons forskning ger en blixtrande insikt i renässansens grymma maktsfär.

Läs mer

I skuggan av tronen

Bo Eriksson

I skuggan av tronen

Om boken

Det är tisdag morgon den 6 november 1632, och en tät dimma förhindrar svenskarmén från att avancera fram mot den lilla staden Lützen några mil utanför Leipzig.
Kung Gustav II Adolf sitter i en vagn och är rastlös. Han fördriver tiden med att be. Hans plan att överraska motståndaren gick om intet vid övergången av Rippach dagen före. Borta vid Lützen samlar därför Wallenstein sina styrkor. Svenskkungen har bara några timmar kvar i livet.

Hur kom det sig att en svensk kung överhuvudtaget befann sig med en stor armé vid Lützen? Vad hände den där ödesdigra dagen? Och vad hände sedan?

Historikern Bo Eriksson berättar här om bakgrunden till att Sverige gav sig in i kriget på tysk mark, och om hur lyckosam den svenska armén var till en början. Dessutom får läsaren veta mycket om det svenska samhället, krigskulturen och den militära taktiken på den tiden, hur de olika grupperna ställdes upp på
slagfältet och på vilket sätt Gustav II Adolfs strategi skilde sig från Wallensteins.
Striden vid Lützen böljade fram och tillbaka och slaget blev blodigt. Vem som segrade är inte alldeles klart.

Läs mer

Lützen 1632

Bo Eriksson

Lützen 1632

Nyheter

Foto: Göran Segeholm

26 september 2023

Våra nya böcker i oktober

NyheterAgneta Pleijel