Det brustna kvinnohjärtat

Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är inte som många tror cancer, utan hjärtinfarkt. Femtio kvinnor om dagen dör i hjärt- och kärlsjukdomar att jämföra med tre om dagen som dör i cancer. Många kvinnor kommer till sjukhus för sent. Eller med alltför diffusa symtom, vilket kan resultera i att de skickas hem igen.

Det brustna kvinnohjärtat förmedlar kunskap om kvinnliga hjärtsjukdomar. Boken beskriver varför vi drabbas av hjärtsjukdomar, men också om vilka möjligheter som finns att förebygga dem. Boken riktar sig till såväl privatpersoner som professionen. Karin Schenck-Gustafsson, som är en auktoritet på området, menar att det är hög tid att ta genusspecifika hänsyn i vården och medvetandegöra läkare och sjukhuspersonal, för att undvika att kvinnor får fel diagnos och därmed felaktig behandling. Eftersom kvinnans symptom kan skilja sig från mannens är det större risk att en kvinna med misstänkt hjärtinfarkt får vänta längre på ambulans än en man. Kvinnan löper därmed större risk att avlida innan hon hunnit få adekvat behandling.
Ett särskilt kvinnligt fenomen inom hjärtsjukvården, som också tas upp i boken, är det så kallade "Broken Heart Syndrome" eller brustet hjärta-syndromet. Det drabbar huvudsakligen kvinnor över femtio, som oftast varit med om en chockartad händelse såsom dödsfall i familjen, skilsmässa, trafikolycka, osv. De kommer in på sjukhus med svår hjärtsvikt och allt tyder på en hjärtinfarkt men kranskärlsröntgen är normal. Efter en vecka normaliseras allting och de kan åka hem igen. Det som återstår är kraftigt förhöjda stresshormoner och patienten kräver en annan form av rehabilitering än en hjärtinfarktspatient.

Karin Schenck-Gustafsson, välkänd överläkare och docent i kardiologi, beskriver på ett enkelt och lättfattligt sätt bakgrund och orsaker till våra problem med högt blodtryck. Hon besvarar dessutom frågor som: Vad är högt blodtryck? Hur vanligt är det? Kan man förebygga/bota högt blodtryck? Hur farligt är stress i sammanhanget? Varför är det viktigt att medicinera; vilka är riskerna annars? Hur viktigt är det med motion? Vilka symtom ska man ge akt på? När kan det bli farligt? Hur viktigt är det att man äter bra? Är det något man ska passa sig för som man inte behövt tänka på innan? Själklart är kosten viktig. Att välja bra och god mat kan man dock behöva hjälp med. Den hjälpen kommer i andra halvan av boken där Lotta Brinck, erfaren journalist, matlagare och dietist med flera kokböcker bakom sig, presenterar ett stort antal recept, närmare bestämt drygt 60 stycken. Förutom recepten finns ett stort antal tips- och förklaringstexter som motiverar läsaren och ger förståelse för varför olika livsmedel är särskilt bra för människor med ? eller i riskzonen för ? högt blodtryck. Recepten omfattar bröd, frukost, mellanmål, vardagsmat, "tio-i-topp", festmat och utflyktsmat. För de lockande matbilderna står Nisse Peterson, en av Sveriges främsta matfotografer. Pernilla Qvist har formgivit.