Sekelskiften

Författare

John Chrispinsson

Sekelskiften

2000-05-22

Svenska

Läs mer

Slut i lager

Beskrivning

Detaljer

Författare

Publiceringsdatum

2000-05-22

Kategori

Historia

Bokinformation

Språk

Svenska

Originalspråk

Svenska

Format

Inbunden, Kartonnage

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789172630833

Antal Sidor

450

Vikt (kg)

0.925

Böcker av författaren

Om boken

Svenskar kan snart bli en minoritetsgrupp i Estland. Svenska bankkontor dominerar Riga och Tallinn. Svenska folkpartiet sitter i Åbo stads fullmäktige. Åbo har dessutom världens äldsta svenska dagstidning och - som enda stad i världen utanför Sverige - ett svenskt universitet.

Detta är rester från tider när svenskar uppfattade Sverige som ett runt land, inte avlångt. Det var tider när St Petersburg hette Landskrona, när Narva nästan blev Sveriges huvudstad och när landets ledning visste mer om läget i Viborg än om hur det var i Örebro.

Det är en historia som ofta glöms bort, men staden Viborg har varit svensk mycket längre tid än Malmö. Ännu för en generation sedan var tusentals svenskar beredda att offra livet för denna andra halva av Sverige som vi i dag knappt känns vid. Ur arkiven träder starka, galna och roliga människor som alla levde i denna del av riket. De kände sig mer hemma i Dorpat, Reval, Riga, Nyen, Viborg och Åbo än de gjorde i Stockholm och likväl kände de sig som just svenskar. De var inte alls bara generaler och köpmän, de var också arbetare i inbördeskrig, bönder som slogs mot godsherrar i Estland, studenter i Livland och präster i Ingermanland.

Än i dag kan man se skuggorna och resterna av dessa människors märkliga liv. Än i dag lever människor som flytt från dessa områden. Deras historia förtjänar att berättas.

Läs mer

John Chrispinsson

Den glömda historien

Om boken

Friherren Gustaf Adolf Reuterholm (1756-1813) blev efter mordet på Gustaf III förmyndare för hans son (Gustaf IV). Han styre i praktiken Sverige, införde ett polisvälde och lät bl.a. upplösa Svenska Akademien. Tvingades lämna landet då kungen blev myndig 1796.

Enligt uppslagsverken är Reuterholm "en småskuren, avundsjuk och långsint natur, egenskaper som skulle förkväva hans svärmeri för 1700-talets stora idéer och göra honom till en despot." Epitetet despot fick han under de fyra år (1792-96) han i praktiken styrde Sverige. Hans titlar var anspråkslösa, men hans inflytande avgörande.
Han är inblandad i de flesta av tidens osannolika intriger: de milda domarna mot Gustav III:s mördare, mörkläggningen av polisutredningen och utrensningen av gustavianer. Han låg bakom den skandalomsusade spionrättegången mot Armfelts älskarinna Magdalena Rudenschöld, där statskuppsrykten blandades med alla detaljer från sängkammaren. Han suspenderar hela Svenska Akademien och han har kontakter med den franska revolutionära regimen i Paris, där han vistades revolutionsåret 1789. Han fortsatte organisera den hemliga polisen som fungerade inte helt olikt östtyska Stasi.
När han tillträdde stod hela den svenska eliten och bugade inställsamt mot honom. Det finns platsansökningar som är skrattretande lismande. Han genomförde en rad populära åtgärder, som att man inte behövde buga för kungligheter, han införde också hastighetsbegränsning för vagnar i Stockholm (vilket ansågs progressivt).
Alla negativa omdömen om Reuterholm kan helt enkelt inte vara sanna. Bilden av honom är att han är inkompetent, okunnig och i samtliga mänskliga hänseenden helt hopplös. Ändå styr han landet.
Dessa fyra år av maktutövning är i fokus i boken, där John Chrispinsson söker ge en mer rättvisande bild av Reuterholm.
1796 flyr han Sverige. Han försöker göra politisk comeback ett par gånger, men misslyckas. Gustaf Adolf Reuterholm är så föraktad att han gömts undan. Men han är tämligen typisk för sin tid, en tid med överraskande många likheter med vår egen.

G. A. Reuterholm nominerades till Årets bok om svensk historia.

Läs mer

G. A. Reuterholm

John Chrispinsson

G. A. Reuterholm

Om boken

Om vi själva känner oro inför vår egen tid och det nya årtusendet kan det vara en tröst att blicka bakåt. I jämförelse är våra problem futtiga. Våra alkoholproblem är beskedliga - förr var många stockholmare nästan alltid berusade. Vårt gatuvåld är snarast fridfullt jämfört med den lynniga medeltidens. Våra invandrarproblem är inte särskilt märkvärdiga - etniska motsättningar har alltid funnits. Vår bostadsbrist är en blek skugga av den misär som trångboddheten tidigare orsakade. Vår arbetslöshet är skonsam jämfört med den för 100 eller 200 år sedan. Men väldigt mycket är sig likt. Trafikstockningarna fanns redan på medeltiden. De som i dag klagar på ungdomsbrottsligheten kan referera till en 300 år gammal debatt. Och de styrande har härjat i stadsbilden från Gustav Vasa till rivningarna i Klara. John Chrispinsson, född 1956, är frilansjournalist och sedan snart ett kvartssekel verksam inom press, radio och TV. Han har sysslat med allt från kommunalpolitik, kultur och nöje till utrikespolitik. Han har akademiska betyg i nationalekonomi och historia.

Läs mer

Sekelskiften

John Chrispinsson

Sekelskiften

Nyheter

Foto: Cato Lein

4 april 2017

”En disciplinerad författare som drevs av det klassiska folkbildaridealet”

Nyheter