Monika Björn: “Startpunkten var en växande frustration”

Monika Björn är författare och folkbildare inom kvinnohälsa, med en akademisk bakgrund i psykologi och idrottsvetenskap. Hon arbetar evidensbaserat med kvinnohälsa, hormoner, träning och livsstil och har låtit tala om sig för att lyfta befintliga kunskapsluckor och strukturella brister inom området kvinnohälsa. I sin nya bok Allt jag önskar att jag hade vetat om min kropp tar hon ett helhetsgrepp om ämnet.

Du skriver utifrån frågor du själv saknat svar på genom livet. Fanns det någon särskild insikt eller erfarenhet som blev startpunkten för boken?

– Startpunkten var inte en enskild händelse, utan mer en växande frustration. Många av de frågor som har uppstått genom åren om till exempel hormoner, menscykeln, graviditet och klimakteriet fick jag svar på först långt senare – och först när jag själv aktivt började leta. Det gjorde mig både frustrerad och nyfiken. Varför hade vi inte fått lära oss detta i skolan eller på något annat relevant sätt?

I boken delar Monika Björn sina viktigaste insikter om hormoner, sömn, kost, träning och livet däremellan, samt vikten av självkännedom och kunskap för att kunna möta livets olika skeden på bästa sätt. Med en blandning av fakta och personliga reflektioner inspirerar hon till hur du kan finna såväl styrka i att själv vara kunnig för att kunna göra pålästa val om din egen kropp, oavsett i vilken fas du befinner dig i livet.

I den här boken tar du ett bredare grepp om kvinnohälsa och följer kroppen från tonår till åldrande. Vad hoppas du att yngre kvinnor ska få med sig av boken, innan de hamnar i situationer där de känner sig vilsna eller oförberedda?

– Jag hoppas att yngre kvinnor ska få med sig att deras kroppar inte är obegripliga eller något man bara ska ”stå ut med”. Jag vill att de ska ha större kunskap innan de hamnar i situationer där de känner sig vilsna eller avfärdade. Det handlar inte heller om att man måste kunna allt, utan om att ha tillräckligt med kunskap för att känna igen signaler och kunna ställa bättre frågor, utan att lägga skulden på sig själv. Mycket av kvinnohälsa har historiskt behandlats med attityden ”det är så det är”, trots att vi fortfarande saknar tillräckligt med högkvalitativ forskning inom alldeles för många områden. Jag hoppas även att mer kunskap kommer att leda till både större förståelse och mindre skam.

Samtidigt som mängden information om kvinnohälsa ökar, upplever många att det blir allt svårare att orientera sig i ämnet. Att kunnat fatta informerade beslut om fertilitet, graviditet, abort, preventivmedel eller hormonell behandling under klimakteriet, förutsätter tillgång till saklig och begriplig information.

Många upplever idag att informationsflödet kring hormoner, kost och kvinnohälsa är enormt men samtidigt motsägelsefullt. Hur gör man komplex kunskap begriplig utan att förenkla för mycket?

– Jag tror att man kan göra komplex kunskap mer begriplig genom att ta människor på allvar, vara tydlig med vad vi faktiskt vet, vad vi tror oss veta och vad vi fortfarande saknar bra forskning om. Bara för att något är komplext kan vi inte ge upp och låta bli att utbilda. Tvärtom. Vi måste lita på att kvinnor är fullt kapabla att förstå nyanser, väga risker och fördelar mot varandra och fatta individuella beslut utifrån den kunskap de har. Det går att förenkla språket utan att förenkla verkligheten. Det kräver att man vågar säga ”det beror på”, men också att man förklarar vad det beror på. När det gäller hormoner och kvinnohälsa finns det sällan ett enda svar som gäller alla. Kvinnor behöver inte skyddas från komplexitet, de behöver tillgång till bättre kunskap och språk för att kunna förstå sin kropp och fatta de beslut som är rätt för dem.