Maja Hagerman får Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris

Foto: Claes Gabrielson

Datum

16 April 2020

Foto

Claes Gabrielson

Historikern och folkbildaren Maja Hagerman tilldelas Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris på 100 000 kr. I motiveringen betonas att hon har en unik förmåga att berätta levande och begripligt om brännande frågor ur det förgångna och i nutiden.

Maja Hagerman, född 1960, är författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare. Under många år har hon i radio, tv och tidningar berättat om nya rön inom humanistisk forskning, om allt från mentalitetshistoria till arkeologi.

Hon utkom senast med Trådarna i väven, en spaning bland minnen och kulturarv i Sverige. Hennes debutbok I spåren av kungens män vann Augustpriset 1996. Hösten 2011 utsågs Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala Universitet.

Juryns motivering lyder: ”Maja Hagerman har en unik förmåga att berätta levande och begripligt om brännande frågor ur det förgångna och i nutiden. Tack vare hennes djupa förankring i forskning och samtid är hon alltid relevant och engagerande. Maja Hagerman är en kunnig och orädd debattör, författare och journalist som inte bara beskriver utan också bidrar till vårt kulturarv.”

Natur & Kultur är en stiftelse som verkar för demokrati och humanism. Det populärvetenskapliga priset delas ut för fjärde året och ges till personer som på ett kreativt sätt sprider aktuell forskning till allmänheten. Ambitionen är att priset ska bidra till att fördjupa samhällsdebatten genom att framgångsrikt tillgängliggöra aktuella forskningsområden och forskningsresultat inom områdena människa, samhälle och hälsa. Priset har tidigare tilldelats Mårten Schultz, professor i civilrätt, Maria Gunther, vetenskapsredaktör och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.

Idag släpps ett samtal med Maja Hagerman på podden Kurage.

Relaterat

Om boken

Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande idag.

Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Jag har sett gåtfulla kvarnstenar i skogen i Malung i Dalarna, hur man tolkar mångtydiga hällristningar på klippor i Bohuslän eller tillverkat mekaniska räknemaskiner i Facit-fabriken i Åtvidaberg. Jag har häpnat över björnen inne på biblioteket i Dorotea i Västerbotten och hur man byker tvätt i en isvak i februari på Tvätterimuseet i Huddinge.

Jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Till stor del handlar den om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare.

Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.

Läs mer

Maja Hagerman

Trådarna i väven

Relaterade artiklar

Foto: Claes Gabrielson

16 april 2020

Maja Hagerman får Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris